Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Glamorösa alpackor och turistgnäll från Grekland

Glamorösa alpackor och turistgnäll från Grekland

Bilder på rökmoln som stiger över grekiska byar och horder av människor som evakueras till fotbollsplaner har präglat högsommarveckorna de senaste åren - och nu är det dags igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om? Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan.Reporter: Fanny Hedenmo Så blev eurodiscodängan en extremhögerhitGigi D’agostinos megahit L’amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp. Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration? Reporter: Manuel RauchGlammiga alpackor i en av världens mest nischade medier Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.Reporter: Robin Jonsson

6 Heinä 202429min

Har SvD:s USA-bevakning fegat ur?

Har SvD:s USA-bevakning fegat ur?

I veckan författade Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman ett offentligt avskedsbrev till sin numera forna uppdragsgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och med det avskedsbrevet riktade hon strålkastarljuset mot tidningens bevakning av amerikansk politik. Har Svenska Dagbladets nya ledning fegat ur om vilka vinklar som får ta plats i USA-bevakningen? Och har svenska medier generellt en för ensidigt Trump-kritisk rapportering? Reporter: Lasse TruedsonFörundersökningar kan bli sekretessbelagda tills dom har fallitJa, det föreslår utredare riksmarskalken Fredrik Wersäll i en utredning som han i veckan lämnade över till justitieminister Gunnar Strömmer. Så som det funkar idag blir ju förundersökningsprotokoll offentlig i samband med att åtal väcks. Och så som det hittills fungerat, ja det är något som flera åklagare den senaste tiden beklagat sig över. Under våren har det vid flertalet gånger gnisslats om hur rättsfall bevakas, att mediernas rapporteringsiver har gått för långt - och att den kan få katastrofala konsekvenser för rättssäkerheten. Rikspolischef Petra Lundh ifrågasätter om förundersökningarna ska fortsätta att vara offentliga innan rättegången är avslutad, och nu ska frågan utredas. Men det är en balans på en knivsudd - i ena vågskålen: mediernas möjlighet till bevakning, granskning och rapportering - och i den andra: att kunna genomföra rättegångar på rätt sätt. Hur tungt väger transparens inför media och allmänhet när rättsprocesser ställs på ända? Reporter: Martina PierrouVäderbonanza i mediernaDen här veckan, lagom till att industrisemestern inleds, så har sol, vind och vatten varit elementen för pushnotiser , löpsedlar och etta-rubriker. Ja de senaste dagarna har det skrivits spaltmetrar om vädret. Det har såklart handlat mest om den rådande värmen som dragit in över stora delar av Sverige - att det är dags att passa på att bada, vilka jobb som är varmast, hur politikernas kroppsspråk förändras i hettan och hur farlig värmen kan bli. Ja, vädret tycks vara ett outtömligt kärl för redaktioner att ösa ur. Frågan är om svenskarnas - och mediernas - intresse för vädret övergått till en besatthet? Reporter: Alexandra Sannemalm.

29 Kesä 202429min

REPRIS: Kokainjakt i journalistkorridorer och påverkansoperande toaletter

REPRIS: Kokainjakt i journalistkorridorer och påverkansoperande toaletter

I januari publicerade Aftonbladet ett reportage som fick riksdagspolitikerna att skruva på sig, rejält obekväma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en granskning som visade att det finns spår av kokain på toaletter i 4 av 8 partikanslier i riksdagen. Ledarna från de partierna där kokain hittats - Liberalerna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - fick chans att reagera på det här här avslöjandet. Och en av de - Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar - valde en mer konfrontativ ton när hon fick frågor om det här. Så vi bestämde oss för att ta Nooshi på orden och vända blicken, eller ska jag säga, knarkspårartrasan, mot journalisterna själva. Reporter: Martina Pierrou och Freddi RamelPåverkansopererande toaletterI februari kunde P4 Värmlands lyssnare höra om ett nytt youtube-fenomen som gjort dundersuccé bland barn. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare veta, kan vara skadlig och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Och så det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage.Frågan är bara: Vad hade P4 egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var egentligen den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa? Fanny Hedenmo har tittat närmare på ett reportage där i princip ingenting visade sig stämma.Teatraliskt i P4Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radiolyssnarna till platsen där det händer. Det kan såklart inte alltid vara såhär… Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. Reporter: Alexandra Sannemalm

22 Kesä 202429min

Hur stor påverkan hade trollfabriksavslöjandet på valet?

Hur stor påverkan hade trollfabriksavslöjandet på valet?

Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser. För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet? Reporter: Martina PierrouEftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokusJournalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002. Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner. Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det. Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?Reporter: Freddi RamelDansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorerI Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark. Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister. Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark. För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd. I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible – Mads Brügger. Reporter: Erik Petersson Tipsa Medierna här

15 Kesä 202429min

Misstänkt påverkanskampanj mot flera medier

Misstänkt påverkanskampanj mot flera medier

Mystiska avsändare och märkligt formulerade insändare från ovanliga mailadresser. En av Sveriges största tidningar publicerade ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen. Det hela började med ett tips till redaktionen. Reporter: Alexandra SannemalmSlarvig rapportering om MFF:s lagkaptenI veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa, så saknades just den uppgiften.Reporter: Erik PeterssonEU-bevakningen under luppSöndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring. Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär?Reporter: Freddi Ramel

8 Kesä 202429min

Avhopp och kritikstorm mot SVT:s Gift vid första ögonkastet

Avhopp och kritikstorm mot SVT:s Gift vid första ögonkastet

Få är de kultursidor som den gångna veckan inte gett sig in i diskussionen om SVT:s flaggskeppsprogram i kategorin reality. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gift vid första ögonkastet har blivit en regelrätt lägerelds-tv, där främlingar paras ihop av experter och ska leva ihop som ett gift par i fyra veckor.Men i veckans avsnitt är det ett par som plötsligt hoppar av. En gräns har passerats, får tittarna veta. Men frågan är vad det egentligen är som har hänt - och varför tittarna lämnas med så många frågetecken? Vilket ansvar har egentligen SVT att skydda sina deltagare från rykten och spekulationer?Nytt mediestöd lämnar nischade riksmedier lottlösaResan som började i oktober 2021 när dåvarande kulturminister amanda lind gav i uppdrag att utreda en ny form för statligt stöd till medier, ja den resan har nu nått sin slutdestination på redaktioner runtom i landet.Från utredaren Mats Svegfors utredning om ett nytt mediestöd för hela landet till att pengarna nu fördelats ut av en nämnd. Nu när vi har facit så kan konstateras att det blev jackpott för lokalmedier och gratistidningar, medan dom nischade riksmedierna går en ekonomisk skral framtid till mötes om dom inte hittar nya finansieringsmodeller. Men samtidigt som flera medier nu förlorar det ekonomiska stödet så finns det en stor slant kvar i potten. Hur kommer det sig? Har nämnden rentutav varit för hårda mot vissa och hållt orimligt hårt i plånboken?Det eviga medieetiska dilemmat När väljer medier att publicera namn och bild? Ja, den medieetiska frågan i centrum för så många diskussioner är för många lyssnare och läsare höjd i dunkel. Det verkar ibland som att utgivare går in i sina elfenbenstorn — efter ett tag släpper ut lite vit rök— och vips ett beslut om att antingen namnpublicera eller inte är fattat. Vad grunderna, principerna bakom besluten är kan ofta te sig, ja… rätt slumpmässiga. Men i veckan släppte institutet för mediestudier en rapport där man gått igenom nio olika nyhetshändelser och i fall för fall undersökt när vilka medier valde att publicera namn och bild, och i vilka fall de valt att avstå. Producent: Erik Peterson Programledare: Martina Pierrou

1 Kesä 202429min

Polisen: brandorsaken på Oceana är inte alls fastslagen

Polisen: brandorsaken på Oceana är inte alls fastslagen

Branden på vattenparken Oceana i februari är den mest omskakande händelsen i Göteborg på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen.Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand?Glädjesiffror om klimaträddande visenterFörra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet. Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken. Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar?I gränslandet mellan fiktion och verklighet Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas. Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

25 Touko 202429min

Flerfrontskrig om Kalla Faktas SD-wallraff

Flerfrontskrig om Kalla Faktas SD-wallraff

I veckan blev TV4:s uppmärksammade granskning om Sverigedemokraterna komplett när avsnitt två av Undercover i trollfabriken publicerades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning.Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt.Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar.Reporter: Freddi RamelStor splittring om public service framtidI veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet. Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar.Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag - är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats? Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

18 Touko 202429min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja