Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk
Språket28 Syys

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor.

I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk.

– I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.

Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?

– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman.

– Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.

Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?

Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.”

– Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist.

– Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.

Mer om språk i litteraturkritiken

Läs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?.

Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld.

Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”.

Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning.

Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket.

Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel?

Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Syys 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Syys 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Syys 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Elo 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Elo 30min

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, al...

17 Elo 30min

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år...

10 Elo 15min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-hereilla
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
docemilia
university-of-eastern-finland
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla
rss-ranskaa-raakana
rss-radplus