Växterna vaknar i Skåne och senaste nytt om våra rovdjur

Vi sänder från Ånäset nära Robertsfors i Västerbotten. Här är skogarna brukade för bästa ekonomiska lönsamhet och här trivs älgen, en av skogsbrukets stora vinnare. Nu är det brunsttid för vårt största hjortdjur - kan vi kanske locka fram en tjur ur snåren? Vi ska också titta på andra som gynnas av att skogen brukas, som snytbagge, kruståtel och hallon. Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg tittar närmare på produktionsskogens vinnare tillsammans med zoologen P-A Åhlén och forskaren Therese Johansson (båda från Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå). Svampar och träd lever ofta tillsammans i intimt samarbete, mykorrhiza. Svamparnas upptag av mineraler hjälper träden att växa, men hur påverkas svamparna av kalhuggning? Svampexperten Anders Dahlberg och mossexperten Thomas Hallingbäck från Artdatabanken berättar om svampar och mossor som inte tål kalhyggen och den fina väv av rötter och svamptrådar i marken som karaktäriserar en skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Syys 20121h 32min

Bärfisar var temat för morgonens fältreporter. Är de verkligen så fisiga som namnet antyder, eller är de snarare fascinerande, snillrika och välanpassade? Vackra är många av dem, om man bara tittar ordentligt. Fältreporter Lena Näslund skådade bärfisar tillsammans med Thomas Strid, kommunekolog i Huddinge. Tillsammans besökte de Hanvedsmossen på Södertörn.. Rynkskinn är en svamp som lever i gammal död granved. Rynkskinnet behöver skogar som får sköta sig själva, utan skogsbruk. Men de gamla skogarna finns bara som små fläckar i landskapet, berättade Frederic Forsmark på länsstyrelsen i Norrbotten i Sara Sällströms reportage från Hertsölandet nära Luleå.Sverige har undertecknat internationella konventioner för att skydda natur, senast i Nagoya i Japan där vi förband oss att skydda 17% av land- och vattenmiljöer till år 2020 för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Just nu har Sverige inget mål för skogsskydd. Miljöminister Lena Ek svarade på frågan hur regeringen ser på skogsskyddet. Makrillarna kryllade plötsligt i hamnbassängen på Vrångö utanför Göteborg. Det har inte hänt på många decennier, berättade Margareta Strandberg. Så nu fick hummerfiskarna gott om agn inför hummerfiskepremiären på måndag. Sofia Blank som arbetar på Fladdermuscentrum i Taberg berättade om hur fladdermössen tar sig fram här i världen och hur de letar sina byten med hjälp av ekolodning. Och med hjälp av särskilda detektorer kan även vi människor höra deras smattrande läten. Konsten att göra upp eld med hjälp av björknäver demonstrerades av Erik Kohlström. Anders Börjeson svarade för veckans Kråkvinkel - han saknade sommarens röda slända. Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Syys 20121h 32min

Dalsland har liknats vid ett Sverige i miniatyr - här finns bördig jordbruksbygd, karga sprickdalslandskap och kalkrika skifferområden. Det omväxlande landskapet ger också upphov till en varierad svampflora och under veckan kommer mykologer från hela landet att finkamma trakterna runt den berömda akvedukten i Håverud i jakt på intressanta fynd och rariteter. Vår fältreporter Elin Lemel sände direkt ifrån mykologiveckan i Håverud. Guidade gjorde bland andra Jan Olsson från Göteborgs svampklubb. Mitt i centrala Tromsø i Norge ligger Prestvannet, som på många sätt är en typisk parkdamm. Längs stranden går en promenadslinga, här finns parkbänkar och pensionärer som matar änder med brödsmulor. Samtidigt ligger Prestvannet - precis som hela Tromsø - på en nordnorsk holme mellan höga fjäll. Änder och pensionärer spatserar mellan knotiga fjällbjörkar, gångvägen löper längs en hjortronmyr och här och där lyser fjällvioler gult i grönskan. Sjön är en märklig mix av kommunalt rekreationsområde och arktisk tundra, och just här häckar en mycket speciell fågel - smålommen. Den sover långa stunder, eller sitter stilla och låtsas vara en trädrot, men rätt vad det är kan den resa sig upp och dansa balett under höga tjut. Biologen och fotografen Fredrik Broms tog oss med på urban fågelskådning i Nordnorge. Döda ekar är som bekant till nytta för många organismer. En sådan art är den bredbandade ekbarkbocken. Ett långt namn, men själva skalbaggen är en vacker historia i svart och gult. Ekbarkborren för en tynande tillvaro på Djurgården i Stockholm, men på Nordens Ark i Bohuslän är man i färd med att försöka föda upp fler för att förstärka beståndet. I Kråkvinkeln denna vecka hörde vi Erik Kohlström - om något man kan bränna sig på! Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Syys 20121h 32min

Lomma Beach, så kallas den populära badstranden en bit norr om Malmö. Kanske förknippas den mest med vindsurfing, lyxlägenheter med havsutsikt och barn som bygger sandslott. Men stranden fortsätter under vattnet, i form av flacka, grunda sandbottnar. Om man vadar ut en bit i vattnet skrämmer man snart upp små plattfiskyngel som pillrar iväg för att gömma sig. Torskarna är svårare att se, men även de utnyttjar Lommabukten som en sorts ungdomsgård. I de böljande mattorna av ålgräs hittar små fiskar skydd och gömställen, en chans att äta och klara livhanken tills de blir stora nog att dra till havs. Lördagens fältreporter Erik Kohlström hade stämt möte med Anders Persson och Peter Ljungberg, marinbiologer från Lunds Universitet, för att titta närmare på fiskarnas uppväxtområde. Men havsbotten är inte alltid havsbotten för evigt. Det land som trycktes ned av istiden reser sig sakta, och i lördagens reportage följde vi med botanikern Lena Jonsell till ett område som präglas av ständig förändring. Hållnäshalvön på Nordupplands kust hinner stiga en bra bit under en människoålder. Kustlinjen flyttar sig, och kärrspiror, sileshår och andra växter måste följa med. Vilka utmaningar för detta med sig? Reporter i inslaget var Lena Näslund. Just denna dag, den 8 september, firas dessutom både Geologins dag och Tomtskådningens dag! (det senare handlar alltså om fågelskådning på tomten, inte spaning efter sagoväsen...). I programmet berättade Gunhild Stenvall i Boden om vad hon sett på och från sin tomt. Här finns länkar till arrangemangen för den som vill veta mer: För veckans kråkvinkel svarade Lisa Henkow. Programledare var Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Syys 20121h 31min

Den 1 september sände vi programmet från Falsterbonäset i sydvästra Skåne. För fåglarna innebär hösten något som kan liknas vid startskottet för Vasaloppet. Allt från bivråkar till piplärkor börjar sin strapatsfyllda flyttning söderut med att korsa Öresund, och naturligtvis flockas även fågelskådarna. Under helgens natur- och miljömässa kunde man bland annat se hur det går till att ringmärka fåglar, tävla i skådning och bygga sin egen fröautomat. Samtidigt innebär evenemanget en chans att hålla sig uppdaterad på vad som händer i fåglarnas värld. Hur går det till exempel för storken, och varför minskar ejder och alfågel i antal? Men Falsterbo Bird Show handlar inte bara om fåglar. Under mässan anordnades även svampvandringar, sälguidningar och barnaktiviteter. Måns Karlsson passade på att kolla in några av strandens växter tillsammans med fältreporter Lena Näslund. Veckans reportage handlar om en marin motsvarighet till fästingen, nämligen laxlusen. Parasiten har samexisterat med sina värdar i miljoner år, men på senare år har den blivit en het potatis i Norge. Längs kusten står numera trehundra miljoner laxar i öppna odlingsmjärdar, var och en en potentiell bärare av löss. Vilda fiskar riskerar att smittas när de simmar förbi, och för en liten lax eller havsöringsmolt kan lusangrepp leda till döden. Tina Thesslund studerar laxlusen på en forskningsanläggning utanför Tromsø. Veckans tävlingsfråga handlade om Kartfjärilen, och entomologen Hans Karlsson berättar varför den förbryllade Linné. Jenny Berntson Djurvall och Lena Näslund sände från Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Syys 20121h 32min

