Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

FRA:s superdator och public service framtid

FRA:s superdator och public service framtid

P1 lördag 28 juni Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FRA-chefen beredd offra människoliv för meddelarskyddetKritiken har varit hård mot den nya FRA-lagen. Sällan har väl sådan dramatik utspelats i den svenska politiken. Protesterna kom sent men blev desto mer högljudda. Men huvudaktören själv, Försvarets radioanstalt, höll sig undan medan riksdagen debatterade. Nu är man beredd att kommentera saken och Medierna har gjort ett besök ute på Lovön utanför Stockholm för att diskutera meddelarskydd, terrordåd och signalspaning.Lite oväntat tar FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson en benhård position i skyddet av journalisternas källor. Han meddelar att han hellre skulle sudda bort information som kan förhindra ett terrordåd i Stockholm än att rucka på principen om meddelarskyddet.Åtal och ”vitbok” i affären Trond SefastssonAffären Trond Sefastsson rullar vidare. I veckan presenterade frilansjournalisten Olle Rossander sin så kallade ”vitbok” om hela affären. Han går till angrepp mot hur medierna okritiskt rapporterat om anklagelserna utan att granska uppgifterna. Samtidigt är det klart att åtal väcks den 10 juli, berättar åklagaren Malin Palmgren för Medierna. Sefastsson kommer att åtalas för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott.Public service framtidNu kommer utredningen om public service framtid - redan har mycket läckt ut. Vi talar med politikerna om vad alliansens mediepolitik egentligen kan mynna ut i.Vad vill Eva Hamilton?I sommar sänder vi en serie porträtt på sveriges tyngsta mediemakthavare. Först ut är Eva Hamilton, VD för Sveriges television. Vem är hon? Och vad vill hon med sin makt? Och är det sant att hon en gång fruktade att det var hennes pappa som låg bakom den ökända rubriken: ”Greve sköt neger på Östermalm”?

28 Kesä 200834min

20 år med kommersiell tv - hur har det påverkat oss?

20 år med kommersiell tv - hur har det påverkat oss?

OBS. På grund av midsommarhelgen sänds denna veckas Medierna endast på repristiderna: söndag 22/6 18.00 och tisdag 24/6 01.15. P1 söndag 22 juniRepris från den 29 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I midsommar ger vi en ny chans att höra Mediernas specialprogram om hur tv-tittandet i Sverige förändrats av 20 år med kommersiell TV. Det blir en förlängd återutsändning av ett program från årsskiftet - missa inte den nya avslutande gissningsleken om en i dag känd röst som då var ung och arg hos Aschberg!Hela programmet Medierna i midsommarhelgen ägnas denna händelse. Vi skildrar hur den har förändrat det svenska tv-landskapet, om hur teknik med entreprenören Jan Stenbecks ord slog politiken och hur det gick till när Sverige fick en ny kreativ industri.Vi bjuder på tillbakablickar, intervjuer och oförglömliga ögonblick ur arkiven. Men vad har den kommersiella TV:n egentligen betytt – förutom mer tv i rutan?Annie Wegelius var TV3:s första programchef och presenterade den nya kanalen på nyårsafton 1987. Idag, 20 år senare har hon värvats till SvT. Hon menar att det är först nu som SvT hittat sin roll i det nya tv-landskapet.Johan Kindblom, manusförfattare till succéer som ”Svensson Svensson” och ”Cleo” berättar vilken god skola det var att börja sin bana med att göra reklamfilmer för TV 3.Socialdemokraten Maj Britt Theorin har skrivit in sig i tv-historien med sitt förslag från början av 1980-talet att förbjuda parabolantenner. Vad säger hon i dag om hur det blev?Och vad säger tittarna? Medierna startar hemma hos tre generationer i familjen Färninger-Svensson i radhuset i Bagarmossen. Hur har förändringen märkts i rutan och hur har våra tv-vanor förändrats?

22 Kesä 200834min

Medierna 2008-06-14 2008-06-16 kl. 09.00

Medierna 2008-06-14 2008-06-16 kl. 09.00

I Medierna denna vecka berättar vi om hur den omdiskuterade FRA-lagen påverkar journalistiken, inte minst källskyddet. Vi möter journalister från Europas sista diktatur. Och så undersöker vi bloggarnas ekonomi - de gamla journalisträvarna förlorar, de knappt myndiga tjänar storkovan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Kesä 200835min

Landsortspressen och Stampens dominans

Landsortspressen och Stampens dominans

Under de senaste fyra åren har mediekoncentrationen på dagstidningsmarknaden fördubblats genom en rad storaffärer. De senaste slutfördes för några månader sedan då Östgöta Correspondenten och Dalarnas tidningar köptes upp av tidningsbolag från grannregionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Medierna ägnas helt åt denna fråga och inte minst åt Stampen – koncernen, som varit drivkraften i omvandlingarna och köpt så många tidningar att man fördubblat upplagan och trefaldigat omsättningen. Stampens koncernchef Tomas Brunegård debatterar i programmet med Johan Ehrenberg från Etc och Sofia Olsson-Olsén, redaktionschef på Aftonbladet nya medier och tidigare i ledningen för Norra Västerbotten och Dalademokraten. Landsortspressens ägande såg ungefär likadant ut i flera decennier, men för fyra år sedan hände något. Den utlösande faktorn var centerpartiets försäljning av sina framgångsrika dagstidningar. Det utlöste en våg av affärer där tidningar bytt händer - vissa flera gånger - innan en ny struktur med betydligt större ägargrupper tagit form. I veckans program kritiserar Johan Ehrenberg denna mediekoncentration, som han anser leder till ytligare medier och ensidigare åsikter. Tomas Brunegård, däremot, ser koncentrationen som en förutsättning för att lokaltidningsföretagen ska överleva i en hårdnande konkurrens från företag som Google och Aftonbladet nya medier. I Västerbottens inlandskommuner har Västerbottenskuriren skapat lokala webbplatser som ett sätt att fördjupa bevakningen av lokala frågor. Webben ska rädda lokalbevakningen - men när resurserna är små får istället läsarnas eget material stor betydelse. Är det bra journalistik? Sofia Olsson-Olsén från Aftonbladet nya medier konstaterar att läsarmedverkan är viktig på webben - men inte som ett sätt att spara pengar på journalistiken, utan för att få fler besökare till andra avdelningar på webben.

7 Kesä 200834min

Yttrandefrihetsrättegång och extremistfirande

Yttrandefrihetsrättegång och extremistfirande

Lördag 31 maj 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV4-reportage kostade henne kommunalrådspostenPå måndag inleds rättegången mellan TV4 och Erica Lejonroos, moderatpolitikern som skulle bli kommunalråd i Sundbyberg men hoppade av sedan TV4 hävdat att hon som styrelseledamot i organisationen Kriminellas revansch i samhället (Kris) beviljat sig själv bidrag till tandvård. Lejonroos har stämt TV4 eftersom hon anser att tv-kanalen har förtalat henne. Hon fick förvisso bidrag, men satt då inte i styrelsen för Kris. Erica Lejonroos kräver ovanligt mycket pengar för ett svenskt förtalsmål - hon vill ha miljonbelopp i skadestånd och ersättning för utebliven inkomst. TV4 erkänner några mindre sakfel, men står i övrigt fast vid historien och säger att Erica Lejonroos är en makthavare som måste tåla närgången granskning.Extremisterna tar över nationaldagenÄnda sedan 6 juni för tre år sedan blev officiell svensk nationaldag har medierna dagen efter fyllts av bilder på marscherande nazister och bråk med motdemonstranter. Mediernas reporter Martin Wicklin följde förra årets nationaldag blåljusfotografen Björn Lockström på jakt efter bilder på bråk. Nu får vi höra reportaget om hur han erfaret hittar rätt plats vid rätt tid. Och så diskuterar representanter för antirasistiska tidningen Expo och Dagens Nyheter vilken bild som ges av nationaldagsfirandet när bråk och extremister får så stor plats i rapporteringen.Medieförtryck i paradisetNär man hör namnet Fiji tänker nog de flesta på stränder och palmer. Men ö-staten i Stilla havet har under lång tid haft en kaotisk politisk historia som präglar mediaklimatet i landet. Journalister som kritiserar den härskande militärregimen utvisas eller hotas. I Medierna får vi höra journalister från Fiji berätta.

31 Touko 200834min

Reklamflykt och censurslut

Reklamflykt och censurslut

Lördag 24 maj 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vuxencensuren av film kan avskaffasEfter långa förhandlingar inom regeringen, är det nu klart med en utredning som kan leda till att den sista resten av statlig förhandscensur för vuxna avskaffas. I veckan gav kristdemokraterna slutligen med sig och kulturministern kunde tillsätta utredningen. Den ska se över både skyddet av barn mot våldsskildringar och vuxencensuren av film. Medierna har talat med samtliga riksdagspartier. Enbart kristdemokraterna och socialdemokraterna säger sig inte vara beredda att stödja ett utredningsförslag om att avskaffa vuxencensuren. Både miljöpartiet och vänsterpartiet, som tidigare stödde censurlagen, har på senare tid bytt uppfattning.Reklamen hoppas över - så den vävs in i programmenDe senaste åren har det blivit allt lättare att slippa lägga tid på reklaminslagen i TV. Nya inspelningsapparater gör det enkelt att spola förbi dem. På nätet är det likadant – speciella program tvättar bort annonserna. Samtidigt är nästan alla medier helt eller delvis finansierade av reklam, och branschen utvecklar nya metoder för att få fram reklambudskapen och få ha kvar reklamintäkterna. Lösningen är ofta att blanda in reklamen i programmen så det inte går att få det ena utan att svälja det andra – exempelvis genom produktplacering i filmer och tv-serier. I Medierna skildrar vi katt- och råttaleken mellan bransch och konsumenter.Niklas Strömstedt mot Se och hörNär sångaren Niklas Strömstedt hamnade på löpsedeln i skvallertidningen Se och hör tidigare i maj, ilsknade han till – det som stod där stämde inte alls. Han ringde upp tidningens chefredaktör ocn ansvarige utgivare Tua Lundström för att konfrontera henne om det tidningen skrivit. Samtalet blev absurt. I Medierna denna vecka får vi höra hela historien.Kinnevik medger radering av ljudfilI veckans Medierna medger Stenbeckföretaget Kinneviks informationsansvarige Torun Litzén att bolaget raderat en pågående inspelning för Mediernas reporter Tonchi Percan. Händelsen inträffade under företagets bolagsstämma för en dryg vecka sedan. Litzén har däremot inget svar på vilken lag bolaget stöder sig på när man beslagtar inspelningsutrustning och raderar material för journalister som bevakar bolagsstämman. Mer information nedan.

24 Touko 200835min

Webb-tv och Trossen-härvan

Webb-tv och Trossen-härvan

Lördag 17 maj 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommun prisade sig själv i VärmlandstidningNya Kristinehamnsposten har bara under de senaste sex veckorna tagit in mer än tio artiklar skrivna av Eva Wiklund, kommuninformatör i grannkommunen Storfors. Hon har bland annat skrivit en artikel om hur framgångsrik kommunens äldrevård varit. Nu kritiseras tidningens beslut att ta in kommunens artiklar hårt. Och Nya Kristinehamnspostens chefredaktör Lars Blomkvist slår tillbaka: Är det bättre att ändra pliktskyldigt och sätta en reporters namn under kommunens pressmeddelanden? Vad säger denna historia om förutsättningarna för lokaljournalistiken?Kommunerna: Trossen ingen bluff Medierna återvänder i veckans program till historien om Stiftelsen Trossen som arbetade med att skydda hotade kvinnor. I ett antal artiklar i Expressen anklagades stiftelsen av Liza Marklund för att vara en bluff som lurar hotade kvinnor för att tillskansa sig pengar från kvinnornas hemkommuner. Medierna har nu talat med alla de kommuner som namnges i polisanmälningar och Marklunds Expressenreportage. Flera berättar om brister i kvaliteten på stiftelsen, men ingen stöder påståendena om att stiftelsen var en bluff.Webb-tv revolutionerar branschen Medierna har tagit en titt på den explosiva utvecklingen av televisionen. Från USA hör vi om hur allt fler människor ser TV via webben när det passar dem, snarare än när programmen sänds på TV. Hur påverkar det programmens fortsatta utveckling? Och här hemma hänger vi med den lilla fotbolls-tv-kanalen Fan-TV på landslagets presskonferens. Fan-TV är kanalen där de verkliga fotbollsnördarna får sitt lystmäte. Vad säger detta om framtidens tv? TV-gurun Marie Nilsson, från analysföretaget Mediavision, kommenterar.

17 Touko 200834min

Israelbilden och brottsoffer

Israelbilden och brottsoffer

lördag 10 maj 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ständig strid om bilden av IsraelKampen om bilden av Israel i svenska medier är intensiv. Många journalister kan vittna om den kritikstorm som möter den som rapporterar kritiskt om Israel. Denna vecka när Israel funnits i 60 år som stat talar Medierna med journalister som länge skildrat Israel och med några mycket engagerade vänner till Israel. Israels ambassadör Eviatar Manor är kritisk mot den bild som ges av hans land i svenska medier. Och journalisterna berättar om den hårda kritik de får och hur den påverkar rapporteringen. Vi får också möta de två palestinska journalisterna Taghreed El Khodary från Gaza, som arbetar för New York Times, och Laila Odeh från Jerusalem, som arbetar för TV-kanalen Channel 24 och höra deras bild av mediernas arbetsvillkor i regionen.Tål brottsoffer att framträda i medierna?Under de senaste veckorna har en rad brottsoffer och anhöriga till dödade personer framträtt i medierna och givit sin bild. Men frågan om att tala med personer som är utsatta för djup sorg och ofta är chockade är kontroversiell. De flesta psykologer uppmanar till stor försiktighet - medierna riskerar att skapa nytt lidande om de kontaktar offer och anhöriga. Samtidigt ger många offer som medverkat i medier och många journalister en annan bild. Att tala med journalister och engagera sig i den bild som skapas i medierna är meningsfullt. I Medierna får vi höra bland annat föräldrarna till Markus Gabrielsen, som dödades på Kungsgatan i Stockholm i ett uppmärksammat dåd, och morfadern till de dödade syskonen i Arboga. Ingen av dem ångrar att de ställt upp i medierna. Vi får också höra psykologen Magnus Lindgren som är expert på krisreaktioner. Han är betydligt mer skeptisk till att framträda i medierna.

10 Touko 200834min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja