Frankrike – landet tvärtemot: Marie Nilsson Boij, Paris
Utrikeskrönikan29 Syys 2022

Frankrike – landet tvärtemot: Marie Nilsson Boij, Paris

Utrikeskrönika 29 september 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paris, torsdag.

När jag just hade anlänt till valrörelsens Italien så passerade jag ett plank där någon hade spikat upp en rad med högerpolitikern Matteo Salvinis valaffischer. Jag noterade irriterat att någon hade kryssat över porträttet på Salvini, med kraftig svart tusch.

Men kan vi inte bara respektera varandras olika politiska val?, muttrade jag i demokratins namn.

Tills jag såg en italiensk valsedel. Det visade sig att det där krysset i tusch inte alls var någon vandalisering. Det var en uppmaning att rösta på Salvini.

När vi i Sverige gör vårt val genom ett litet kryss i en liten ruta framför namnet på valsedeln, så kryssar de i Italien bokstavligen över den politiker eller det parti de lägger sin röst på.

Så bakvänt, tycker jag, som börjar bli otroligt fascinerad över att vi människor kan välja att organisera våra samhällen på så diametralt olika sätt, trots att vi ju är desamma när vi föds och har samma grundläggande fysiska och psykologiska behov genom historien och över globen, ja ni fattar.

Varför gör vi så olika?

I Frankrike till exempel gör de väldigt mycket tvärt om. Presidenten bor till exempel på 55 Rue du Faubourg Saint-Honoré, inte på Faubourg Saint- Honorégatan 55. De börjar med numret på gatan, konstaterar sen att det rör sig om en gata och informerar sedan de om namnet på den.

Min post är adresserad till NILSSON BOIJ Marie. Efternamnet först och i stora bokstäver. Om vi tar en sväng in i bokhandeln sen så står alla titlar åt andra hållet. I Sverige får man ju böja huvudet lätt till höger för att se vad det står på bokryggen, men i Frankrike måste man böja det till vänster.

Så om jag vill integrera de franska titlarna i min bokhylla hemma måste jag således ställa de franska böckerna upp och ned, för att slippa bli yr när jag letar efter en särskild titel.

Skolan sen. Min nioårige son som skulle gått i trean i Sverige går här i åttonde klass och min 17-åriga dotter som skulle gått i tvåan på gymnasiet, går i första klass. Fransmännen har helt enkelt valt att börja skolan på högsta numret och gå nedåt.

Psykologiskt får jag alltså inte fler och fler år i skolan utan att jag kommer närmare och närmare målet – examen. Sådana skillnader måste ju göra något med oss?!

Datumen sen. Jag är född 73/05/24 i Sverige. I Frankrike är jag dock född den 24/05/73. Just den informationen funkar ju på båda hållen eftersom det inte finns några tveksamheter om vad som är år här och vad som är dagar. Det finns ju inte 73 dagar i en månad.

Men, ja ni fattar vart jag vill komma, om det står 220921 på senapen. Går den så ut i september 22 eller gick den ut redan i september 21 och är ett år gammal. Det är himla förvirrande detta. Ja ja, lite kosmetiska detaljer, tänker du.

Vad är problemet?

Men det tar liksom aldrig slut på det här bakvänderiet. I Sverige mäter vi till exempel valDELTAGANDE. I Frankrike mäter de valFRÅNVARO. Det gäller banne mig att ha huvudet på skaft, så jag inte missar väsentligheter här i mina nya länder. Och uppenbarligen gäller det på utmattande många områden. Så, note to self.

Dubbelkolla alltid innan du blir upprörd.

Du kanske bara har missuppfattat allt.

Marie Nilsson Boij, Paris
marie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Moa Kärnstrand: Liten japansk ö i stormakternas spel

Moa Kärnstrand: Liten japansk ö i stormakternas spel

Utrikeskrönikan 5 december hör Sveriges Radios korrespondent Moa Kärnstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Joulu 20253min

Nina Benner: Nigel Farages skolår väcker frågor

Nina Benner: Nigel Farages skolår väcker frågor

Utrikeskrönikan 4 december hör Sveriges Radios korrespondent Nina Benner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Joulu 20253min

Naila Saleem: När världsordningen landar på fabriksgolvet

Naila Saleem: När världsordningen landar på fabriksgolvet

Utrikeskrönikan 3 december hör Sveriges Radios korrespondent Naila Saleem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Joulu 20253min

Andreas Liljeheden: EU-prylar hamnade i julsäcken

Andreas Liljeheden: EU-prylar hamnade i julsäcken

Utrikeskrönikan 2 december hör Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Joulu 20254min

Ginna Lindberg: En dödsskjutning med stora politiska konsekvenser

Ginna Lindberg: En dödsskjutning med stora politiska konsekvenser

Utrikeskrönikan 1 december hör Sveriges Radios korrespondent Ginna Lindberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Joulu 20253min

Simon Isaksson: Eluttagen under träden

Simon Isaksson: Eluttagen under träden

Utrikeskrönikan 28 november hör Sveriges Radios korrespondent Simon Isaksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Marras 20253min

Fredrik Wadström: Påmind om Georgiens geopolitiska läge

Fredrik Wadström: Påmind om Georgiens geopolitiska läge

Utrikeskrönikan 27 november hör Sveriges Radios korrespondent Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Marras 20253min

David Rasmusson: Danska kommunalval bättre än reality-tv

David Rasmusson: Danska kommunalval bättre än reality-tv

Utrikeskrönikan 26 november hör Sveriges Radios korrespondent David Rasmusson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Marras 20253min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

aikalisa
rss-ootsa-kuullut-tasta
ootsa-kuullut-tasta-2
tervo-halme
rss-kuka-mina-olen
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
politiikan-puskaradio
otetaan-yhdet
rss-vaalirankkurit-podcast
rss-podme-livebox
aihe
rikosmyytit
radio-antro
rss-tasta-on-kyse-ivan-puopolo-verkkouutiset
linda-maria
the-ulkopolitist
eevan-politiikkapodi-totuuksia-suomesta
rss-raha-talous-ja-politiikka