Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Ekot-chefen om översättningshaveriet på Radio Sweden och kommande strid om SVT:s nyhetssajt efter EU-besked om YLE

Ekot-chefen om översättningshaveriet på Radio Sweden och kommande strid om SVT:s nyhetssajt efter EU-besked om YLE

Sveriges Radio ser oavsiktliga misstag bakom felaktiga översättningar på Radio Sweden. Men hur kan skadade bli till dödade av misstag? Efter historiskt EU-beslut i Finland, blåser det upp till storm om SVT:s nyhetsarbete på webben. Tre år sedan Bonnier köpte Mittmedia. Hur har det egentligen gått? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Touko 202229min

Maximal spridning för minimal rysk propaganda, KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel, pressfrihetsindex prövat i praktiken

Maximal spridning för minimal rysk propaganda, KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel, pressfrihetsindex prövat i praktiken

Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Touko 202229min

Malmöfotograf identifierade upploppsmakare för polisen, videoklander mot Expressen, Göteborgs-Posten tar vara på flyktingkompetens

Malmöfotograf identifierade upploppsmakare för polisen, videoklander mot Expressen, Göteborgs-Posten tar vara på flyktingkompetens

Demonstranter kunde dömas efter att pressfotograf i Malmö lämnade bilder till polisen. Nu ångrar sig Sydsvenskan. Pressetiskt klander mot Expressen, som publicerade blurrad mordfilm. Vad har egentligen Medieombudsmannen emot rörligt material? Anastasiia Palchyk flydde Ukraina och jobbar nu åt Göteborgs-posten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Huhti 202229min

Skilsmässa på Dagens ETC och konvojjournalistik i Butja

Skilsmässa på Dagens ETC och konvojjournalistik i Butja

Dagens ETC sparkade mångårig medarbetare efter kommentarer hon gjort i sociala medier. Nu slår Kajsa Ekis-Ekman tillbaka. Journalistiskt flockbeteende i rapporteringen från Ukraina. Hur påverkas trovärdigheten när samma offer hörs i olika medier? Statsministern ställde till det för SVT:s Gift vid första ögonkastet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Huhti 202229min

REPRIS: Hotat oberoende för public service i händelse av krig

REPRIS: Hotat oberoende för public service i händelse av krig

I sändningstillstånden som reglerar Sveriges Television och Sveriges Radio framgår att bolagen, vid högsta beredskap, ska utgöra "självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen." Vad betyder egentligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här programmet är en repris och sändes första gången 8 januari 2022.

16 Huhti 202229min

Kunglig ryktesdementi och krigets bilder

Kunglig ryktesdementi och krigets bilder

Hovet dementerade nära förestående skilsmässa. Bakom kulisserna hade ryktet fått landets tyngsta nyhetsredaktioner att gå i spinn. Medier visar bilder på döda kroppar och massgravar i Ukraina. P4 Skaraborg rapporterade om homofobisk låt hade själva spelat den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Huhti 202229min

Okänd Ukraina-källa hos TT och utsatta exiljournalister i Sverige

Okänd Ukraina-källa hos TT och utsatta exiljournalister i Sverige

Vem är mannen som får vara sanningsvittne när nyhetsbyrån TT rapporterar om svenskar som strider i Ukraina? Exiljournalister hotas och attackeras i Sverige. Medier i händerna på varandra när obekräftade uppgifter sprids. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Huhti 202229min

Utpekande Sommarprat och fejkad faktagranskning

Utpekande Sommarprat och fejkad faktagranskning

Arvika-bröderna fick unik upprättelse från staten. Men hos Sveriges Radio pekas de fortfarande ut som barnamördare. Fejkad faktagranskning ny rysk desinformationsstrategi. Och maoister på 70-talet gjorde raketkarriärer i den svenska medievärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Maalis 202229min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
aikalisa
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
lahko
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja