Supersinnet som kan göra myror till cancerjägare
Vetenskapsradion23 Touko 2022

Supersinnet som kan göra myror till cancerjägare

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?

Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.

Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.

Reporter: Sara Sällström

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. ProgramledareCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Loka 201920min

Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA

Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna – och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

10 Loka 201919min

Vilket ansvar tog staten för narkolepsibarnen efter massvaccineringen?

Vilket ansvar tog staten för narkolepsibarnen efter massvaccineringen?

Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen. Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg. Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar. Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Loka 201919min

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. ProgramledareLena NordlundLars Broström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Loka 201920min

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. ProgramledareCamilla WidebeckGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Loka 201920min

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. ProgramledareAnnika ÖstmanKatarina Sundberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Loka 201920min

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

4 Loka 201919min

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Loka 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
docemilia
hippokrateen-vastaanotolla
radio-antro
rss-laakaripodi
rss-radplus
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-taivaanranta
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-ammamafia