Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Mer Mana-bråk och fel om Ica

Mer Mana-bråk och fel om Ica

P1 lördag 19 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medierna avslöjar: Fel om ICAs köttförsäljningMånga höjde på ögonbrynen när en rad medier för en dryg vecka sedan hävdade att ICA-butikerna ökat sin köttförsäljning med 10-15 procent under jul- och nyårshelgerna jämfört med året innan. Det var bara ett par veckor efter Uppdrag Gransknings stora avslöjande om köttfärsfusk i ett antal ICA-butiker, så nyheten spreds fort. Men den stämde inte. Det var branschtidningen Fri köpenskap som skrev första artikeln, baserad på uppgifter från ICA Sveriges chef för sortiment och inköp Ola Andersson. Han säger nu till Medierna att han hela tiden talat om försäljningen från ICA centralt till butik, aldrig om ICA-butikernas försäljning till kund. Och då blir slutsatserna helt andra - en av åtgärderna många ICA-butiker vidtog efter Uppdrag Gransknings avslöjanden var att sluta packa eget kött och istället köpa färdigpackat av ICA centralt. Ola Andersson konstaterar att det nog åtminstone delvis förklarar ökningen av försäljningen till ICA-butikerna.När Medierna kontaktar Fri köpenskaps chefredaktör Åke Rosengren är han först omedveten om att ICA inte står bakom uppgifterna i hans tidnings artikel. Han argumenterar för att artikeln är korrekt och att andra källor tyder på det. Men någon timme senare ringer han upp och säger att reportern bakom artikeln, som varit sjukskriven en vecka, nu hittat en mejlad korrigering från ICA Sveriges presschef i sin inkorg.Åke Rosengren säger också att Ola Andersson fått sina uttalanden upplästa för sig och godkänt dem innan publicering. Han är dock osäker på om ingressens felaktiga faktauppgift om försäljningen från butik hörde till det som på detta sätt kontrollerades extra.Censur eller rimlig granskning - bråk om tidskriftsstöd till ManaTidskriften Mana har i flera år fått kulturtidskriftsstöd från Statens kulturråd. Men i år har stödet väckt debatt. Fem av ledamöterna i styrelsen skrev i slutet av förra året en reservation mot tanken på stöd till Mana med ord som ”antidemokratiska, antisemitiska och intoleranta, på gränsen till rasistiska toner och undertoner” och ”förvrängd bild av verkligheten”.Nu viner anklagelser om censur och politisk styrning genom luften. Medierna har besökt Manas redaktion i Malmö och talat med chefredaktör Babak Rahimi och så reder vår reporter Martin Wicklin ut turerna i kulturrådet. Beslut om Manas stöd fattas fredag nästa vecka.Falsk bild av förorterJournalisten Lasse Sandström anser att medier skapar en falsk bild av brottsbelastade och problemtyngda förorter. I en ny bok samlar han internationella exempel på strategier för att ge mer nyanserad bild. Han förkastar det journalistiska grundidealet om konsekvensneutral rapportering och anser att journalister måste vara medvetna om vilka effekter deras sätt att rapportera ger. Han tar exemplet att småbrott i den rika malmöförorten Limhamn sällan rapporteras, medan varje incident i Rosengård blir en nyhet. Det skapar ett intryck journalister måste ta ansvar för, anser Lasse Sandström.

19 Tammi 200834min

Mediedomstol och kungen av sportjournalistik

Mediedomstol och kungen av sportjournalistik

P1 lördag 12 januari kl 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dömda i medierna - friade av domstol Gång efter annan dömer medierna personer som sedan frias i domstol. Det senaste exemplet är Skandias VD Lars-Erik Pettersson som i många medier framställts som brottslig i företagets bonushärva men som friades helt i domstol. TV-journalisten Lars Adaktusson har reagerat och kritiserar medierna för att agera domare och åklagare. Journalisten Gunnar Lindstedt, som avslöjade Trustorhärvan där ingen inblandad till slut kunnat fällas, anser snarare att problemet ligger i att rättsväsendet inte rår på ekonomiska brottslingar.Det är bara att köpa ny TV-box igen...Inför julen var det många som köpte ny TV, med digitalmottagare och platt skärm. Men det står inte på förrän det är dags att köpa nya grejer igen - nu förbereder TV-branschen för nästa tekniksprång. En ny kryptering ska skapa plats för fler kanaler eller bättre bild. Jan-Olof Gurinder, distributionschef på SvT, konstaterar att i och med digitaliseringen har TV-köparna gått in i en ny värld där teknikutvecklingen är så snabb att det krävs nya grejer med ganska korta mellanrum.Lasse Granqvist - kungen av sportjournalisterNär fansen får välja - och det fick de nyligen på webbplatsen svenskafans.com - så hyllar de Radiosportens Lasse Granqvist. I fansens omröstning vann han alla kategorier han kunde vinna, bland annat Bästa sportjournalist alla kategorier. Mediernas Martin Wicklin har träffat Lasse Granqvist och tecknar ett porträtt.

