När kärnvapnen ställde all militär planering på ända (nymixad repris)

När kärnvapnen ställde all militär planering på ända (nymixad repris)

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.


Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?


I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.

Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?


Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?


Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.


Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.

Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.


Lästips:

Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.

Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945

Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(271)

Malta år 1565 – kristenhetens sista utpost (nymixad repris)

Malta år 1565 – kristenhetens sista utpost (nymixad repris)

Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjor...

19 Syys 202248min

Det våldsamma kriget i Italien 1943-45 (del I)

Det våldsamma kriget i Italien 1943-45 (del I)

De mest våldsamma striderna mellan de västallierade och tyskarna utkämpades i Italien. Den allierade landstigningen på Sicilien innebar slutet för Mussolinis regim, men kriget på det italienska fastla...

12 Syys 202239min

Upplevelser av krig – att dö eller dödas i strid (nymixad repris)

Upplevelser av krig – att dö eller dödas i strid (nymixad repris)

Utan kunskaper om den enskilde soldatens upplevelse av striden på slagfältet blir det mycket svårt att förstå vad krig innebär. Komplicerade bataljkartor med pilar och fyrkanter säger mycket lite om s...

5 Syys 202244min

Alexander den Store från Issos till Gaugamela

Alexander den Store från Issos till Gaugamela

Slaget vid Gaugamela är ett av de största och mest intressanta slagen under antiken. I den mån vi har tillförlitliga källor av slaget visar Alexander upp en iskyla och ett taktiskt sinne som var oöver...

29 Elo 202244min

Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel (nymixad repris)

Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel (nymixad repris)

Den franska armén led ett fullständigt nederlag mot Preussen i Fransk-tyska kriget åren 1870-71. Trots ett överlägset infanterigevär och en stor yrkesarmé blev den franska armén slagen i grunden och k...

22 Elo 202249min

Spanska armadan år 1588 – en spansk katastrof

Spanska armadan år 1588 – en spansk katastrof

Med en stor armada om 130 skepp och 20 000 soldater skulle Filip II av Spanien erövra, England och återinföra katolicismen. Från Flandern skulle ytterligare soldater föras över till det brittiska öarn...

15 Elo 202256min

Smittor och farsoter i krigets spår (nymixad repris)

Smittor och farsoter i krigets spår (nymixad repris)

Krig, sjukdomar och epidemier hör ihop. Under den största delen av krigets historia har sjukdomar skördat långt fler krig än strider. Orsakerna var många. Dålig hygien och svagt utvecklade kunskaper o...

8 Elo 202247min

Belägringen av Leningrad 1941-44

Belägringen av Leningrad 1941-44

Vid belägringen av Leningrad höll den sovjetiska armén och leningradborna ut i nästan 900 dagar mellan 1941-44. Nazityskland betraktade Leningrad som ett snabbt överkomligt hinder för den offensiven ö...

1 Elo 202252min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
i-dont-like-mondays
poks
kolme-kaannekohtaa
antin-palautepalvelu
sita
yopuolen-tarinoita-2
aikalisa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
loukussa
lahko
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
rss-nikotellen
rss-haudattu