Anneli Alhanko 2010

Överläkare i psykiatri, forskare Simon Kyaga är överläkaren i psykiatri som inte kunde sluta forska på kreativitet trots att detta forskningsämne har beskrivits som en begravningsplats där forskningskarriärer inleds och dör ut. Han frågade sig om det ligger någon sanning i den gamla myten att galenskap är nära sammankopplat med genialitet och kreativitet, och tillsammans med sina forskarkollegor tog han reda på svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sin forskning, berättade han i sitt Sommarprogram, hittade de just detta samband. Kyaga och hans kollegor undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och kreativa yrken – ett samband som mycket riktigt fanns. Men det var inte bara personerna som led av psykotiska sjukdomar där verklighetsuppfattningen är förändrad som hade kreativa yrken, utan även deras friska släktingar. Simon Kyaga och hans kollegors resultat möttes först med stor skepsis – ”skulle något så funktionellt som kreativitet vara förknippat med något så dysfunktionellt som psykisk sjukdom?” På julafton satt han och skrev om den artikel som skulle presentera resultatet, det skulle ta ytterligare flera månader innan de till sist lyckades få den publicerad. När resultaten väl nådde forskarvärden spreds den snabbt över hela världen. Kyaga avslutar sitt Sommarprogram med att kritisera hur psykiskt sjuka personer dagligen möts av fördomar: ”Personer med psykisk sjukdom är inte bara sjuka, de är helt enkelt vanliga människor som drabbas av en sjukdom. Fast kanske lite mer kreativa och framstående än de flesta av oss.” Studien och artikeln som Simon Kyaga refererar till i sitt Sommarprogram hittar du i en länk nedan. Om Simon Kyaga Ingick i en forskargrupp som presenterade världens största studie på sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Nyheten spreds snabbt över hela världen. Doktorerade vid Karolinska institutet på detta samband i mars i år. Är vetenskaplig sekreterare i Svenska läkaresällskapet och Psykiatrifonden. Höll ett uppskattat TEDx-talk om relationen mellan galenskap och genialitet. - För mer än tvåtusen år sedan frågade sig Aristoteles: Varför är det så att alla som blivit framstående inom filosofi, politik, poesi eller konst är melankoliker? I mitt Sommarprogram kommer jag ge svar på den frågan. Att Aristoteles hade rätt, varför han hade rätt, och vad det kan göra för att hjälpa oss att bekämpa en av vår tids största orättvisor. Producent: Anna Tullberg

27 Kesä 201451min

Författare, journalist. I författaren Johan Theorins sommarprogram återberättade han flera mystiska och oförklarliga fenomen som han stött på och som han samlat på genom åren. Allt från mystiska flygande eldklot till främmande ubåtar. Och vid ett tillfälle var han själv med om att bidra till det oförklarliga... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En tysk turister påstod sig ha sett en ubåt och Theorin ringde larmnumret – på den tiden var det 90 000. Sedan kom en major på besök och skulle dokumentera händelsen. Tysken beskrev en ubåt och också en grodman. Efter ett tag insåg Theorin att det måste varit han själv som misstagits för den främmande grodmannen. - Men jag kände pressen på att leverera, som varje berättare gör när historien är igång. Så jag manade fram grodmannen för majoren, en man i svart gummi som hade dykt upp och försvunnit som en tomte vid vattnet. Eller en rymdman. Om Johan Theorin Debuterade 2007 med romanen Skumtimmen som blev film förra året i regi av Daniel Alfredson. Skrev den bästsäljande Ölandskvartetten, där varje romandel utspelar sig under en ny årstid. Skumtimmen belönades med Svenska Deckarakademins pris för bästa debut och Nattfåk fick Storbritanniens finaste deckarpris, The International Dagger. Förra året kom den avslutande romanen om sommaren, Rörgast. - I mitt Sommarprogram kommer jag att prata om oförklarade mysterier och olösta gåtor, konstiga historier och märkliga händelser som jag har hört om och grubblat över hela livet, ända sedan jag var liten. Så det blir tyvärr ett program med många frågor men få svar. Producent: Sven Ekberg

