Korallernas egen Noas ark ska rädda dem från klimatkatastrofen - i Göteborg
De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet.Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen. Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducenter: Peter Normark, Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
13 Syys 202119min
Pandemin blixtbelyser farorna med dålig grundhälsa - "Det här kan vi ju göra nåt åt"
Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer. Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop? Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
6 Syys 202119min
Så lät sångerna som tog svenska kvinnor till sitt första riksdagsval - "De var jätteviktiga"
I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna. Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
5 Syys 202119min
Ökande barnfetma – så hjälper du ditt barn
Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt? I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Elo 202119min
Fetmaepidemin och de kirurgiska ingreppen
Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär. Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför. I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet. ProgramledareTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
27 Elo 202119min
Expeditionen på Sydatlanten fann bubblande metan
Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare. Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år. Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger. Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis. Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI). ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se
23 Elo 202119min
Golfströmmen – så påverkas den av uppvärmningen
Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se
19 Elo 202119min
Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten (R)
Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA. Programmet är en repris från 14 juni 2021. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
16 Elo 202119min
