Det kungliga hovet från Vasa till Gustav VI

Det kungliga hovet från Vasa till Gustav VI

Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.


I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.


Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.


Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.


När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.


Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.


Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public Domain


Lyssna också på Sveriges mest populära kungar


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(759)

Himmlers Sverige: Ett kärnland för den germanska rasen

Himmlers Sverige: Ett kärnland för den germanska rasen

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900–1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige, där han trodde sig kunna finna ariernas ursprung. Inom SS finansierades arkeo...

4 Touko 57min

Ellen Key -  sekelskiftets mest kända svensk

Ellen Key - sekelskiftets mest kända svensk

Ellen Key (1849–1926) var en av sekelskiftets mest inflytelserika opinionsbildare, vars röst hördes långt utanför Sveriges gränser. När hon gav ut Barnets århundrade (1900) angrep hon den ”själamördan...

29 Huhti 41min

Sovjetunionens kulturkrig i Sverige

Sovjetunionens kulturkrig i Sverige

Under kalla kriget bedrev Sovjetunionen ett systematiskt kulturellt påverkansarbete i Sverige via så kallade vänskapssällskap. Det kalla kriget handlade i grunden om en konflikt mellan två samhällssys...

28 Huhti 10min

Lasse Lucidors liv och död i 1600-talets hederskultur

Lasse Lucidors liv och död i 1600-talets hederskultur

Poeten Lucidor den olycklige (1638-74), eller Lasse Johansson, blev tidigt föräldralös. Han figurerade i rättsprotokoll som en ledare av studentoroligheter i Greifswald och i Leipzig. Trots en stor lä...

27 Huhti 1h

Gustav II Adolf skapade Europas bästa armé

Gustav II Adolf skapade Europas bästa armé

När Gustav II Adolf (1594-1632) landsteg i Pommern i juni 1630 är det med en av Europas bästa arméer. Kungen har reformerat den svenska armén genom lärdomar från faderns nederlag i Kirkholm 1605. Och ...

22 Huhti 44min

När Sovjet kvävde ungerska demokratikrav i blod

När Sovjet kvävde ungerska demokratikrav i blod

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, som kom att inspi...

20 Huhti 45min

Förfalskarnas hårda liv: när skrivkunnighet blev ett brottsverktyg

Förfalskarnas hårda liv: när skrivkunnighet blev ett brottsverktyg

Tillfället gjorde tjuven när drängen Carl Grandell (1793-1848) begick sitt första brott. Hans framtida kumpan Lovisa Herlin (1798-1869) hamnade på brottets bana efter att hon kommit i svårigheter i sp...

15 Huhti 57min

München 1938: När Europa gav Hitler kriget (premium-teaser)

München 1938: När Europa gav Hitler kriget (premium-teaser)

Den 30 september 1938 skrev Europas ledare under Münchenöverenskommelsen som gav Hitler Sudetlandet, Tjeckoslovakiens gränsfästen och industribälte, i utbyte mot löftet att detta skulle vara hans ”sis...

14 Huhti 11min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
olipa-kerran-otsikko
kaksi-aitia
sita
hupiklubi
ihme-ja-kumma
siita-on-vaikea-puhua
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
rss-haudattu
taskula-trishin