Sverige-estniskan
Språket24 Marras 2009

Sverige-estniskan

Språket den 24/11 2009 om sverige-estniskan Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. De och deras barn och barnbarn talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevalik vid Uppsala universitet berättar om skillnader på flera nivåer. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. Många av dem och deras ättlingar talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevallik vid Uppsala universitet berättar om skillnader i ordförråd, grammatik och satsmelodi.

Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.
Samtliga frågor:
- märkliga fynd i nutidssvenskan: "det kommer blir" och "han kan står"
- infinitivmärket att som lever farligt
- "om huruvida"
- är jä i Ångermanland släkt med engelskans you?
- "vi arbetar tillsammans" skriver företagsledningen, men vilka avses?

Jaksot(935)

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Helmi 201224min

Politiskt gångbart språk

Politiskt gångbart språk

Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet occupy till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. - fjärrspråk och närspråk: "att vara i utanförskap- sysselsättning- reform - positivt laddat eller neutralt?- våra äldre - vadå våra?- vad betyder talträngd?- resignera i betydelsen avgå- det kokar ner till- kan man förutse vad som kommer att hända med modeuttryck?- mycket exakt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Helmi 201224min

En som inte kurkar

En som inte kurkar

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren.Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig?I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet?Veckans alla lyssnarfrågor:- om päsig- och kurka- om samlingsnamn för småfåglar: pjoddar och tjippar- vad är en luna?- nu fick jag ett rån som uttryck för trötthet- meraftan- skillnaden mellan hydda och hodda Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Helmi 201224min

Grammatik med kraft

Grammatik med kraft

Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik.Alla veckans frågor:- uttrycket kan man säga leder till en diskussion om vaghetsmarkörer- Stockholm är vackert!- förvirring och den ochdet: en av de första länderna- ritualet/ritualen- "den nationella samordnaren"- ordföljd i frågebisatser- språkvårdens syn på konstig ordföljd, förr och nu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Helmi 201224min

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Inte han, inte hon - men hen, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet hen som diskuterats i några år. - Ordet hen skulle göra det lättare att slippa säga han om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att val av pronomen har stor betydelse. Han välkomnar också det nya ordet hen. Grammatikdagen uppmärksammas på flera håll i landet den 3 februari. Initiativtagare är Helena Englund Hjalmarsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- korvmojen - är ordet på väg bort?- smeknamn och slang- varifrån kommer namnet Nalle?- en luda på Österlen- ho e inte så frack- att fåtias- kurka Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Tammi 201224min

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Tammi 201223min

Amerikasvenskan i dag

Amerikasvenskan i dag

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya folketymologier- valfläsk- stökig- namnet Menlös- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Tammi 201224min

Hur lät det förr?

Hur lät det förr?

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Tammi 201224min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
rss-laakaripodi
rss-lihavuudesta-podcast
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
mielipaivakirja
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
sotataidon-ytimessa
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-radplus
rss-jyvaskylan-yliopisto
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita