Här är säsongens trendigaste artighetsfraser
Språket3 Marras 2025

Här är säsongens trendigaste artighetsfraser

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.

– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.

– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.

Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.

Språkfrågor om artighetsfraser

Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”

Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?

Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?

Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?

När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?

Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?

Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?

Mer om artighet i språket

Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(971)

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Syys 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Syys 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Syys 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Syys 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Elo 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Elo 30min

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, al...

17 Elo 30min

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år...

10 Elo 15min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-hereilla
tiedekulma-podcast
utelias-mieli
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-poliisin-mieli
docemilia
university-of-eastern-finland
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla