När kärnvapnen ställde all militär planering på ända (nymixad repris)

När kärnvapnen ställde all militär planering på ända (nymixad repris)

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.


Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?


I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.

Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?


Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?


Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.


Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.

Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.


Lästips:

Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.

Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945

Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(276)

Arnhem 1944 – en bro för mycket

Arnhem 1944 – en bro för mycket

Den 17 september 1944 inleddes luftlandsättningen av mer än 34 000 allierade soldater ur tre luftlandsättningsdivisioner över Holland. Målet var de tre flodövergångarna vid Eindhoven, Nijmegen och Arn...

10 Huhti 202343min

Slaget vid Kap Trafalgar år 1805 inledde britternas dominans på haven (nymixad repris)

Slaget vid Kap Trafalgar år 1805 inledde britternas dominans på haven (nymixad repris)

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen ...

3 Huhti 202347min

Alexander den stores hybris och död (del 3)

Alexander den stores hybris och död (del 3)

Under sitt fälttåg i öst ledde Alexander den store sin framgångsrika här allt närmare Indien. Förutsättningarna var nu annorlunda från tidigare både för Alexander själv, och för hären. Det persiska im...

27 Maalis 202349min

Karl X:s mytiska tåg över Stora och Lilla Bält 1658 (nymixad repris)

Karl X:s mytiska tåg över Stora och Lilla Bält 1658 (nymixad repris)

Karl X:s vandring över Stora och Lilla Bält vintern 1658 är en av de mest mytomspunna händelserna i svensk historia. Kungens hela armé hängde i vågskålen. Den framgångsrika marschen genom Jylland och ...

20 Maalis 202349min

Slaget vid Lund år 1676 – Nordens blodigaste slag

Slaget vid Lund år 1676 – Nordens blodigaste slag

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjor...

13 Maalis 202347min

Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof (nymixad repris)

Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof (nymixad repris)

Dansk-tyska kriget år 1864 eller andra slesvigska kriget blev på många sätt en katastrof för den danska nationen. Kriget reducerade Danmark ytterligare och slet bort de tyska hertigdömena som var ekon...

6 Maalis 202341min

Frankrikes befrielse

Frankrikes befrielse

Trots att själva landstigningen på Normandies stränder var över, var inte operation Overlord avslutat. Vägen till Paris och befrielsen av Frankrike var fortfarande kantad av en mycket kapabel tysk mot...

27 Helmi 202344min

Svenska försvarsdoktriner – finns dom? (nymixad repris)

Svenska försvarsdoktriner – finns dom? (nymixad repris)

Det tog över 90 år att bygga färdigt Karlsborgs fästning, ett av sveriges största fortifikationsprojekt genom historien. Men bara några år efter att den färdigställdes var det dags att lägga ner den. ...

20 Helmi 202351min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
kaksi-aitia
siita-on-vaikea-puhua
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
uutiscast
joku-tietaa-jotain-2
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
mamma-mia
aikalisa
sita
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
lahko
rss-palmujen-varjoissa
loukussa