En värld av sex
Naturmorgon24 Marras 2012

En värld av sex

Varför kopplar trollsländor ihop sig till ett hjärta? Varför samlas tjädrarna till stora ritualer om vårarna, och varför är vissa fjärilars näsor dubbelt så långa som huvudet? Det handlar förstås om sex. Behovet av att få föra sina gener vidare är en viktig faktor i evolutionen. Det ligger bakom våghalsiga beteenden, spektakulära prydnader och arters uppgång och fall. I Naturmorgon den 24:e november utforskar vi fortplantningens fascinerande värld. Vi tar bland annat upp den centrala frågan: Varför ha sex över huvud taget? Varför offra så mycket energi på att producera ägg och spermier och attrahera en partner när man kan dela sig i stället? Vi frågar evolutionsbiologen Göran Arnqvist. Både naturprogram och forskning fastnar ofta i traditionella könsroller när man beskriver fortplantning. Enligt Malin Ah King, zoolog och genusforskare, riskerar vi att missa viktig kunskap om vi inte är medvetna om våra egna förutfattade meningar. Sex är ju ett sätt att skapa nytt liv, men för vissa arter kan själva parningen leda till döden. Ett exempel är bönsyrsan: Hos dovhjorten är spelet innan sexakten en stor ansträngning, så stor att hanen riskerar att duka under när vintern kommer. Men det är inte alla djur som dör när de inte längre är fruktsamma. Hos späckhuggare kan honorna bli mycket gamla, och utan dessa matriarker fungerar inte flockarna. Marinbiologen Anna Bisther berättar mer. Vi tar också en titt på några sexuella utmaningar. Hur parar man sig till exempel när man sitter fast på en klippa? Hur undviker igelkottar att sticka sig på varandra, och hur får man sig en partner i djuphavet: Falsk marknadsföring stod i fokus för veckans gåta. Flugblomstrets blomma ser nämligen ut som en villig stekelhona, och stekelhanar går ständigt på bluffen. Dessutom berättar vi om mört-sex, änders könsorgan och onanerande ekorrar. I studion: Jenny Berntson Djurvall och Erik Kohlström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jaksot(1000)

Trädväsen och fågelpysslingar i Trollskogen – och gäddan i konsten

Trädväsen och fågelpysslingar i Trollskogen – och gäddan i konsten

Vi förhandstittar på naturum Trollskogen på Öland samt går på jakt efter brandkronade kungsfåglar. I en helt annan skog visar en konstnär sin uppblåsbara gädda. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I påskhelgen är det dags för ett nytt naturum att slå upp portarna: vid naturreservatet Trollskogen på nordligaste Öland. Vår fältreporter Josefin Nilsson tar en förhandstitt på naturum Trollskogens utställningar och ger sig sedan ut för att bese själva skogen, dess skruvade martallar och murgrönelianer. Med sig har hon vikarierande föreståndaren Stina Nilsson och guiden Johan Petersson. Det ska letas lite extra efter en nykomling i den svenska fågelvärlden, den brandkronade kungsfågeln. Den har på kort tid etablerat sig över hela Sydsverige. Ett annat djur som får lite extra fokus i dagens sändning är gäddan. Det har varit alldeles för skralt med den varan, tycker konstnären Tobias Wassberg som visar sin uppblåsbara kreation i en skog i Gästrikland. Vi frågar också myrexperten Katja Bargum om den formliga lavaström som lyssnarna Marco och Frida såg välla ut ur en myrstack. Och så pratar vi flörtande duvor med Alice i Spånga och fågelexperten Susanne Åkesson. Apropå Trollskogens skruvade sagoträd avslöjar Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel att han vill bli en martall i sitt nästa liv. Programledare är Mats Ottosson.

20 Huhti 20191h 36min

Poetisk natur och naturlig poesi - och när naturen flyttar in på äldreboendet

Poetisk natur och naturlig poesi - och när naturen flyttar in på äldreboendet

I en skog i Bergslagen samtalar poeten Jonas Gren med Mats Ottosson om vad naturen spelar för roll i poesin. Vi besöker äldreboendet när naturen flyttar in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som en avslutning på Litteraturveckan i P1 tillbringar vår fältreporter Mats Ottosson morgonen i en skog utanför Grängesberg tillsammans med poeten Jonas Gren. Vad spelar naturen för roll i poesi och annan litteratur? Och går det att hitta poesi även i en fackbok om blommor eller fåglar? Jonas Grens senaste diktsamling heter Dälden, där de blommar och han är också aktuell i Riksteaterns föreställning Nationalparken. Och poesin finns kanske också på en gammal trädstam där insekter gnagt fram en trasslig, ålderdomlig skrivstil. Poeten och konstnären Maria Westerberg står för veckans kråkvinkel - om att få fatt i orden som sliter sig loss ur naturen. Ulrik Alm gör lite tvärtom. Han tar helt handfast tag i naturen och tar den med in på olika äldreboenden. I ett reportage av Sanna Ekstedt Larsson följer vi med till Kungshults vårdboende dit Ulrik Alm plockat med både videung och en levande mask. Vi pratar med biologen och konstnären Emma Tinnert om vilka dagfjärilar man kan ha chans att se så här tidigt på våren. Och får koll på vad regeringens vårändringsbudget betyder för naturen.  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

13 Huhti 20191h 35min

Vårmorgon på Halle- och Hunneberg - och vad innebär begreppet ekopark?

Vårmorgon på Halle- och Hunneberg - och vad innebär begreppet ekopark?

Vi sänder hela programmet från västgötska Halle- och Hunneberg. Vi letar vårväxter och åretruntsvampar. Området är en av Sveaskogs ekoparker - vad innebär det? Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder hela programmet från Halle- och Hunneberg - de västgötska platåbergen vid Vänerns södra strand. Både från skogen uppe på platåerna, och från lundarna som ringar in bergen. Här letar vi vårväxter och åretruntsvampar, och lyssnar på aprilfågelsången. I direktsändningen medverkar Christer Johansson från Birdlife Sverige, Kurt-Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson och Anita Stridvall från Västgötabergens svampklubb samt Peter Post från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Sedan 2004 är området en av statliga Sveaskogs 37 ekoparker. Där ska ekologi gå före ekonomi och minst 50 procent av ytan sparas för naturvård. Hur fungerar det i praktiken? Vi möter företrädare för Naturskyddsföreningen och för Sveaskog. Reporter är Lisa Henkow, och programledare Jenny Berntson Djurvall.

6 Huhti 20191h 36min

Store Mosses vidder, den nordligaste tranan och koll på berguven

Store Mosses vidder, den nordligaste tranan och koll på berguven

Vi sänder från det vidsträckta myrområdet Store Mosse, utser Sveriges nordligaste trana och följer med på den rikstäckande berguvsinventeringen. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder från södra Sveriges största myrområde - Store Mosse nationalpark. Vidderna för tankarna till Norrland fast att vi befinner oss mitt i Småland. Här har vitmossan byggt en högmosse under åtminstone 8 000 år tillbaka. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns på plats denna vårmorgon tillsammans med Carina Härlin, naturumföreståndare, Sofie von Knorring, nationalparksguide, Kent Öhrn från Värnamo fågelklubb och Lennart Fritz från Föreningen Store Mosse nationalpark. Våtmarker som denna är viktiga på många sätt. För grundvattnet, för att minska övergödningen, för att hålla kvar kol i marken och inte minst för den biologiska mångfalden. Och mitt i nationalparken ligger Kävsjön, en fågelsjö som det finns stora restaureringsplaner för. Från fågeltornet vid sjön spanar vi på tranor, sångsvanar och tofsvipor - och kanske har mossens karaktärsfågel storspov hunnit anlända. På tal om tranor - denna morgon tar vi på oss uppdraget att utse Sveriges just nu nordligaste trana. Hur långt norrut har den mytomspunna flyttfågeln hunnit så här sista helgen i mars? En annan mytomspunnen fågel är en av världens största ugglor - berguven. De senaste åren har en minskning märkts av och nu genomförs en riksomfattande inventering. Vi har följt med inventerarna ut. I Lisa Henkows kråkvinkel möter vi ett vanligt djur, men ganska ovanligt i Naturmorgon: gosedjuret. Programledare är Joacim Lindwall.

30 Maalis 20191h 36min

Ekoskådning - och om människans långvariga påverkan på de andra arterna

Ekoskådning - och om människans långvariga påverkan på de andra arterna

Vi skådar fågel på miljövänligt sätt i Sörmland. Och möter den hotade indrin vars släktingar utrotats, ett exempel på människans stora påverkan på stora däggdjur.Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kallas ekoskådning - att titta på fåglar utan att använda bil eller flyg. Ja, utan motorhjälpmedel över huvud taget. Det här har förstås funnits länge, men nu går det att skönja en ekoskådningstrend. Vi hänger på, och skickar ut vår fältreporter Lena Näslund för att undersöka hur mycket fåglar och vårtecken det går att hitta per cykel. Ciceron är Lennart Wahlén, vinnare av fågelföreningen Tärnans miljöskådarlista de två senaste åren. De rör sig runt i Marsvikens varierande fågelmarker i södra Sörmland. Och så möter vi indrin, världens största lemur. Det har funnits ytterligare 15 större lemurarter på Madagaskar, men alla utom indrin har utrotats efter att människan kom till ön för ett par tusen år sedan. Indrin är i dag starkt hotad. I ett reportage av Lisa Henkow tar vi del av ny forskning som visar att människan framför allt genom jakt påverkat stora däggdjur inte bara i modern tid, utan under lång tid tillbaka. I veckans kråkvinkel konstaterar Thomas Öberg att det finns väldigt många olika varianter av "vackert väder".  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

