Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)
Vetenskapsradion4 Tammi 2022

Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?

- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.

Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".

Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.

Programmet är en repris från 25/10 2021.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Jaksot(1000)

Civil kärnkraft till havs som en del av framtidens energiförsörjning

Civil kärnkraft till havs som en del av framtidens energiförsörjning

Det finns bara ett flytande kärnkraftverk i världen, men intresset växer för reaktorer till havs med flytande reaktorer, kärnkraftsdrivna fartyg och el till oljeborrplattformar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns drygt 400 kärnkraftsreaktorer på fast grund på land runtom världen. Det finns bara ett kärnkraftverk till havs. Det är det ryska flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov som ligger vid en kaj i östra Sibirien och levererar ström till befolkningen i samhället Pevek.Det finns intresse från flera länder att köpa flytande kärnkraftverk, och i bland annat Danmark finns företag som vill sälja. Det pågår också forskning, bland annat i Norge, för att utveckla civila fartyg som drivs med kärnkraft och kärnkraft för att förse oljeborrplattformar med el-ström.Sophie Grape forskar om säkerheten för framtidens maritima kärnkraft. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 Joulu 202519min

”Man kan inte tänka att grönytor är trevliga men parkering mer viktigt”

”Man kan inte tänka att grönytor är trevliga men parkering mer viktigt”

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi och forskar om platser i stan där vi kan få ro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmSlutmix Viktor Bortas Rydberg

1 Joulu 202519min

Ellen Moons blir första kvinnan på känt Nobelprisuppdrag

Ellen Moons blir första kvinnan på känt Nobelprisuppdrag

Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

28 Marras 202519min

Kontanter – mer än bara pengar

Kontanter – mer än bara pengar

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

27 Marras 202519min

Stamcellerna har lämnat labbet – allt fler försök görs med patienter

Stamcellerna har lämnat labbet – allt fler försök görs med patienter

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/6–2025.Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

26 Marras 202519min

Klimatet motiverar studenter i framtidens svenska kärnkraft

Klimatet motiverar studenter i framtidens svenska kärnkraft

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten. För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

25 Marras 202519min

Benskörhet missas ofta i vården

Benskörhet missas ofta i vården

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

24 Marras 202519min

Forskare på drift genom polarnatten

Forskare på drift genom polarnatten

Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

21 Marras 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-ylistys-elaimille
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ranskaa-raakana
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-radplus
rss-jyvaskylan-yliopisto
rss-tervetta-skeptisyytta