E-handel? Non merci! Andreas Liljeheden, Bryssel

Utrikeskrönikan 17 februari 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bryssel onsdag,

En av många saker som jag gillar med Belgien är att jag inte alls upplever samma hets som i Sverige när det gäller nya prylar. Det gäller dels kläder och mode. Nu är det inte så att alla belgare är sjavigt klädda, men här finns inte riktigt samma stilrena och kanske mer enhetliga modeuniform som jag tycker mig se när jag är i Sverige.

Inredning – samma sak. Det räcker med att titta på en belgisk bostadsannons för att fatta att många belgare struntar fullständigt i hur det ser ut hemma, oavsett om de ska sälja sitt boende eller inte.

Men den här avsaknaden av habegär gäller kanske särskilt nya tekniska prylar. Det är sällan du hittar de senaste smarta och sammankopplade lösningarna i belgiska hem. Mitt är inget undantag, där finns till exempel en TV som är 13 år gammal.

Likadant är det i skolan. Där är det ingen som tittar snett på barnen som inte har mobil. Helt enkelt för att de flesta inte har det. Den här mer avslappnade attityden till nya saker och ny teknik är rätt skön tycker jag.

Men frågan är när en avslappnad attityd övergår till ren motsträvighet.

Frågan har blivit högaktuell den senaste veckan efter ett uttalande från en av landets tunga politiker: Paul Magnette – partiledaren för det fransktalande socialdemokratiska partiet PS. I en tidningsintervju nyligen gick han ut och sa att Belgien inte bara borde avveckla kärnkraften utan också sätta stopp för e-handeln.

– E-handeln är inte bra för miljön, för den lokala handeln och inte bra för de anställda, sa han sen i en uppföljande TV-intervju med RTBF.

Inte helt oväntat har Magnettes uttalande mött en hel del kritik. Särskilt i sociala medier som har svämmat över med elaka kommentarer om en förlegad syn och bilder på häst och vagn.

Men även regeringen, där Magnettes eget parti ingår, har varit kritisk. Just nu försöker den snarare lätta på reglerna för e-handeln i Belgien eftersom man befarar att den annars ska flytta till grannländerna. De som vill lätta på e-handelsreglerna pekar på att den omsätter den elva miljarder euro och sysselsätter över 10 000 personer här i Belgien. Och att det är genom försäljning på nätet som många handlare har överlevt pandemin när de tvingats hålla stängt under långa perioder.

Men Paul Magnette har inte vikt ner sig. Det är en osund bransch med ojusta arbetsvillkor och vi borde gynna de mindre fysiska och lokala handlarna argumenterar han.

Om namnet Paul Magnette låter bekant förresten så är det samma politiker som höll på att stjälpa CETA, EU:s handelsavtal med Kanada, för några år sedan. Eftersom det regionala parlamentet i Vallonien sa nej till avtalet under Magnettes ledning. Han lyckades aldrig riktigt stoppa det avtalet – det tillämpas provisoriskt sedan fem år tillbaka.

På samma sätt blir det nog svårt för Magnette att stoppa e-handeln. Det vore att gå för långt. Till och med här, i det teknologiskt avslappnade Belgien.

Andreas Liljeheden
andreas.liljeheden@sverigesradio.se