26 Kesä 201444min

Ärkebiskop i Svenska kyrkan I ett gränsöverskridande program berättade Antje Jackelén om hur människor vi möter kan vara mer lika Jesus än man tror: Människor, liksom Jesus, ofta missförstådda, men obevekliga i sin kärlek, sade hon. Jackelén berättade också hur det är att bli kallad häxa av en vetenskapsman och hur man som präst utkräver hämnd för denna förolämpning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige, till skillnad från en majoritet av världens länder, är inte ett religiöst sådant, förklarade Antje Jackelén: ”I det globala perspektivet är det vi som är avvikande.” Hon ifrågasatte även frågan vilken roll religionen ska ha i vår värld: ”Staten ska vara sekulär, samhället däremot, är inte sekulärt.” – Demokrati i sig, är ingen garant för det goda samhället, berättar den nya ärkebiskopen och tar fasta vid att vissa värderingar som bär upp demokratin kommer alltid att vara religiösa: ”Det är därför viktigt att tro får finnas med i det offentliga samtalet”. Antje Jackelén nämner då sin föregångare Nathan Söderbloms ord om samförstånd: att man kan se en bundsförvant i varje människa. Om Antje Jackelén Är sedan den 15 juni Svenska kyrkans ärkebiskop. Studerade teologi vid universitetet i Tübingen, Tyskland. Flyttade till Sverige och prästvigdes för Stockholms stift 1980. Arbetat många år som präst på landsbygd, i förort och i stad. Blev teologie doktor vid Lund universitet 1999 med en avhandling om naturvetenskap och religion och har sedan verkat som professor i teologi i Chicago. Återvände till Sverige och blev biskop i Lund 2007. Twittrande biskop som utsågs till Skånes främsta opinionsbildare 2012. - Mitt program handlar både om religionens offentlighet och om trons insida. Jag ska tala om att ett samhälle som kapar banden till sina rötter äventyrar sin framtid, men också om det sköra livet och om att leva i ett hopp som bär. Producent: Lisa Wall

25 Kesä 20141h 2min

Journalist, tv-kritiker, krönikör Kritikern och krönikören Johan Croneman ville i sitt Sommar göra upp med myten om att Sverige var vänstervridet under 70-talet. Det var tvärtom, menade han. Sverige var ett rätt borgerligt sinnat, USA-vänligt land, protesterna mot Vietnamkriget var omfattande - men de var ännu större i Tyskland, Frankrike, Italien - och framförallt i USA, sa han i programmet och berättade om att han ofta fick springa långt när han hade FNL-märket på kavajslaget i högstadiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Croneman snuddade också vid sina år på journalisthögskolan i Göteborg, där han studerade samtidigt som Janne Josefsson, och diskuterade för- och nackdelar med dåtidens diskussionslystna elever och dagens mindre ifrågasättande: - Jag gillar faktiskt tanken på att vi alla var övertygade världsförbättrare. Varför skulle vi ha nöjt oss med mindre? Vi var unga, vi var radikala, vi ville göra skillnad. I programmet pratade Johan Croneman också om sin uppväxt i Norrköping och om sitt förhållande till sin pappa, arkitekten och det som var deras gemensamma intresse – fotbollen. Han landade i en kärleksförklaring till Norrköpings stadsbibliotek, som för honom är en symbol för en plats och ett kulturliv som hjälpt en hel stad att överleva. Om Johan Croneman Skriver om film, tv och sport i Dagens Nyheter och om hela livet i Icakuriren. Var tidigare chefredaktör för Nöjesguiden. Fick 2006 Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik. Motiveringen inleddes: ”Johan Croneman har ett mycket stabilt humör. Han är alltid arg.” Har också fått pris av Republikanska föreningen som årets republikan. Fotbollsentusiast med hjärtat hos ”Peking”, det vill säga IFK Norrköping. - Jag skall berätta sanningen om 70-talet. Trött på allt sladder och alla lögner och allt hittepå från generationer som inte ens var födda då. Det blir hårt och tufft, precis som 70-talet. Producent: Måns Hirschfeldt

24 Kesä 201455min

Fotokonstnär Fotokonstnären Nathalia Edenmont berättade i sitt Sommarprogram om sin uppväxt i Ukraina och om sina kontroversiella konstverk. Mycket kom att handla om hennes föräldrar. Nathalia Edenmont berättade om hur hon gick från att vara städerska i Sverige till att bli uppburen konstnär. Hon beskrev också sina omstridda konstprojekt där döda djur ingår och hur hon hämtades till polisförhör. - Jag skulle förhöras om några kaniner, en katt, en höna, och en hummer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under våren 2014 aktuell med stor soloutställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Skyr varken blod, död eller nakenhet, vilket ofta har upprört och utmanat publiken. Fotografierna sägs handla mindre om färg och form utan mer om iscensättning och drama. Internationellt välkänd och har haft utställningar i Paris, Berlin, Moskva och Seoul. Utbildad vid konstkola i Kiev, Ukraina. Flyttade till Sverige 1991. Studerat grafisk formgivning på Forsbergs skola. - Jag tänker berätta om min väg från städerska till uppburen konstnär. Dessutom om hur jag lyckades jobba ihjäl min fertilitet. Trots fem äktenskap och fem provrörsbefruktningar blev det inga barn. Producent: Towe Cho Matre

23 Kesä 20141h 3min

Artist I Sanna Nielsens Sommarprogram berättade hon om sina första år som sångerska. Hon var bara elva år när hon började sjunga professionellt, och då hade hon redan tävlat i musik i flera år. Hon blev den yngsta som någonsin legat etta på Svensktoppen. Sanna Nielsens program är också en kärleksförklaring till pojkvännen Joakim och hon avslutade programmet med att säga att skulle han fria till henne, så skulle hon svara med orden Du är det finaste jag vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om Sanna Nielsen Tävlade i Eurovision Song Contest för Sverige i år efter att ha vunnit Melodifestivalen med låten Undo. Kom på tredje plats. Spelar huvudrollen i musikalen Doktor Zjivago på Malmöoperan i höst. Blev vid elva års ålder den yngsta svensken någonsin som legat etta på Svensktoppen. Uppträdde på den tiden, i början på 1990-talet, ackompanjerad av dansbandet Mats Elmes orkester. Första albumet Silvertoner utkom 1996. Har sjungit i Allsång på Skansen och tävlat i Melodifestivalen sju gånger. Bromölla Folkets Park har döpt en dansbana till Sannas rotunda. - "När jag inte sjunger så sjunger jag”. Den meningen sa jag alltid när jag var liten och det är så större delen av mitt liv ser ut. I mitt Sommarprat kommer jag berätta om hur det var att växa upp som ung artist i en liten by och hur alla mina mål och drömmar gjort mig till den person och artist jag är idag. Producent: Carolina Norén

22 Kesä 201454min

Musiker, artist, programledare I sitt Sommarprogram berättade musikern, artisten och programledaren Jason Timbuktu Diakité om det som ledde fram till hans omtalade framträdande i riksdagen hösten 2013. - Det här är en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset från 5i12-rörelsen skulle han ta emot i riksdagen och dagarna före hade han varit i blåsväder för en politisk låttext. Han beskrev det som en av de värsta perioderna i sitt liv och att han funderade på att lämna landet. - Rasismen jag stött på i mitt liv har alltid först kommit utifrån, från omgivningen, berättade Diakité och radade i sitt program upp en mängd platser där han blivit och blir utsatt för rasistiska tillmälen. Han berättade om hur han som liten stod framför spegeln och försökte tejpa sitt hår rakt för att passa in… Men han berättade också om episoder som ligger närmare i tiden och om hur han själv har försökt hantera rasistiska påhopp, och att det ofta skett med frustration eller aggressivitet. Han förklarade hur vissa uttryck är som ett slags kryptonit; ”nigger är ett ord som försvagar och kommer åt mig”, sa han och frågade sig varför somliga envisas vid att hålla fast vid ett ord som är sårande. Men han hoppades att det skulle hamna på historiens sophög: - Vi vet bättre idag och vi kan bättre imorgon. I sitt Sommarprogram avslöjade Diakité också att han upptäckt att det pass han höll upp i riksdagen, som han trodde var sitt eget, i själva verket tillhörde hans flickvän. Det förstod han först senare, när han och flickvännen förgäves letat efter hennes pass och sen hittade det i Diakités kavajficka, samma kavaj som han haft på sig i riksdagen… Om Jason "Timbuktu" Diakité En av Sveriges mest folkkära hiphopartister. Fick förra året pris utdelat i riksdagen för sitt arbete mot rasism av 5i12-rörelsen. Debuterade 2000 och fick sitt stora genombrott några år senare med Alla vill till himmelen. Belönad med en rad priser, däribland flera P3 Guld-statyetter och Grammisar. Har varit programledare för Musikhjälpen, P3 Hiphop och Jasons spellista i P3. Artistnamnet kommer från staden Timbuktu i Mali, där hans pappa har sina rötter. Drömde om att bli börsmäklare när han var liten. - Jag ska prata om mina erfarenheter av rasism och hur det har påverkat vem jag är idag. Det blir en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Jason "Timbuktu" Diakité har varit Sommarvärd 2011. Producent: Cajsa Lindberg

21 Kesä 201446min

I en direktsändning från Radiohusparken presenteras 2014 års Sommarvärdar. Programledare Bibi Rödöö och Ulf Elfving. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Kesä 201458min