12 Tammi 200829min

Skandaler, miljöångest och webbens segertåg

Skandaler, miljöångest och webbens segertåg

P1 lördag 5 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets första program ägnas helt åt att analysera och debattera de stora händelserna 2007, och hur de påverkat medielandskapet. Vi återvänder till det stora radiobråket och de många medieskandalerna. Etikdebatten har rasat kring Kalla faktas korruptionsmisstänkte stjärngrävare Trond Sefastsson, TV4:s politiske reporter Anders Pihlblad och Aftonbladets rapportering om mordplanerna på statsministerns hustru. Hur har affärerna påverkat förtroendet för medierna?Vi tittar närmare på klimatkampanjerna och på webbens framgångar under året. Är det snart dags att lägga papperstidningen på historiens sophög?Och så blickar vi framåt också. Vilka kommer de stora mediepolitiska frågorna vara under 2008? Till vår hjälp har vi Martin Jönsson, chef för SvD:s Näringsliv och flitig mediebloggare, Annika Lantz, välkänd radioprofil, i både P1 och P4, och Isobel Hadley-Kamptz, författare, bloggare och skribent, bland annat på Expressen.

5 Tammi 200829min

20 år med kommersiell tv – hur har det påverkat oss?

20 år med kommersiell tv – hur har det påverkat oss?

På nyårsafton har det gått 20 år sedan TV3 startade sina sändningar via satellit från London och det svenska tv-monopolet bröts. Hela programmet Medierna lördagen den 29 december ägnas denna händelse. Vi skildrar hur den har förändrat det svenska tv-landskapet, om hur teknik med entreprenören Jan Stenbecks ord slog politiken och hur det gick till när Sverige fick en ny kreativ industri. Vi bjuder på tillbakablickar, intervjuer och oförglömliga ögonblick ur arkiven. Men vad har den kommersiella TV:n egentligen betytt - förutom mer tv i rutan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Annie Wegelius var TV3:s första programchef och presenterade den nya kanalen på nyårsafton 1987. Idag, 20 år senare har hon värvats till SvT. Hon menar att det är först nu som SvT hittat sin roll i det nya tv-landskapet. Johan Kindblom, manusförfattare till succéer som ”Svensson Svensson” och ”Cleo” berättar vilken god skola det var att börja sin bana med att göra reklamfilmer för TV 3. Socialdemokraten Maj Britt Theorin har skrivit in sig i tv-historien med sitt förslag från början av 1980-talet att förbjuda parabolantenner. Vad säger hon i dag om hur det blev? Och vad säger tittarna? Medierna startar hemma hos tre generationer i familjen Färninger-Svensson i radhuset i Bagarmossen. Hur har förändringen märkts i rutan och hur har våra tv-vanor förändrats?

29 Joulu 200730min

Mansdominans och Arn-lansering

Mansdominans och Arn-lansering

P1 lördag 22 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värre för kvinnor på Uppdrag GranskningDe kvinnor som arbetar på SvT:s Uppdrag Granskning anser att de missgynnas på grund av sitt kön i mer än tre gånger så stor utsträckning som kvinnor i allmänhet på SvT. Det visar en enkät Medierna fått tillgång till. I ett reportage följer vi upp vårens debatt om grabbigheten på Uppdrag Gransknings redaktion. Guillou skäms för kollegerna på Arn-lanseringNär storfilmen Arn ska lanseras på ”hemmaplan” i Skara är journalisterna hovsamma mot skådespelare och upphovsmän. Till Medierna säger Arns skapare Jan Guillou att han tycker det är lite pinsamt att sitta inför kollegerna på lanseringen - han försöker se sig som något annat än journalist i de situationerna. Men vad tycker journalisterna om sin insats vid lanseringen - håller de distansen?30 års berg- och dalbana för rysk yttrandefrihetLudmila Telen är en av Rysslands mest framstående journalister med en lång karriär på prestigetidskrifter och i TV - men hon jobbar i dag på en liten webbtidning med få läsare. I Medierna förklarar hon varför - och genom hennes liv skildras 30 år av berg- och dalbana för den ryska yttrandefriheten, från kommunisttidens hårda censur över Jeltsinerans anarki till dagens auktoritära medieklimat under president Vladimir Putin.

22 Joulu 200730min

Reklam mot barn och gamla - och Dawit Isaak okänd i EU

Reklam mot barn och gamla - och Dawit Isaak okänd i EU

P1 lördag 15 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det svenska reklamförbudet i barn-tv hotatÄnda sedan det blev tillåtet att sända reklam-tv från Sverige har det funnits ett förbud mot reklam riktad mot barn under 12 år. Men nu tycks det hotat. Det är EU-direktivet om otillbörliga affärsmetoder, som borde blivit svensk lag i veckan, som rycker undan grunden för det svenska förbudet. I Medierna förklarar jurister varför EU-regeln gör förbudet olagligt - trots att vår rundringning visar att alla riksdagspartier anser att förbudet är viktigt.Därför ligger de gamla i reklamskuggaMedierna berättade för två veckorna sedan att TV3 diskuterat att lägga ner populära program som Efterlyst eftersom för många av tittarna var pensionärer. Nu ger vi oss på frågan igen och försöker förstå VARFÖR det är så. Reklammannen Niklas Berg förklarar logiken och chefredaktören Amelia Adamo reder ut varför hon tycker den är så korkad.Dawit Isaak okänd i EUUnder toppmötet mellan EU och Afrika i Portugal var det mycket fokus på Zimbabwes auktoritäre ledare Robert Mugabe - men den lika auktoritäre Isaias Afeworki från Eritrea diskuterades mindre. Mediernas Petra Socolovski åkte dit för att se vad EU gör för att trycka på i frågan om Dawit Isaak och andra fängslade journalister i Eritrea. Hon upptäckte en förbluffande okunskap om frågan hos höga EU- företrädare.

15 Joulu 200729min

Smutskastning på nätet och tystnande polisradio

Smutskastning på nätet och tystnande polisradio

P1 lördag 8 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Pihlblad om smutskastningen på nätet. TV4-reportern Anders Pihlblad fick enorm uppmärksamhet när en fotograf för Aftonbladet tog bilder på honom och statssekreterare Ulrica Schenström på krogen. Men värst var inte det journalisterna skrev, utan alla råa kommentarer från läsarna efter artiklarna på mediernas webbplatser. Han pekar särskilt ut tidningen Resumé som är känd för elaka och ofta ärekränkande artikelkommentarer. Nu rensar man upp i hatet genom att bara medlemmar i tidningens klubb får lämna kommentarer. Den som går över gränsen slängs ur klubben. Chefredaktör Viggo Cavling tycker dock inte Pihlblad har anledning att angripa Resumé - han anser att hans problem har skapats av hans handlingar, inte av kommentarerna kring det.De skyddar ditt rykte på nätetFör en offentlig person är det kanske något man måste tåla: personliga omdömen, ryktesspridning och skvaller. Men faktum är att Internet blivit en bra plats för alla hämndlystna som vill igen för oförätter - inbillade eller verkliga. För en privatperson kan det bli förödande. Det kan förstöra din karriär och ditt kärleksliv. Enligt nya studier använder hälften av alla arbetsgivare Internet för att kolla upp jobbsökande. I USA finns det nu företag som kan hjälpa dig att förbättra ditt rykte på nätet eller i värsta fall tvätta bort de värsta påståendena om dig.Polisradion tystnar - och mediernas insyn minskarDen 11 november kl 23.00 tystnade polisradion i Västmanland. På Vestmanlands läns tidning, där man varit van att ständigt lyssna på polisradion för att snabbt kunna vara på plats när något hänt, blev man beroende av polisens nyhetsvärdering. Det är det nya, krypterade radiosystemet Rakel som skapar problemen. Utomstående hör inte längre vad som sägs. I skogen utanför Norrköping har Uffe Wigh byggt upp ett företag kring polisradiolyssnandet. En hundra meter hög antenn och massor av teknik gör att han hör polisradion i hela landet. Han och hans anställda lyssnar på 14 kanaler samtidigt och tipsar medier så snart något intressant hörs. Han tycker att Rakel skapar ett system liknande öststaterna, utan insyn i polisarbetet.Journalister inför rätta i FinlandDen finländska undersökande reportern Ann-Nina Finne står åtalad för ärekränkning. Anledningen är att anonyma källor i ett av hennes reportage för Finlands motsvarighet till Uppdrag granskning pekar ut några namngivna män som terroristfinansiärer. I Finland är det inte bara ansvarige utgivaren som får klä skott i domstol för det som publiceras - även reportern kan dömas. Ann-Nina Finne säger att hon hellre blir dömd än avslöjar sina källors identitet.

8 Joulu 200729min

Olönsamma pensionärer och tidningstomma städer

Olönsamma pensionärer och tidningstomma städer

P1 lördag 1 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV3 behöver inte Efterlysts pensionärerTV3 funderar på framtiden för några av sina mest framgångsrika och äldsta program. Skälet är att program som Efterlyst och Insider ”levererar för brett”, som TV3-chefen Anders Knave har uttryckt saken. I klartext betyder det att för stor andel äldre tittar på programmet. Reklamköparna vill nämligen inte betala för pensionärer, hur många de än är. Vi får höra några äldre medborgare från Bagarmossen som berättar vad de tycker om Efterlyst - och om att inte räknas. Och så får vi höra Anders Knave på TV3 förklara kanalens jakt på inte bara många tittare utan rätt tittare.Jakten på Anna Politkovskajas mördareDe kommer nog att gripa mördaren. Men kanske inte den som beställt mordet.På söndag är det val till duman, det ryska parlamentet. Anhängare till president Vladimir Putin väntas vinna stort . För drygt ett år sedan mördades en av de skarpaste kritikerna av Putins politik, framförallt i krigets Tjetjenien: Den ryska journalisten Anna Politkovskaja.Roman Sjlejnov, grävchef på Politkovskajas tidning Novaja Gazeta, visar i Mediernas reportage förtroende för de poliser som utreder mordet. De kommer nog gripa mördarna - men samtidigt är han skeptisk till om de egentligt ansvariga kommer att ställas inför rätta. Om det dyker upp en politisk beställare kommer det att bli problem, tror han. - I Europa är det alltid en chock när en journalist mördas. Men hos oss är det något som händer ibland. Bara här på Novaja Gazeta har reportern Igor Domikov som också sköts i en trappuppgång och redaktören Jurij Sjekatjisjin dödats, säger Roman Sjlejnov. Än så länge vill han inte utnyttja all den information han har om utredningen av mordet på Politkovskaja, eftersom han vill ge polisen chansen att arbeta så effektivt som möjligt. Men, säger han, det finns en gräns, om han ser att utredningen stoppas av politiska eller andra påtryckningar. Då är det dags att publicera.Karlsborg är staden utan tidningSedan 1970-talet är staden Karlsborg i Västergötland tidningstom. Hela kommunen saknar egen tidning. Den bevakning som sker, ryms på en sida i Skaraborgs Allehanda som utkommer i grannstaden Skövde. Mediernas reporter Ylva Warnborg har träffat kommunalpolitiker som inte bevakas och ortsbor som inte får läsa om sin stads händelser. Hur påverkas en kommun av att sakna egen tidning?Och så ska det handla om uppfinningsrika journalisteroch aktivister För i veckan spreds en speciell nyhet som en löpeld i världens tidningar, från Johannesburg till Stockholm: nyheten om tortyrfilmsfestivalen i Kairo. Ett gäng bloggare i Egypten som tidigare gjort sig kända för att avslöja tortyr och övergrepp med smygfilmade videosnuttar skulle ha en festival och kora det värsta videoklippet och samtidigt sätta ljuset på människorättssituationen i Egypen. Det hela skulle ske i skuggan av den 31:a upplagan av Kairos officiella filmfestival. Initiativet applåderades i väst: så modigt, så fräckt och så kreativt! Men det var bara ett problem. Ingen brydde sig om ifall det verkligen var sant.

1 Joulu 200730min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja