Åskådareffekten – passiviteten inför klimathotet
Vetenskapsradion22 Syys 2019

Åskådareffekten – passiviteten inför klimathotet

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på?

Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier.

I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation.

Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljud & Musik
Olof Sjöström

Jaksot(1000)

Vetenskapsdiplomati som en väg mot avspänning

Vetenskapsdiplomati som en väg mot avspänning

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänni...

9 Heinä 202519min

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Ruvkun och Nobelpriset 2024: Från barndomens rymddrömmar till genetiska genombrott

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsni...

8 Heinä 202519min

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och ett Nobelpris i medicin

Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och ett Nobelpris i medicin

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gånge...

7 Heinä 202519min

Forskning pågår för att stoppa åldrandet - men det ses inte som en sjukdom

Forskning pågår för att stoppa åldrandet - men det ses inte som en sjukdom

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket p...

4 Heinä 202519min

Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss

Från minsta kryp till hela skogen - bevarandebiolog vill ruska om oss

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris ...

3 Heinä 202519min

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en rep...

2 Heinä 202519min

Frysrummet fullt med djurprov – här kan föroreningar följas genom åren

Frysrummet fullt med djurprov – här kan föroreningar följas genom åren

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris f...

1 Heinä 202519min

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner....

30 Kesä 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-opeklubi
docemilia
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-mental-race
rss-ylistys-elaimille