Musikaliska gräshoppor & asiatiska lejon

På självaste påskafton får vi möta några av vårens mest älskade fåglar, i ett förhoppningsvis vårfagert Sörmland. Fältreporter Lena Näslund och hennes gäster tittade bland annat på huvudpersonen i veckans tävlingsfråga, nämligen Gulsparven. Tibasten må se oskyldig ut med sina skära blommor, men skenet bedrar. Växten är så giftig att fem små bär är nog för att döda en människa. Tillsammans med Ellen Flygare, biolog på Länsstyrelsen i Kronoberg, tittar vi närmare på en märklig art. Långbensgrodan är tidigt ute. Den är den första av våra svenska grodor som börjar spela på våren, och i Mittlandsskogen på Öland har de redan lagt ägg. Jenny Berntson Djurvall följde med Thomas Johansson från länsstyrelsen i Kalmar för att se hur det går med årets grodägg. Utan ägg hade världen sett helt annorlunda ut. Skyddande skal och hinnor var nämligen en förutsättning för att djuren skulle erövra landbacken. Professor Göran Nilsson från Naturhistoriska muséet i Göteborg berättar vad ett ägg egentligen är. Om det blir några ägg för Fiskgjusen Frille vet vi inte ännu, men enligt Räv-Uffe Johansson har det börjat röra på sig kring boet vid Mälaren. Frille har varit en återkommande gäst på samma plats under flera år, och har lärt sig att Räv-Uffe gärna bjuder på mat. I lördagens program ringde vi för att höra hur det går. 450 vargar i Sverige. Det är vad som krävs för en livskraftig vargstam, enligt rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund. I veckan publicerades utredningens slutbetänkande, och hela texten hittar du här: För att nå målet måste naturvårdsverket fortsätta arbetet med att få in frisk blod i stammen samtidigt som antalet vargar hålls nere med "förvaltningsjakt", det vill säga jakt som sköts av länsstyrelserna. Det finns inga hinder för det i EU-lagen, tror Liljelund. Programledare denna lördag är Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärkor har, precis som många andra markhäckande fåglar, drabbats hårt av förändringar i lantbruket. Samtidigt lever bönderna av sin mark, och ibland är det ekonomiskt svårt att lämna delar av fältet ifred. Därför har Upplands Ornitologiska Förening börjat samla in pengar för att kompensera bönder som vill bevara fågelmångfalden. Genom att köpa en kan man bidra till fler häckningsplatser. Vill man lära sig fågelläten kan man ta mobilen till hjälp. är en gratis app med fågelsång, bilder och information som finns att ladda ner gratis från Jordbruksverkets hemsida.

7 Huhti 20121h 31min

De allra flesta vill ha ström i sina vägguttag, men få gillar härdsmältor, oljekrig och bolmande skorstenar. Vi behöver ren och förnyelsebar el, men vilka konsekvenser får våra satsningar för naturen? Denna vecka tittar Naturmorgon närmare på vindkraften. Vår reporter Julian Melgar har träffat ett antal experter för att ta reda på hur många fåglar och fladdermöss som dör i möllornas snurrande vingar. Vi tar också upp frågan om hur landlevande djur påverkas, och enligt Fredrik Widemo, biolog på SLU och Jägareförbundet, är det rovdjuren som utsätts för störst risk. Vill du läsa mer och tycka till om vindkraften? På Naturmorgons blogg finns lyssnarbrev och möjlighet att kommentera frågan. Många älvar rinner upp bland Lapplands skogar och fjäll. Ett av dessa vattendrag bär ett namn som berättar om smycken och rikedom, men också om ett slags guldruschens vansinne. Följ med fältreporter Thomas Öberg på en skidfärd längs Pärlälven. Bland stenarna på älvens botten fanns förr i tiden mängder av flodpärlmusslor, och pärlor betydde pengar. Ett intensivt fiske gav välbehövliga inkomster till traktens folk, men pengarna hade sitt pris. Musslorna blev färre och färre, och idag är de en utrotningshotad art. Har det danska kungahuset björnblod i ådrorna, och måste en varg pressa sig mellan två trädstammar för att bajsa? Kanske inte, men det finns många myter och legender kring våra rovdjur. Marcus Frånberg har träffat Karin Dirke, idéhistoriker från Stockholms universitet, för att få veta mer om rovdjurens roll i kulturen. Hassel var förstås svaret på veckans tävlingsfråga, och en som kan mycket om just hassel är Helena Persson, intendent på botaniska trädgården i Lund. I veckans kråkvinkel reflekterar Jenny Berntson Djurvall över boandet, som verkar sysselsätta nästan alla så här års. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Maalis 20121h 31min

Vad är egentligen vitsen med att vara en lök? Och hur laddar en gran inför våren? Denna lördag handlar Naturmorgon om växternas vårbestyr. När marken tinar ska nya rötter bildas, fröer ska gro och blad ska vecklas ut. Det är en hektisk omställningstid, och konkurrensen kan vara mördande. På plats i Hågadalen utanför Uppsala finns vår fältreporter Joacim Lindwall. Han har stämt möte med växtfysiologen Eva Sundberg och genetikern Niclas Gyllenstrand från SLU, och bland annat tappar de upp en slurk björksav. Vargfrågan visade sig vara svår att hantera för förre miljöministern Andreas Carlgren. Med licensjakt och åtgärder för att få in nytt genetiskt material skulle man uppnå en bred acceptans samtidigt som vargstammens framtid tryggades. Nu har det gått några år, och debatten är mer låst än någonsin. Problemet med inavel är lika allvarligt som tidigare, och den svenska vargjakten har anmälts som brottslig till EU-domstolen. Vad händer egentligen på vargfronten? Har politiken slutgiltigt havererat? Lasse Willén har besökt Rovdjurssymposiet i Vålådalen, och ger oss en lägesrapport. Bland annat hör vi mer om försöken att adoptera ut djurparksvalpar till vilda tikar, vi pratar med jägare och forskare, och dessutom kastar vi en blick mot Ryssland. Vilka förutsättningar finns för invandring eller flyttning av ryska vargar till Sverige? Pruttande strömmingar förbryllade militären för ett antal år sedan. Man misstog ljudet av fiskarnas flatulens för sovjetiska ubåtar. Bioakustikern Magnus Wahlbergs forskning kring strömmingens vädersläppning gav honom år 2004 ett Ignobelpris. Utmärkelsen ges till forskningsinsatser som till att börja med verkar skrattretande, men som vid närmare eftertanke för vetenskapen framåt. Lördagen den 24:e mars håller Magnus Wahlberg en föreläsning på Karolinska Institutet i Solna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i fåglarnas värld finns konflikter. Marika Beutler blev vittne till ett slagsmål mellan tranor, och i lördagens program hör vi hennes berättelse. Pärlugglorna har det också tufft, de har minskat kraftigt under de senaste åren, trots några goda gnagarsomrar. Vad är det egentligen som händer med ugglorna? För havsörnarna går det däremot bättre. I början av sjuttiotalet var fågeln nästan utrotad i Sverige, men tack vare hårt arbete med utfodring och övervakning har vi numera en livskraftig örnstam. I dagarna firar Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn 40 år.

24 Maalis 20121h 32min

Länge låg Nya Zeeland isolerat, långt ute i Stilla Oceanen. På de vulkaniska öarna utvecklades ett unikt ekosystem med växter och djur som inte finns på någon annan plats. Lördagen den 17 mars följer vi med Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall till landet på andra sidan jorden. Vi besöker bland annat en podokarpskog, som med sina olika skikt av träd och buskar påminner lite om en djungel. De höga barrträden är ofta helt täckta av andra växter, epifyter som ormbunkar, lianer och "rata". Långt söderut, i Fiordland, dominerar istället skogar av sydbok - ett träd som bara finns på södra halvklotet. Där träffar vi också en av de mest karismatiska invånarna i skogen: alppapegojan kea. Nya Zeeland är också fåglarnas rike och före människans ankomst fanns inga landlevande däggdjur här (om man inte räknar två fladdermusarter). Avsaknaden av rovdjur på marken har lett till att flera fåglar tappat sin förmåga att flyga. Kivin är ett känt exempel. Vi träffar den ytterst sällsynta takahen. Den lever högt uppe i bergen och är beroende av tussockgräset, men nu hotas den både av hermeliner och av hjortar som konkurrerar om betet. Från Antarktis kommer en näringsrik ström med plankton och sveper förbi Nya Zeelands östkust. Planktonen drar till sig kräftdjur som drar till sig fisk som i sin tur drar till sig sjöfåglar och marina däggdjur. Här finns kaskelotter, delfiner, pingviner och olika sälarter. Vi ska göra ett besök vid Kaikoura på Sydön och träffa några charmiga, men inte helt ofarliga fiskätare. Nya Zeelands natur är känslig, och främmande arter ställer till stora problem. Mer om detta hör du i Jenny Berntson Djurvalls reportage för . Järven förknippas med högfjället, men faktum är att de blir allt vanligare i skogslandet. Lasse Willén träffade Malin Aronsson från Grimsö forskningsstation, under rovdjurssymposiet i Vålådalen. Programledare är Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Maalis 20121h 31min

Vintern börjar ge vika så smått, och naturen vaknar till liv. I södra Sverige har blommorna börjat titta upp, och de första tranorna har redan setts flyga mot Hornborgasjön. Denna lördag begav sig fältreporter Lena Näslund till Ingarö i Stockholms skärgård för att leta efter vårtecken. Med sig hade hon en gäst som kan den svenska naturen som sin egen ficka. Lars-Åke Janzon är jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet. Rustad med många års erfarenhet från forskarvärlden besvarar han alla upptänkliga frågor om djur, växter och natur, och många känner säkert igen hans namn från radioinslag och tevesoffor. Denna morgon fick han bland annat berätta om tussilagon, en av våra tidigaste vårblommor. En marsmorgon på en skärgårdsstrand kan vara nog så vacker, men våren är trots allt en tuff tid. Det är ont om mat, vinterförråden är på upphällningen och rätt som det är kan frosten bita till. Medan solen stiger över Nämndöfjärden belyste vi några av de utmaningar våren för med sig. Svanarnas sjö, så kallas Tåkern, den fina slättsjön som ligger vid Ombergs fot i Östergötland. Och inte minst på vintern är det ett bra namn. Denna kalla vårvintervecka har man kunnat se omkring tusen knölsvanar ute i den öppna råken. Sjön är grund och det är perfekt för svanarna som betar alger och annat från botten. Naturmorgon stämde träff med konstnären och ornitologen Gebbe Björkman vid sjöns stora vassar för att prata om knölsvanens ekologi och historia. berättar Gebbe om inspelningen av reportaget. Någonstans i Värmland sitter Sven Widén och spanar från sitt gömsle. Med kamera och mikrofon porträtterar han storskogens djur - örnar, korpar och rävar är några vanliga gäster. På lördag ringer vi upp honom och hör vad som rör sig mellan tallarna just nu. Fredrik Sjöberg fick många naturupplevelser under sin resa till Argentina, men den allra bästa ägde rum på ett minst sagt oväntat ställe. I veckans kråkvinkel berättar han om sitt möte med natur och kultur i Buenos Aires. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Maalis 20121h 31min

Denna lördagsmorgon intog Naturmorgons expertpanel återigen det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Nu har Naturpanelen funnits i många år, men hittills har den inte gått bet på något (som vi kan minnas) och inte heller har strömmen av lyssnarfrågor avstannat. Som vanligt består panelen av Susanne Åkesson, professor och zooekolog vid Lunds universitet; Lennart Engstrand, botanist och mångårig chef för Botaniska trädgården, knuten till Lunds universitet; och entomologen Dave Karlsson, chef för Station Linné på Öland. Olle Frisk ramlade ner i ett björnide förra vintern, men modigt och snabbtänkt skrämde han bort björnen och klarade sig ur knipan. Men hur kan en björn egentligen röra sig efter att ha legat stilla i flera månader?Veckans tävlingsfråga handlade om myror, och det är ett djur som har en speciell plats i Dave Karlssons hjärta. En kreativ metod att skaffa mat var ämnet för en av de frågor Susanne Åkesson besvarade. Varför har björnbärsbusken gröna blad mitt i vintern? Det undrade Rolf Blomqvist, och fick svar av Lennart Engstrand. I bildspelet nedan hittar du några lyssnarfoton som kommit in i anslutning till frågorna. Programledare vid direktsändningen från det tropiska växthuset i den botaniska trädgården i Lund är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Maalis 20121h 31min

För många människor är katten en vän. En varm kamrat som spinner i soffan, en kelen kompis som stryker sig mot benet eller en meditativ betraktare som påminner oss om att ta det lugnt. Men katten är också ett rovdjur. Veckans Naturmorgon handlar om katten som jägare. Hur påverkas egentligen naturen av våra sällskapsdjur? Uppåt 16 miljoner småfåglar fångas varje år av svenska katter, enligt vissa uppgifter. Men vad betyder det för fågelbestånden? Är katten ett hot? Lasse Willén har träffat Sören Svensson, numera pensionerad docent från Lunds universitet, för att reda ut begreppen. I veckans kråkvinkel sätter Lasse Willén katternas jakt i relation till andra faror, till exempel trafiken. Katterna Chai och Simba bor hemma hos ekologen Bo Söderström i Uppland, men de är inte ensamma. I trakten finns också en tät lodjursstam, och det händer att deras jaktmarker överlappar varandra. Tomas Lindberg träffade Bo Söderström för ett samtal om kattens roll i ekosystemet. Honkatten Bruce tar trettio huggormar varje sommar. Det berättar en av våra lyssnare apropå katters jakt. I lördagens program hör vi fler lyssnarberättelser, om allt från supereffektiva predatorer till innekatter som nöjer sig med att fånga spindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Helmi 20121h 31min

Passion är kanske det ord som bäst sammanfattar biologen Mats Karström. Han har bland annat vunnit Artdatabankens naturvårdspris och är en av de drivande krafterna i "Steget före", en ideell organisation som arbetar för att skydda gammelskog.Sommartid är Mats nästan alltid ute i markerna. Med håv, lupp och leriga stövlar inventerar han skogar och kartlägger känsliga miljöer. Men på vintern ligger snön djup över Lappland, där Mats Karström bor. Vad gör egentligen en skogsbiolog under de frusna månaderna? Tillsammans med reporter Thomas Öberg hälsar vi på hemma hos Mats Karström i Voullerim. Där får vi en inblick i det biologiska vinterarbetet - sortering, skärskådan och fundering. Vi får dessutom lära känna en ovanlig passion för den levande världen. De amerikanska monarkfjärilarna kan flyga uppemot 500 mil för att nå sina vinterkvarter i de Mexikanska bergen och längs den Kaliforniska kusten. Från oktober och fram till våren hänger stora klasar av monarker från träden i Natural Bridges State Park, Kalifornien. Elin Lemel har besökt Chris Lynch, som är naturguide i parken. Vi fick också träffa trumgräshoppan, en av våra mest sällsynta gräshoppor. Insektsexperten Jan Sjöstedt berättar om deras rytmiska läte och pråliga vingar. Reporter var Lena Näslund. Veckans kråkvinkel kommer från Tina-Marie Qviberg. Programledare är Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Helmi 20121h 31min