På rätt plats - om bokstäver och tangentbord
Språket2 Tammi 2013

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna.Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värlVeckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kan man höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jaksot(938)

Historierna bakom svenska ortnamn

Historierna bakom svenska ortnamn

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsr...

25 Elo 202530min

Tillbaka från semestern – så pratar vi om den

Tillbaka från semestern – så pratar vi om den

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Somma...

18 Elo 202530min

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit ...

11 Elo 202515min

Sommarspråket: Ett avsnitt liksom

Sommarspråket: Ett avsnitt liksom

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad m...

4 Elo 202515min

Sommarspråket: Jamen, varför inte?

Sommarspråket: Jamen, varför inte?

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används...

28 Heinä 202515min

Sommarspråket: Vart är vi nu?

Sommarspråket: Vart är vi nu?

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det ...

21 Heinä 202515min

Sommarspråket: Tack – ingen fara

Sommarspråket: Tack – ingen fara

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servic...

14 Heinä 202515min

Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?

Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre ...

7 Heinä 202515min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
utelias-mieli
mielipaivakirja
radio-antro
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
rss-laakaripodi
rss-mental-race
rss-opeklubi
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-sosiopodi