23 Maalis 20191h 36min

Vårtecken vid bäcken - och mystiskt stjärnsnor

Vårtecken vid bäcken - och mystiskt stjärnsnor

Vi sänder från Sularpsbäcken i Södra Sandby som fick nytt liv genom projektet Bäcken i byn. Och så söker vi svar på vad de mystiska geléklumparna i naturen är. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är fortsatt vårhungriga och förflyttar hela programmet till en porlande bäck i sydligaste Sverige – Sularpsbäcken i Södra Sandby i Skåne. Efter ett medborgarförslag har bäcken nämligen fått nytt liv. Den har blivit mer tillgänglig för både människor och djur. Till exempel har vandringshinder för öring tagits bort. Projektet kallas Bäcken i byn och våra guider till bäcken – och till vårtecknen vi hoppas hitta – är Marie Sager från Naturum Skrylle och botanisten Lennart Engstrand. Och så söker vi svaret på ett evigt mysterium: konstiga geléklumpar i naturen. Carina och Kenneth Hedlund hör till de många lyssnare som undrat vad det kan vara. Joacim Lindwall träffar dem, och ber jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker lösa upp gåtan. Det är då vi landar i det fantastiska ordet stjärnsnor. Det blir mer sånt man nästan inte tror finns – som självlysande mossa. Den heter lysmossa, men har också kallats för drakguld. Mossan finns även i veckans kråkvinkel. Mats Ottosson önskar att han hunnit träffa sin avlägsna släkting – den anspråkslösa mossexperten Judith Christoffersson från Tutaryd i Småland. Programledare på plats vid Sularpsbäcken är Jenny Berntson Djurvall.

16 Maalis 20191h 36min

Hornborgasjön bortom trandansen - och en tur till Kretas tulpaner

Hornborgasjön bortom trandansen - och en tur till Kretas tulpaner

Vi sänder från Hornborgasjön men tranorna spelar inte huvudrollen den här gången. Och så möter vi vildväxande tulpaner på Kreta. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På lördag sänder vi direkt från Hornborgasjön. Men det ska inte handla om tranor. Hornborgasjön är så mycket mer än så. Fältreporter Joacim Lindwall följer med naturfotografen Torbjörn Skogedal, som nyligen skrivit en bok om Hornborgasjön, till hans favoritplatser runt den drygt en mil långa sjön. Bland annat kommer vi besöka Hångers udde där heta strider står mellan nykomlingen sångsvan och gamlingen knölsvan. Tulpanen är en älskad blomma i Sverige - vi köper faktiskt flest tulpaner i världen. På Kreta finns fyra arter vildväxande tulpaner, varav två bara finns just där. I ett reportage av Hjalmar Dahm får vi möta de vilda tulpanerna. Artkunskap är viktigt. Men måste det hänga ihop med att kunna alla artnamn? I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på vad som händer om vi avnamnar alla djur. Och så pratar vi med Gunnel Broström från Danmark som undrar varför mariehönsen samlats på hennes trappa. Hennes fråga ska också få ett svar i programmet. Vi uppmärksammar också att Rapphönan - det fristående nätverket för fågelskådande tjejer - fyller tio år. Dessutom får vi reda på hur ugglornas ljudlösa fjädrar egentligen är konstruerade. Programledare är Mats Ottosson.

9 Maalis 20191h 36min

Grodorna flyttar in hos Naturpanelen

Grodorna flyttar in hos Naturpanelen

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Claes Andrén svarar på lyssnarnas naturfrågor. Extra fokus på grod- och kräldjur - men alla frågor är välkomna. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Första lördagen i mars samlas Naturpanelen igen - för sista gången den här säsongen. Uppdraget är som vanligt att svara på lyssnarnas naturfrågor. Och platsen det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson, tillsammans med en specialinbjuden gästexpert: Claes Andrén, professor i bevarandebiologi med groddjur och kräldjur som specialitet. De tre svarar i direktsändning på frågor om grodor som kramas, om kopparödlan som flyttade in i äppellådan, om vad det gula på högstubben är för något och vad den vackra afrikanska insekten kan tänkas heta. Och många fler frågor - kanske just den som du ställer. Fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

2 Maalis 20191h 36min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast