Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Bjästainvånare vill få upprättelse av medierna Medierna återvänder till lilla orten Bjästa i Västernorrland, som hamnade i en medial storm sedan SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade hets på internet och vuxenvärldens svek mot en våldtagen flicka. Orten har utmålats som en "ondskans hemvist", ett samhälle som borde jämnas med marken, klagar kränkta invånare, som fortfarande känner av reaktionerna efter mediernas rapportering i mars och april i år. De är besvikna över att det inte finns någonstans att vända sig för att ge orten upprättelse. SR skärper koll på statistikSveriges radio har anlitat en statistiker för att undvika att köra i diket, som i fallet med sextrakasserierna inom teatern. Amelia gav bild till annonsör I veckan hade tidningen Amelia samma bild på omslaget och i en stor annons i tidningen. Vi tittar närmare på tidningen Amelia och samarbetet med hårvårdsmärket Garnier. Rena textreklamen, säger journalistförbundet. En anpassning till nya tider och hårdare ekonomi, säger Åsa Lundegård, chefredaktör för Amelia. Fotbolls-VM kommenteras från skrubb - inte arenaFotbolls-VM i Sydafrika drar igång och vi är på plats för att skildra det massiva medieuppbådet. Bland annat undrar vi hur det går till när reportrarna sitter vid en tv-monitor i presscentret och refererar fotbollsmatcherna, istället för att vara på plats på fotbollsarenan. Det finns lyssnare som kallar det bluffrapportering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Kesä 201034min

Det israeliska propagandakrigetVi tittar närmare på kampen om etern efter den blodiga stormningen av Ship to Gaza. Israel har anklagats för att ha tagit över medierapporteringen - genom att hindra aktivister och journalister på båtarna från att rapporterna - samtidigt som man effektivt har fått ut sina egna bilder, på bland annat YouTube. Vissa medieforskare pekar på vikten att belägra etern de första dygnen och snabbt få ut sin egen bild av händelserna. Andra hävdar att det är omöjligt, men att man kan ta kontroll över problemformuleringen. Vi ställer oss också frågan om hur svenska medier har hanterat propagandakriget under veckan. När källan är nyhetenFrågan om hur långt källskyddet sträcker sig ställdes nyligen på sin spets när tidningschefen på Norra Skåne dömdes för brott mot tystnadsplikten. Tidningschefen gav först anonymitetsskydd åt en man som ringde och tipsade om ett medborgargarde. Men när det visade sig att mannen själv var aktiv i det nationalistiska Nationaldemokraterna, så namngavs han som mannen bakom medborgargardet. Detta skapar bland annat frågan - kan man ringa in och tipsa om mordplaner man själv är en del av, och garanteras anonymitet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Kesä 201034min

Moralistisk journalistik skapar debattSexhandel mellan homosexuella män bedrivs i ett skogsområde utanför Karlstad, skriver Nya Wermlands-tidningen. Men det märkliga med den här historien är att det i artikeln inte ges några belägg för den pågående sexhandeln. Historien har väckt kritik om moralistisk och homofobisk journalistik som bygger på lösa uppgifter. I Karlstad har det nu utbrutit en debatt där NWT, bland annat i konkurrenten Värmlands Folkblad, anklagas för att ha spridit homofoba rykten. Oenighet om namnpublicering utifrån etnicitetNyligen hamnade radarparet Leif GW Persson och Hasse Aro i bråk inför tv-kamerorna om frågan kring namnpublicering. Leif GW Persson hävdade att redaktionerna är inkonsekventa och drar sig för att publicera namn på misstänkta med utländsk härkomst. Men det är långt ifrån bara Efterlyst som möter den här uppfattningen. Att medierna skulle ha en agenda, där man mörkar utpekande uppgifter om personer av utländsk härkomst, tycks vara en av de absolut vanligaste frågorna som ställs till nyhetsredaktionerna i mejl från läsare. Och diskussionen som följer blir laddad. Läkemedelsbranschen självkritiskEfter kritik från flera ansedda medicinreportrar verkar läkemedelsbranschen vilja bli mer öppen med vilka intressen som ligger bakom så kallade spökskrivna artiklar i vetenskapliga tidskrifter. I förra veckans program tog vi upp fenomenet med spökskrivning, något som blivit aktuellt inte minst med anledning av ett antal fall i USA, där läkemedelsföretag anklagas för att ha fört konsumenter bakom ljuset. Och nu säger Läkemedelsindustriföreningen, LIF, att man har misslyckats med att förklara hur processen vid vetenskaplig publicering går till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Touko 201034min

Manipulerade vetenskapsnyheterI USA pågår en debatt om spökskriverier, efter ett antal uppmärksammade fall där läkemedelsföretag mutat forskare för att sätta sitt namn under vetenskapliga artiklar, som sedan sprids i vetenskapliga tidskrifter. Systemet finns också här i Sverige - och frågan är hur mycket vi kan lita på rapporterna om mediciner, cancerrisker och andra vetenskapsnyheter. Vi tog reda på hur svenska vetenskapsredaktioner hanterar det här. Det visade sig att väldigt få gör en kontroll av vilka intressen som ligger bakom en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Framflyttade gränser för namnpubliceringTrippelmordet i Härnösand är en tragedi där publiceringen av namn och bild gått längre än vanligt i kvällspressen, med detaljer och bilder direkt från rättssalen på 21-åringen som erkänt. Sociala sajter som Flashback tävlar med kvällstidningarna om att gräva i aktuella mordfall. Det finns inga gränser för vad de lägger ut när det gäller namn och bild, något som gör att vissa frågar sig vad man ska med tidningarna till när man istället kan få reda på hela historien på annat håll. Aftonbladet var först med att gå ut med namn och bild på den misstänkte trippelmördaren. Chefredaktör Jan Helin tycker inte att man har förflyttat gränsen med den publiceringen, men han tror att forum som Flashback på sikt mycket väl kan påverka var gränsen för traditionella medier går. Förtalsturism skrämmer världens medier Förtalsturism har blivit ett känt begrepp i Storbritannien. Stenrika företag, oligarker och sårade människor med pengar från hela världen kommer till London för att göra upp med journalister och tidningar - också från hela världen. Det är den stämningsvänliga brittiska lagstiftningen som har gett upphov till fenomenet, och de som dras inför rätta kan räkna med dyra processer. Och nu har det gått så långt att stora medier drar sig för att kritisera artiklar, enligt yttrandefrihetsorganisationer. Ett exempel är den danska tidningen Politiken som gjorde upp om förlikning med flera muslimska organistationer på grund av hot om en stämning i Storbritannien efter publiceringen av Mohammedkarikaryrerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Touko 201034min

Splittrad Rinkeby-bildRapporteringen om hotet från radikal islam är ett kontroversiellt ämne. Radioprogrammet Konflikt har ifrågasatt det som man kallar larm från andra medier, där islam görs till ett hot. Uppgifterna i rapporteringen om rekrytering till den islamistiska rebellgruppen al-Shabaab och religiösa extremisters förtryck av unga kvinnor granskas och redaktionen ger en motbild.Men de redaktioner vars rapportering ifrågasätts har inte fått bemöta kritiken. Vi talar med redaktionen för Konflikt och med de journalister som är starkt kritiska till Konflikts "motbild". På Kalla Fakta talar man om att reportaget är fullt av sakfel och att Konflikt bara väljer fakta som stöder den egna tesen.Tintin-tvist i rättenDen populära seriefiguren - och journalisten - Tintin är i blåsväder, igen. I upphovsmannen Hergés hemland, Belgien, pågår en rättslig tvist om det omdiskuterade albumet "Tintin i Kongo". Albumet har kritiserats för rasistiska schabloner och nedlåtande skildring av afrikaner. Rättsprocessen i Bryssel kan nu leda till att albumet förbjuds. I Sverige går åsikterna isär om hur serien ska hanteras. Tintin-fans tycker att albumet bör ses som ett tidstypiskt dokument, medan andra röster menar att ett förbud vore på tiden.Eritreakonflikt hörs i närradioI Göteborg pågår en konflikt i närradion mellan svensk-eritreaner har olika syn på regimen i Eritrea. En motsättning som hårdnar när det kommer till fängslade journalisten Dawit Isaak. Dawit Isaak har blivit en symbol för det politiska förtrycket i Eritrea - och i Göteborg där såväl regimkritiker som regimanhängare sänder i närradion är tonläget högt i konflikten. Nu har det gått så långt att regimkritikerna JK-anmält uttalanden från den andra sidan för att de känner sig hotade. Wallraff på besök Den legendariske reportern Günter Wallraff var i Sverige i veckan som gick och Medierna passade på att träffa honom. Günter Wallraff ger sin syn på aktuella och brännande mediefrågor. Och apropå veckans Medierna berättar Günter Wallraff att han gärna skulle utföra en räddningsaktion för Dawit Isaak.På måndag kommer vi att publicera en längre version av intervjun med Wallraff här på webben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Touko 201032min

Uppmärksammad vargfilm kritiserasSvT-dokumentären Vargkriget väckte debatt i veckan. I programmet får man höra och se anonymiserade varghatare som i organiserad form bedriver illegal jakt på varg. Den bedrivs både med gevär, gift och fällor. Från jägarhåll kommer kritik och jaktexperter talar om att filmen är bluff och fejk. Journalisterna bakom dokumentären försvarar sig och anklagar bland annat Jägarförbundet för att ligga bakom en smutskastningskampanj. Vad handlar den här striden om? Vi åker till Värmland och talar med polis, och med skeptiska journalister och jägare. Och till SvT för att höra vad redaktionen bakom dokumentären - SvT:s Dokument inifrån - har på fötterna.Mediernas enkät visar kritik mot PODen senaste tiden har pressombudsmannen Yrsa Stenius kritiserats hårt. Framförallt har kritiken drivits av en handfull tidningar som klandrats av pressombudsmannen.Kritiken mot Yrsa Stenius har tagit särskild fart efter att hennes yrkande på att Expressens avslöjande av Jan Guillous KGB-kontakter skulle klandras av Pressens opinionsnämnd. Men hur spridd är den här kritiken? Medierna har tagit reda på saken - vi har frågat chefredaktörerna för de 25 största dagstidningarna.Yrsa Stenius själv tycker att hela saken har blivit uppblåst. Hon har fattat säkert hundra beslut - kritiken gäller några få, men tonläget är ändå väldigt högt. Journalistmassakern rör om i den filippinska valrörelsenDet har gått fem månader sedan 57 personer, varav 32 journalister, slaktades på Filippinerna. Rättegången efter historiens största massmord på journalister kom i gungning i veckan sedan landets justitieminister Alberto Agra frikänt två av de misstänkta mördarna. Beslutet fick både landets åklagare och journalistförbund att gå i taket. I veckans Medierna besöker vi platsen för massakern - och granskar rättsskipningen efter brottet. Efter stor uppmärksamhet i filippinska medier tvingades ministern backa från sitt friande av de två misstänkta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Touko 201034min

"Barnporrfiltret är rättsosäkert" Debatten rasar om kampen mot barnporr på nätet. Sedan fem år finns i Sverige ett frivilligt samarbete mellan polisen och internetleverantörerna, där man blockerar webbsidor för att hindra konsumtion av barnporr. Ineffektivt och rättsosäkert hävdar kritikerna. Nu kan den gå på export. I Medierna undersöker vi hur blockeringen går till och hur väl denna modell fungerar. Wikileaks röjer inga källorVi träffar sajten Wikileaks grundare, Julian Assange, som kallats nätets James Bond. Wikileaks är en sajt där känsliga och i allra högsta grad hemligstämplade dokument ständigt läcker ut och skapar rubriker. Senast en film som visar en amerikansk helikopterbesättning som skjuter ihjäl civila irakier. Julian Assange berättar för Medierna om hur Wikileaks blir jagade, men ändå lyckas skydda sina källor. Öppenhetskämpe i brittisk skandalI veckan går britterna till val - och i Medierna berättar vi om den okända hjältinnan som avslöjade de senaste årens största skandal i landet. Skandalen, där parlamentsledamöter blev påkomna med grovt fiffel med bidrag, ledde till en mycket djup förtroendekris. Vi träffar journalisten och öppenhetsaktivisten Heather Brooke, som spelade en stor roll i kampen för att få ut dokument. DN och SvD tar varsin väg till pengarnaI Stockholm har vi just nu två morgontidningar som tänker helt olika om hur man ska ta sin journalistik ut på nätet utan att tappa pengarna. Ska man publicera material på nätet för gratis läsning? Eller ska nätpubliceringen begränsas, så att man tvingas köpa papperstidningen? Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har valt totalt olika vägar. Här möts två stora koncerner och två sätt att se på framtidens medier. Vi får höra chefredaktör Gunilla Herlitz och redaktionschef Martin Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Touko 201034min

Norskt alibi flyttade publiceringsgränserI Sverige hade redaktionerna länge känt till rykten om otrohet inom hovet. Men det var i grannlandet Norge som isen bröts och en kvinna klev fram med en uppseendeväckande berättelse. Snabbt slogs historien upp stort i kvällstidningarna och i många medier diskuterades publiceringen.Enligt Aftonbladet är det allmänintresset som är avgörande. Men att skriva om kungafamiljen på det här sättet och dessutom om det känsliga ämnet otrohet är något helt nytt i Sverige. Här passeras en tidigare oöverstiglig gräns. Nu är det svårt att backa och besluten som fattades i veckan kommer därför ha betydelse för hur otrohetshistorier och rykten om kungahuset behandlas i framtiden.Men de svenska medierna står fortfarande långt från den publicistiska kultur som råder i grannländerna - där den här typen av avslöjanden är betydligt vanligare.Ekot rättar - men debatten går högI veckan tog Ekot det ovanliga steget att sända en rättelse - det gällde de påståenden om hur vanligt det var med sexuella trakasserier inom scenvärlden som kritiserades i förra veckans Medierna. Samtidigt har debattens vågor gått höga. Bland annat har Ekochefen Staffan Sillén och reportern Jesper Lindau försvarat Ekots rapportering på DN:s kultursidor. I Medierna tar vi en titt på veckans debatt och ställer frågan varför så många medier okritiskt återgav Ekots felaktiga statistik.Nu flyttar politiken in i mobilenNu ska en ny iphone-app - alltså ett program man laddar ned till sin mobil - förbättra relationen mellan politiker och väljare. Det är den brittiske parlamentsledamoten Derek Wyatt som har tagit interaktiviteten med sina väljare till en ny nivå. På en karta ser man vilka platserna han besöker, man kan läsa och kommentera inlägg han har skrivit och kontakta honom direkt. I Sverige finns det också politiker som låter väljarna följa med i vad de gör och tycker genom sociala medier - en av de mest aktiva är Fredrick Federley (c).Men det är inte bara positivt att kravet på politikers tillgänglighet ökar, säger Matt Warman, redaktör för teknik- och konsument-delen på the Daily Telegraph. Det kan i själva verket gå ut över andra delar av politikernas arbetsuppgifter, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Huhti 201034min