Antropologerna som stoppar ebola
Vetenskapsradion30 Touko 2019

Antropologerna som stoppar ebola

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall.

– Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve.

Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet.

– Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola.
– Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni.

Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna.
Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel.

Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga

Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

6 Marras 202419min

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

5 Marras 202419min

Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet

Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet

Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.

4 Marras 202419min

Allt fler skogsägare vill slopa hyggesbruket

Allt fler skogsägare vill slopa hyggesbruket

Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Marras 202419min

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

31 Loka 202419min

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.

30 Loka 202419min

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

29 Loka 202419min

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

27 Loka 202419min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
hippokrateen-vastaanotolla
docemilia
rss-ammamafia
rss-radplus
filocast-filosofian-perusteet
rss-totta-vai-tuubaa
rss-yleislaakarin-sydanaanet
rss-taivaanranta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita