Sveriges Radios språkpris går till...
Språket17 Marras 2009

Sveriges Radios språkpris går till...

Språket den 17 november 2009 med SR:s språkpristagare INFO: Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Maria Edström, P1, med motiveringen: En spirituell och språkfräck estradör som med passion och självklar pondus intar radioscenen. Och Martin Bentancourt, SR Metropol: En röstens trollkarl, som med musikalisk lekfullhet och "örat mot gatan" förvandlar hip-hop-generationens språk till radiokonst. Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi tog upp uttrycken sjutton och tusan. - Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.


Maria Edström, P1:

En spirituell och språkfräck estradör som med passion och självklar pondus intar radioscenen.

Martin Bentancourt
SR Metropol:

En röstens trollkarl, som med musikalisk lekfullhet och "örat mot gatan" förvandlar hip-hop-generationens språk till radiokonst.

Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi tog upp uttrycken sjutton och tusan.
- Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan.


Ordmystik kan vara en rubrik för dagens första nya lyssnarfråga: Varför kallade vi när jag var barn i Ystad den lilla hammaren för "maskendisare", undrar Per Einar Olsson.
Professor Lars-Gunnar Anderssons svar leder till antik- eller begagnat-bodar i Danmark och sedan ner i Frankrike.
Övriga lyssnarfrågor i programmet:
- lånord och ortnamn säger expertisen, medan vanliga språkbrukare gärna vill ha en in foge-bokstav: låneord och ortsnamn
- en controller, flera vad då på svenska?
- potatiskivor och datachips: heter det chipsläsare eller chipläsare
- förkortningsordet fmea står för 'failure mode and effect analysis', skriver en lyssnare som ofta använder ordet fmea "eff-em-é-a" på sin arbetsplats. Men hur bildar man plural av fmea?

Jaksot(931)

Expertsnack – användbart eller onödig jargong?

Expertsnack – användbart eller onödig jargong?

Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk? Kan fackspråk bli för svårt? Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden? Hur myntades den svenska termen dator? Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet? I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.

25 Marras 201930min

Superlativ och annat översvallande språk

Superlativ och annat översvallande språk

När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder superlativ? Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta? Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast? Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled? Vad är absolut superlativ? Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

18 Marras 201930min

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Bondska – jakten på den hotade dialekten

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

11 Marras 201930min

Så tar barnen plats i språket

Så tar barnen plats i språket

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

4 Marras 201930min

Älskad, saknad. Orden om döden.

Älskad, saknad. Orden om döden.

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

28 Loka 201930min

Svart på vitt om skiljetecken

Svart på vitt om skiljetecken

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

21 Loka 201930min

Är det rätt att säga fel?

Är det rätt att säga fel?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Loka 201930min

Vikingarna är tillbaka

Vikingarna är tillbaka

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Loka 201930min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
docemilia
hippokrateen-vastaanotolla
rss-metsanomistaja-podcast
mielipaivakirja
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-murremyytin-murtajat