Bråttom i uttalet

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska? Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate? När kan maskinöversättning börja fungera perfekt? Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig? Vad är översättningssvenska? Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

25 Touko 202030min

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

18 Touko 202030min

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud) Var kommer ordet petrifierad från? Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

11 Touko 202030min

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till? Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal? Är karantän och isolering utbytbara? Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra? Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

4 Touko 202030min

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning? Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel". Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar? Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte? Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

27 Huhti 202030min

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr? Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter? Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund? Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga? Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Lyssnarnas synonymer till pengar Balubas Cash Cashiluring Daler Deg Flis Fyffe Fyrk Geld Klös Klöver Kontanter Kosing Kulor Leuter Lovor Lubriks Lusidorer Monedas Monetas Mynt Pant Para Parra Penningar Pistoler Pix Pluring Riksdaler Sekiner Skånepesetas Spänn Storkovan Stålar Stålbjörns Växel Valörer Sillöga = äldre slang för en tioöring Blejd = äldre slang för tjugofemöring Småskrammel = småpengar Grossel = småpengar Feckebôs = småpengar Grus = småpengar Korvöre = väldigt liten slant Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet Bagis = en krona Bagare = en krona Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel) Bergman = en tvåhundrakronorssedel Annie Lööf = en femhundrakronorssedel Röding = en femhundrakronorssedel Papp = tusen kronor Tuss = tusen kronor Storsläng = en tusenkronorssedel Lax = en tusenkronorssedel Lakan = en tusenkronorssedel Långsjal = en tusenkronorssedel

20 Huhti 202030min

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala? Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde? Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung? Finns det något som heter laxask? Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken? Varför är tungvrickare populära i Polen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

13 Huhti 202030min

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det oxdragarveckor eller oxveckor? Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk? Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer? Finns det andra nordiska namn på månaderna? Var kommer ordet fasta ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

6 Huhti 202030min