Naturmorgon blickar tillbaka

Skogsbrand - behöver det betyda en katastrof? Tja, det beror nog på vilka träd den drabbar. En del är anpassade till bränder och klarar sig oftast bra. Men det finns andra sorters träd som kan råka riktigt illa ut. Vad bränder har för betydelse för naturen är ämnet i Naturmorgon lördagen den 17 september. Skogsvårdskonsulenten Börje Drakenberg berättar hur skogen reagerar inför en brand. Vi lär också ut konsten att tända en brasa, även i fuktigt väder. Bästa sättet att göra upp en säker eld i skogen berättar överlevnadsexperten Håkan Strotz om. I nationalparken Muddus brann ett stort skogsområde 2006. Thomas Öberg och Jenny Berntson Djurvall besökte brandfältet nu i höst för att se vad som hänt med vegetationen fem år senare. Biologen Sven-Åke Berglind tar oss med ut till sandödlans hemmamarker. Sandödlan ställer speciella krav på sin miljö. Och ibland får naturvårdarna hjälpa dem att flytta till nya, säkrare områden. I veckans Kråkvinkel gör Lena Näslund en internationell överblick av rovdjuren. Björnar till exempel. Valrossen är ett imponerande djur som nu också drabbas av klimatförändringarna. Att isarna i Alaska försvinner gör det svårare för valrossenatt hitta mat. Reporter Lena Näslund har besökt ett Alaska i förändring och står framför fronten på en av Alaskas krympande tidvattenglasiärer. Här på vår hemsida under programinformationen den 6 augusti kan ni för övrigt se en hel del bilder på valrossar från Norra Ishavet och Wrangelön. Biologen Lars Pettersson har tagit bilder också på isbjörnar och olika arktiska fågelarter. Häromveckan talade vi om bändelkorsnäbben i Naturmorgon. Det är en ovanlig art av finkfågeln korsnäbb, som sällan ses i södra halvan av Sverige. Men just den här hösten tycks det vara en stor invasion och mängder av bändelkorsnäbbar har siktats lite varstans. Rolf Larsson tog den fina bilden här bredvid. Bändelkorsnäbben har fått sitt namn av de två parallella vita banden vid vingknogen.. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Syys 20111h 31min

Biologisk mångfald i en sjö behöver inte bestå av en mängd olika arter, när det gäller öringar kan mångfalden finnas inom den egna arten - genetiskt skilda populationer lever i samma sjö men har utvecklat olika anpassningar till miljön de lever i. Naturmorgons Erik Kohlström åkte till jämtlandsfjällen där en grupp forskare försöker kartlägga mångfalden bland öringarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder direkt ifrån Sörfjärden - en Mälarvik mellan Strängnäs och Eskilstuna. I de stora vassarna trivs bland annat rördrommen - men fältstationen med samma namn har också bra koll på gäss. Ture Persson och Lars Ödman sällskapade Lena på plats. Vi tar reda på varför insekter som amiraler och bålgetingar gärna samlas kring savande björkar och så berättar vi om den nya inriktningen på den svenska jakten på mårdhundar, nu ska mårdhundarna inte skjutas längre utan fångas levande. Vår reporter Elin Lemel är ute i skogen och tittar på violspindlingen tillsammans med Gerda Stenström och Örjan Frits. Violspindling eller violspindelskivling var även svaret på gåtan vi sökte i förra veckans program. För ungefär ett år sedan ringde en man till Lunds universitet. Han hade gjort upptäckt vid ett stenbrott i Romelåsen i skåne. Från ett lastbilsflak med sten föll det av träbitar och de verkade komma från ett lager långt under det tjocka jordtäcket. Faktum är att det syns ett svart band mellan berget och moränen. Och när kvartärgeologerna från universitetet kom dig, kunde de konstatera att det var torv man hittat, som var väldigt spännande... I veckans kråkvinkel minns Thomas Öberg hur han spanade mot Apalacherna från taket på World Trade Center i New York. Bara fem månader senare rasade de berömda tvillingtornen samman. Thomas Öbergs kråkvinkel handlar om geologisk- och politisk kontinentaldrift. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Syys 20111h 35min

Muddus nationalpark är ett av besöksmålen när Sveriges mykologiska förening samlas för en veckas svampstudier i Norrbotten. Här växer ganska torra tallskogar, nära den djupa klippravinen för Muddusjokk. Vi ska ta reda på vad en svamp egentligen är för något och hur ett svampliv kan se ut och vad de har för ekologisk roll. Gäster är mykologerna Sonja Kuoljok, arrangör av mykologiveckan; Anita Stridvall, proffsig amatör som sysslat med svamp i 40 år, Ellen Larsson, forskare och intendent för svampsamlingarna på Göteborgs universitet och Karl-Henrik Larsson, svampforskare på Oslo universitet. Mysteriet med benet i Nottebäcks kyrka. En stort och gammalt käkben finns numera i församlingshemmet i den småländska byn Nottebäck. Vad kommer det ifrån och, framför allt, vilket djur har det tillhört? Upplösningen på gåtan får vi i Lasse Willéns reportage. Veckans kråkvinkel är det Lasse Willén som står för. Och den här gången handlar det om huruvida man tar hand om det som växer eller inte. Oavsett om det är i skogen eller i hans egen trädgård erkänner han, att det där med att ta hand om frukt och bär inte är hans starka sida. Programledare i Muddus är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Thomas Öberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Syys 20111h 32min

Under 1800-talet kämpade de småländska torparna mot sten och missväxt. I dag har det som en gång var deras hem fallit i glömska, husgrunderna har sjunkit in i vegetationen och granarna kryper tätt intill stenmurarna. Vår fältreporter Elin Lemel sänder direkt ifrån resterna av torpet Nyalund i utvandrarbygderna utanför Emmaboda. Vad växer på den gamla stenmuren idag, vem har flyttat in i jordkällaren och vad finns det för kulturväxter som minner om svunna tider? Gäster är biologen Helena Lager, och Erland Torstensson som har inventerat torpen i byn Bökevara. Havsuttar och vitval i Alaska. Naturmorgons Lena Näslund är på resa i Alaska och vi ska ringa upp henne och få en direktrapport från Anchorage. Utmed skogsvägar där det finns lite grus och gräs kan du hitta dem - kantkremlorna. Reporter Jenny Berntson Djurvall gick ut i skogen tillsammans med svampkonsulenten Marie Jardner. Dramatiska kursudalar, det är en naturtyp man hittar i Norrbotten. De uppstod i sprucken berggrund när väldiga vattenmassor vid istidens slut skar ut djupa klippraviner genom berget. Det här kan vara riktiga drivhus för växter, så självklart drar de till sig växtintresserade människor. Vår reporter Thomas Öberg for dit tillsammans med botanikerna Berit Rehnström och Lennart Stenberg till Marjakursu i det vilda naturreservatet Pessinki i Norrbotten. Dessutom besökte de Jupukka naturreservat med dess fantastiskt blommande rikkärr. (Se bildspel nedan) Det iberiska lodjuret i Spanien är världens mest hotade kattdjur. Man har ansett att det stora problemet för arten är bristen på genetisk variation. Men nu visar en ny svensk studie att det inte behöver vara så. Vad betyder det för vår syn på bestånden av lodjuret i Sverige - och våra vargar? Vi hör evolutionsbiologen Love Dahlén på Naturhistoriska riksmuseet. Veckans kråkvinkel är det Jenny Berntson Djurvall som står för. Den här veckan inser hon att det blivit höst igen. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Elo 20111h 31min

Klarälvens viktiga stränder. Under årtusenden har erosion och sedimentation bildat sandrevlar längs älvens stränder. Kraftverken reglerar strömmen och med det riskerar många av sandrevlarna att växa igen. Då riskerar många hotade arter att förlora sina levnadsmiljöer. Naturmorgons Elin Lemel följde med biologen Sven-Åke Berglind till den i särklass högsta sandbanken i Klarälven. Den ligger strax nedanför samhället Stöllet vid övre Klarälven och höjer sig hela tre meter över älven. I sanden bland annat växer mandelpil och daggvide. Fältreporter Joacim Lindwall sänder från Hylströmmen i Hälsingland som är en del av Voxnan. Tillsammans med biologen Kalle Gullberg ska han titta på livet i det strömmande vattnet. De ska bland annat spana efter stensimpa. En fisk som lever sitt liv mer eller mindre under en och samma sten, medans forsens liv rusar förbi. Matematik är ett ämne som många barn fasar för, men så behöver det inte vara. Genom att flytta ut lektionerna i naturen kan man lära sig på ett lekfullt sätt. På Naturskolan i Örebro lär man ut utepedagogik. Pedagogerna Birgitta Jansson och Niklas Jarl menar att man lär sig mycket bättre om man får leka och känna och ta på matematiken. Vår svenska magnecylblomma det är älggräs, eller älgört som den också kallas. I ett inslag från 2001 berättar Marguerite Amira hur man tar vara på den storväxta örten. Fredrik Sjöberg ger i veckans kråkvinkel ett entomologiskt festtips. Taggbock är ingrediensen som förhöjer sommarpartyt. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Elo 20111h 31min

Vad skulle hända om skogen plötsligt försvann, eller om gräset helt oförhappandes slutade att växa? Något liknande håller på att hända i våra hav. De små märlkräftorna Haploops tubicola och Haploops tenuis har nästan helt försvunnit från Kattegatt, och i Öresund minskar de kraftigt i antal. De här arterna bildar samhällen på lerbottnar på mer än 20 meters djup, samhällen som är viktiga levnadsmiljöer för flera andra havslevande arter. Och nu är det bråttom om forskarna ska hinna förstå vad som händer med haploopssamhällena innan de försvinner. Vår reporter Erik Kohlström följde med ut på Öresund för att få veta mer. Veckans fältreporter Lena Näslund sände direkt ifrån trakterna runt Marsäng i södra Sörmland, ett av Sveriges bästa områden för rovfågelssträck. Tillsammans med Janne Gustavsson från fågelföreningen Tärnan mötte hon lärkfalk och undersökte ett tufsigt gräsparti som är perfekt jaktmark för sorkätare som hornuggla och jorduggla. Vi ringde upp Karin Thorell i Överkalix som har den gröna flodtrollsländan som granne om somrarna. Det knäckte och knakade i Anders Börjesons kråkvinkel som handlade om en duva som kämpar i stormen (se bildspel nedan). Programledare var Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Elo 20111h 32min

Det finns 34 sötvattensmusslor i våra svenska vatten. Åtta av dem är stormusslor som flodpärmussla, allmän dammussla och tjockskalig målarmussla; andra är de små ärt- och klotmusslorna. Fältreporter Anneli Megner Arn och limnologen Tommy Odelström ska titta på olika arters liv i sjön Erken i Roslagen. En del arter har ett levnadsstadium mittemellan larv och fullt utvecklad mussla som kallas glochidier. De lever då som parasit på fiskar. Hur går det till? Och finns det musslor som föder levande ungar, eller är det bara som det verkar? Laxarna i Klarälven har i tusentals år vandrat upp från Vänern för att leka. Nuförtiden är det där ingen lätt resa i den hårt utbyggda älven. I EU-projektet Vänerlaxens fria gång ska forskare och naturvårdare ta reda på vad som krävs för att vandringen ska kunna återupptas. Vänerlaxen är unik, bara på ett fåtal platser i världen finns lax som lever hela sitt liv i sötvatten. Reporter Elin Lemel har mött Eva Bergman, John Piccolo och Richard Gow från Karlstads universitet. Hoppades möta isbjörn. Vi ringde upp biologen Lasse Pettersson som var på en båttur i Arktis. Nu hade han kommit så långt borta som till Wrangelön, nästan på andra sidan jordklotet. Han fick uppleva valrossar, isbjörnar och många olika fågelarter. Se hans bilder här nedan! Lodjursmöte i Medelpad. "Katten gick sakta emot mig, markerade revir, stannade och tittade och kom så nära som ett tiotal meter." Så skrev Kjell Rynhag till Naturmorgon i veckan. Vi ska ringa upp honom och höra om hans möte med en lodjurshanne. Tio år i rad har samma standskata dykt upp hos Leif Löfgren från Norrsundet, utanför Gävle. Han matar den med mask och tror att kanske någon annan på fågelns vinterviste i norra Frankrike också matar den. Reporter Joacim Lindwall besökte Leif Löfgren och hans strandskata. Veckans kråkvinkel handlar om att det alltid är värt att chansa på att få se en raritet, åtminstone tycker Erik Kohlström det. Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Elo 20111h 31min

Arbetet med Norrbottens flora pågår för fullt. I vintras kom ett par tjocka böcker som beskriver alla växterna i det vidsträckta landskapet, och nu är det dags för en del till, som beskriver utflyktsmål. I Thomas Öbergs reportage får vi följa med botanisterna Berit Rehnström och Lennart Stenberg till en porlande kallkälla vid Muonio älv. Vår fältreporter Erik Kohlström sände direkt ifrån Krankesjön utanför Lund. Anders Nilsson som är limnolog på Lunds universitet berättade om några av arterna i den stora fiskfamiljen cyprinidae eller karpfiskar som de heter på svenska. Kajsa Åbjörnsson som också är limnolog fick mest arter som är bra på att kamouflera sig - som husmasken - eller musslor med hårda skal när hon håvade efter små vattenlevande djur. De flesta andra hade blivit mat för brax, björkna och mört. Marinbiologen Christin Appelqvist berättade om sin forskning på skeppsmasken - som trots namnet inte alls är någon mask. Den kräver, som många arter, någorlunda salt vatten och finns därför inte Östersjön, vilket är orsaken till att många gamla vrak finns välbevarade Gert-Olof Nickel tillbringar mycket tid i naturen med sin kamera och har skickat många fina bilder till Naturmorgon, se bildspelet nedan. Elin Lemel tillbringade några timmar med Gert-Olof vid ett rävgryt i väntan på att rävungarna skulle visa sig. Programledare var Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Heinä 20111h 31min