Var övervintrar tornseglarna? Man har genom åren ringmärkt över 50 000 tornseglare och en av dem har man sen hittat i Kongo. Men förra året satte ekologen Susanne Åkesson små ljusmätare på ett antal fåglar som häckade vid hennes sommarställe på Öland. Om man vet när solen går upp och ner på olika orter i världen dag för dag - då kan man också avläsa på de här ljusmätarna exakt vart fågeln flugit och hur länge den stannat på varje ställe. Erik Kohlström var med när Susanne skulle se om hennes märkta individer var tillbaka på häckningsplatsen och om de hade sina små ryggsäckar med information med sig. Stenöorn är ett naturreservat någon mil söder om Söderhamn. Dit ska vi för att njuta av sensommarens blomster på torra ängar och stränder. Denna udde i havet är också en fin rastplats för vadare. Småspoven är en av alla som trivs här och det hänger ihop med kråkriset. Vi får se vad den sista lördagen i augusti kan bjuda på? Fältreportern Joacim Lindwall har stämt träff med biologerna Jonas Lundin och Mats Norin. Vadehavet är ett extremt långgrunt område som sträcker sig från sydvästra Danmark och ända ner till Holland. Här är skillnaden mellan ebb och flod avsevärd. Vid lågvatten friläggs många kvadratkilometer gyttjig havsbotten - ett enormt matbord för rastande vadarfåglar. Lasse Willén reste dit i sällskap med ornitologen och naturfotografen Kent-Ove Hvass. Djurrikets största öga sitter på den tioarmade jättebläckfisken. Det är något större än en basketboll! Men lever man i vatten så borde det inte vara lönt att ha ett öga större än en apelsin. Så stora ögon har t.ex. blåval och svärdfisk. Så hur kommer det sig då att bläckfiskarna har enorma ögon? Och vad spanar de efter i mörkret? Professor Dan E Nilsson på Lunds universitet har löst gåtan och vi ska ringa upp honom. Veckans kråkvinkel är gjord av Lasse Willén. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Elo 20121h 32min

Det är inte alla sjöar vars historia sträcker sig 1 000 miljoner år bakåt! Men en sådan sjö är Vättern, Sveriges näst största och Europas sjätte största insjö. Den har varit med om mycket under sitt långa liv, T ex den senaste istiden, ur vars grepp Vättern fortfarande kämpar så till vida att landhöjningen fortfarande pågår. Detta innebär att vattennivån stiger i den södra delen och sjunker i den norra! Från norra Vättern sändes Naturmorgon lördagen den 18 augusti. Då berättade naturguiden Leif Pettersson om den rika faunan och floran vid vätterstranden strax söder om Olshammar, mellan Karlsborg och Askersund. Biologen Michael Andersson har studerat den ovanligt rika lavfloran kring norra delen av sjön. Dit hör exempelvis dvärgplacodlav, som vi fick höra mer om. Det är tufft för en av Vätterns riktigt karismatiska invånare - Vätternrödingen. Sedan 1950-talet har den minskat med 97 procent! Vi träffade forskaren Malin Setzer och porträtterade den vackra fisken, som hotas av fiske, av släktingen laxen, av signalkräftor - och kanske framför allt av ett varmare klimat. Snorgärs var det rätta svaret på förra veckans tävlingsfråga. Här får vi veta mer om denna taggiga lilla fisk. Trots att Vättern är en viktig vattenresurs för stora delar av södra Sverige, används den som militärt övningsfält. Nu finns planer på att utöka användadet av skjutfältet vid Karlsborg, och protesterna har inte låtit vänta på sig. Både delar av lokalbefolkningen och naturskyddsföreningen anser att det är orimligt att skjuta projektiler med blyinnehåll rakt ner i en vattentäkt. Se bildspelet från sändningen! Veckans Kråkvinkel svarade Lisa Henkow för. Naturmorgons direktsändande medarbetare var Lasse Willén och Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Elo 20121h 31min

Tarfalaglaciären intill Kebnekajsemassivet är Sveriges mest undersökta glaciär.Hur forskningen går till och vad man idag vet om glaciärens utveckling berättar Naturmorgon om på lördag, då Thomas Öberg träffar professor Gunhild Rosqvist, chef för forskningsstationen vid Tarfala, och Per Holmlund, även han glaceolog och professor vid Stockholms universitet. En fråga som de utreder är hur glaciären påverkas av förändringar i klimatet. Se bildspelet här ovan! Fotograf är Thomas Öberg om inget annat anges.Vi berättar också om hur flygkraschen med ett Herkules-plan i april påvekar miljön i omgivningen. Bland annat spreds stora mängder flygbränsle i samband med olyckan. På Kosteröarna finns ovanligt goda förutsättningar att studera urgamla bergarter. Thomas Eliasson berättar om vulkaner och sediment och 1 560 miljoner gamla spår från kontinenter som kolliderat med varandra. På norra Gotland har den långa konflikten kring Nordkalks kalkbrott blivit allt hetare. Nordkalk har fått tillstånd att avverka en skog för att kunna utöka sin verksamhet, och de har ett domstolsutslag i ryggen. Men flera stora miljöorganisationer accepterar inte det här. De anser att området är alltför skyddsvärt för att få exploateras - och de får stöd av Statens naturvårdsverk. Konflikten har utvecklats till en miljöstrid som vi inte upplevt på länge. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Elo 20121h 32min