Sveriges Radios språkpris går till...

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Kesä 201624min

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

7 Kesä 201624min

Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är en gurkapärt?Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom? Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig? Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

31 Touko 201624min

Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

24 Touko 201624min

Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

17 Touko 201624min

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorLågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?Finns det ord som är "svenska"?Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Touko 201624min

Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?Finns orden "fådd" och "fådda"?"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e." Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Touko 201624min

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?Varifrån kommer ändelsen "ish"?Vad betyder uttrycket "ofta"?Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

26 Huhti 201624min