Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Statsministerns instagrammande får politikreportrar att surna till

Statsministerns instagrammande får politikreportrar att surna till

Ilskna politikreportrar efter statsministerns duckade intervjuförfrågningar, olika fokus på personerna bakom Koranbränningarna och så om muthärvan med Kalla Fakta-reportern Trond Sefastsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Elo 202329min

Strängare straff ska täppa läckande poliskranar

Strängare straff ska täppa läckande poliskranar

+ Rejäl straffskärpning mot läckande poliser oroar blir polisen ännu tystare nu? + Strid ström av sportnyheter från Saudiarabien hur ska media hantera sporttvätten? + Och så den fjärde delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer om skandalen där en tysk reporter vann priser för bluffreportage Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Heinä 202329min

SVT:s reklamregler och Allsång på Skansen

SVT:s reklamregler och Allsång på Skansen

+Från global storsatsning till enormt sparpaket en rejäl kris skakar Viaplay, vad betyder det för streamingmarknaden? + SVT älskar när kändisar leder deras program trots att det gång på gång krockar det med deras egna regler. Varför då? + Och så den tredje delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om Kaj Linnas resningsansökan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Heinä 202329min

Sommardesinformation i Dagens Nyheters annonsbilaga

Sommardesinformation i Dagens Nyheters annonsbilaga

+ Finska medier var först med Nato-nyheten. Säger det något om svenska mediers bevakning? + Faktafel på faktafelen. Vad var det egentligen som hände när INGENTING stämde i Dagens Nyheters annonsbilaga? + Del två i vår sommarserie om när medierna blir aktörer. Idag om kidnappningen av journalisterna Niclas Hammarström och Magnus Falkehed. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Heinä 202329min

Ovanliga djur och vanliga djur på ovanliga platser

Ovanliga djur och vanliga djur på ovanliga platser

+ Björn eller vildsvin? Haj eller U-båt? Varg eller hund? Vi går till botten med den journalistiska genren människa ser djur + Sociala medier-jätten Meta har öppnat på huven och offentliggjort sina omtalade algoritmer. Är det här det hemliga receptet? + Och så inleder vi Mediernas sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om UNA-bombarens ultimatum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Heinä 202329min

Massiv mediebevakning av litet ubåtshopp

Massiv mediebevakning av litet ubåtshopp

Förslaget till det nya mediestödet oroar nischade rikstidningar som riskerar att gå i graven utan stöd. Står vi inför en tidningsdöd? Medierna minut för minut-rapporterar om den försvunna ubåten vid Titanics vrak. Hur litet kan hoppet vara för att ändå generera stora rubriker? Rättsdatabaser under lupp när domar om tvångsvård inte längre får distribueras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Heinä 202329min

REPRIS: Hur hanterade medierna polisskandalen?

REPRIS: Hur hanterade medierna polisskandalen?

REPRIS: Det här programmet sändes första gången 22 april. Linda Staaf, tidigare underrättelsechef för polisens nationella operativa avdelning hamnade i vintras mitt i en medial storm. Nu berättar hon för första gången sedan beskedet om Mats Löfvings död om hur hon upplevde medierapporteringen. Hör även Michael Syrén, Expressens grävande reportern som gjorde de första uppmärksammade reportagen. Och så blickar vi västerut till Norge där man har fler verktyg i den medieetiska debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Kesä 202334min

Loopande krimjournalistik i eskalerande våldsspiral

Loopande krimjournalistik i eskalerande våldsspiral

För första gången sen 70-talet ska mediestödet reformeras. Hör kulturminister Parisa Liljestrand. Vad missar medierna i sin bevakning av skjutvapenvåldet när den mediala dramaturgin tenderar att följa samma loop varje gång ett nytt våldsdåd sker? ETC i hustvist, tidningen fick ett donerat, men nu känner sig styvbarnen till den avlidne berövade på sitt arv och tar strid mot tidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Kesä 202329min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
loukussa
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
lahko