Manav Seva Centre - En skola i Ghandis anda: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Utrikeskrönikan28 Helmi 2023

Manav Seva Centre - En skola i Ghandis anda: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent

Utrikeskrönika tisdag 28 februari

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ahmedabad, tisdag.

Egentligen skulle vi bara titta på ett tak – ett enkelt tak av plåt på en skola i norra Indien. Ett tak som isolerats med ett tunnt lager plast, för att skydda från stark hetta. Det skulle bli ett snabbt besök på väg till något helt annat, men för mig blev det ett oförglömligt besök.

Det här är som i Harry Potter, hann jag tänka när jag leddes genom en trång passage mellan två tegelväggar. Från den brusande mångmiljonstaden Ahmedabad på ena sidan – in i stadens slumkvarter Shankar bhuvan på den andra.

Först såg jag bara dammet och smutsen, de små skjulen med enkla tygskynken som dörrar, tonårsmammor med bebisar på höften, halta hundar och getter som letade efter något att äta.

Sen började mina ögon möta andras ögon. Nyfikna, avvaktande, men vänliga ögon. Jag log tillbaka och hälsade så varmt jag kunde medan jag litet omtumlad fördes längre och längre in. Plötsligt starkare färger och vi går uppför en trappa utan avskavd färg.

Ovanpå en offentligt toalett, intill ett stinkande reningsverk ligger en skolsal där det nu pågår en sorts fritids för barnen i den här slummen.

Efter att ha tagit av oss skorna stiger vi in i ett rent och städat rum - en plats präglad av ordning och reda där barn sitter lugnt på golvet i små grupper runt sina lärare. En del pratar med varandra, andra lär sig en sång, åter andra övar på en dans till en låt av Michael Jackson.

Skolan visar sig drivas av den Ghandi-inspirerade organisationen Manav Sadhna som i tre decennier arbetat här med att lyfta barn och familjer ur fattigdom och ohälsa genom undervisning om hygien och kost, etik och en skolverksamhet präglad av kreativitet och fantasi.

Jag blir så tagen av barnens öppna, glada, leende ansikten att jag nästan glömmer bort varför vi kommit.

Vi skulle ju titta på det där taket, som ni isolerat för att klara hettan bättre under värmeböljorna som kommer allt oftare här i norra Indien. Fungerar det, säger jag.

Ja, det fungerar, säger barnen. Förr gick det inte att sitta på golvet när temperaturen steg över 45 grader – det blev stekhett.

Nu stannar vi hellre i skolan än går hem till de ännu hetare plåtskjulen såna dagar, säger de.

Att litet plast kan göra sån skillnad, tänker jag samtidigt som jag fastnar med blicken på ett citat som målats på väggen.

Där står: whatever the question – love is the answer. Oavsett frågan – kärlek är svaret.

Jag kommer aldrig att glömma den här skolan, Manav Seva Centre och slummen i Ahmedabad.

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.

Jaksot(1000)

David Rasmusson: Den danska besattheten av USA-valet

David Rasmusson: Den danska besattheten av USA-valet

Utrikeskrönikan 6 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent David Rasmusson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Marras 20243min

Daniel Alling: Ni svenskar är arroganta

Daniel Alling: Ni svenskar är arroganta

Utrikeskrönikan 5 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Marras 20243min

Moa Kärnstrand: Samhällets förväntningar på de sydkoreanska kvinnorna

Moa Kärnstrand: Samhällets förväntningar på de sydkoreanska kvinnorna

Utrikeskrönikan 4 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Moa Kärnstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peking, måndag.Han Kang, ja, henne har vi en bok av tror jag, säger den unga tjejen som jobbar i min lokala bokhandel och försvinner bort mellan travar och hyllor.Vegetarianen, säger hon och visar triumferande upp ett inplastat exemplar. Vi har inte mycket kvar av henne, alla vill köpa hennes böcker nu efter Nobelpriset.Nobelpriset i litteratur är en stor sak i den här delen av Asien. När priset i år gick till Sydkorea och Han Kang bröt Sydkorea ut i ett kollektivt jubel. Människor samlades på gator och torg för att sitta och läsa pristagerskans böcker tillsammans. Bekanta till mig i Seoul verkade nästan, ja, rörda.Han Kangs pris kom visserligen efter att den sydkoreanska regeringen lagt många år på en offensiv för att försöka få sin första nobelpristagare i litteratur – så ett kollektivt hopp har funnits där.Men det var något annat också, något med tidpunkten, som fick betydelse.Han Kang är 53 år och kvinna. Vissa av oss här, med våra perspektiv, blir kanske upprörda när Han Kang omskrivs som en kvinnlig författare. Vi kanske ser det som att hennes författarskap förminskas när betoning läggs på vilket kön hon tillhör. Men så är det inte riktigt i Sydkorea. Där spelar det roll att Han Kang är just kvinna. Och att hon som kvinna får priset just nu.Nyligen rullades en våg av deepfake-porr upp i Sydkorea. Tjejers foton stals från sociala medier och gjordes om med hjälp av AI för att tjejerna skulle se nakna ut. Fotona spreds sedan i meddelandetjänster till tiotusentals. För många kvinnor och tjejer blev det här det tydligaste kvittot på landets djupa problem med ojämlikhet mellan könen.Sydkorea har till exempel det största lönegapet mellan män och kvinnor av alla utvecklade länder. Men det är bara en detalj egentligen. De flesta tjejer och kvinnor som jag pratat med i Sydkorea tar upp många mäns taskiga kvinnosyn som det största problemet. Kvinnor förväntas vara moderna i ett samhälle som fortfarande är djupt präglat av den hierarkiska och traditionella konfucianismen.Det sipprar ut i samhället och kvinnors behov prioriteras inte, vilket nu får konsekvenser i form av de lägsta födelsetalen i den utvecklade världen.Lägg på det press att skapa en familj och en enorm samhällssanktionerad utseendefixering där tjejer i tonåren får plastikoperationer i present av föräldrarna.Mot den kulissen blir årets nobelpris i litteratur ett stilla långfinger framför näsan på de styrande politikerna, de som säger – rakt ut – att det inte existerar någon ojämställdhet i Sydkorea.Han Kang är kanske inte en feministisk författare, men det ligger nära till hands att läsa till exempel just Vegetarianen som historien om en kvinna som fått nog av samhällets förväntningar.Jag tycker om Han Kangs böcker, säger tjejen i min bokhandel här i Peking, som nu avslöjat att hon själv är aspirerande författare. Jag gillar att hon skriver om den lilla människan och hur svårt det kan vara i Sydkorea.Eller bara hur svårt det kan vara att leva, säger hon.Moa Kärnstrand, Pekingmoa.kärnstrand@sverigesradio.se

4 Marras 20243min

Cecilia Blomberg: Solidariteten föds när det är som svårast

Cecilia Blomberg: Solidariteten föds när det är som svårast

Utrikeskrönikan 1 november 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Marras 20243min

Naila Saleem: Valyra i Indien

Naila Saleem: Valyra i Indien

Utrikeskrönikan 31 oktober 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Naila Saleem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Loka 20243min

Lubna El-Shanti: Tågens betydelse i krigets Ukraina

Lubna El-Shanti: Tågens betydelse i krigets Ukraina

Utrikeskrönikan 30 oktober 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Loka 20243min

Maria Persson Löfgren: Georgiska rökridåer

Maria Persson Löfgren: Georgiska rökridåer

Utrikeskrönikan 29 oktober 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Loka 20243min

Johan-Mathias Sommarström: Våld i en osmaklig show

Johan-Mathias Sommarström: Våld i en osmaklig show

Utrikeskrönikan 28 oktober 2024 hör Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Loka 20243min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

tervo-halme
aikalisa
rss-ootsa-kuullut-tasta
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
viisupodi
rss-kuka-mina-olen
rss-vaalirankkurit-podcast
rss-podme-livebox
otetaan-yhdet
rikosmyytit
rss-kaikki-uusiksi
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rss-asiastudio
radio-antro
rss-kiina-ilmiot
rss-poliittinen-talous
rss-merja-mahkan-rahat
rss-tasta-on-kyse-ivan-puopolo-verkkouutiset