Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under CovidMan brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen. Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest? Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar. Reporter: Tonchi Percan.Tysta medier när artist uthängd på metoo-visUnder sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet. Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik? I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare. Reporter: Erik Petersson.TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslorSen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter. Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar. Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak. Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor? Reporter: Johan Cedersjö.

5 Syys 202034min

Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord

Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord

Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Svåra beslut vid intervjuer av anhörigaPublicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt? • Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskyddFörra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service, politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela? • Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecensionFör några veckor sen kom boken “Mitt liv: inget försvarstal”, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten. • Bråk om distribution av tidningar på landsbygdenEtt storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken “Stoppa posttraumat” kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

29 Elo 202034min

SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil

SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil

Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Varför ratar SVT TikTok just nu?Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson • Om mediers kärlek till bankernas sparekonomerDe är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge• Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklarIdag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

22 Elo 202034min

Mediers samspel med extremister, Hongkongs pressfrihet hotad, ordvalskritik efter Belarus-bevakning, corona gav nytt mediestöd

Mediers samspel med extremister, Hongkongs pressfrihet hotad, ordvalskritik efter Belarus-bevakning, corona gav nytt mediestöd

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-taletNästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan • Efter gripandet av mediemogul – är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott?Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge • Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur. •Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestödVi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till.I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring – men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

15 Elo 202034min

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Åsa Linderborg om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Mordet på Javier Valdez Cardenas

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Åsa Linderborg om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Mordet på Javier Valdez Cardenas

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Intervju: Åsa Linderborg om nypublicerade dagboken och om att göra upp med metoo-journalistikenAftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg är aktuell med dagboken “Året med 13 månader”. I den skildras metoo-hösten och året som följde. Det var ett år då hon gick mot strömmen och kritiserade granskningar som var alltför frikostiga med namnpubliceringar, men där hon också själv skrev en stenhård artikel om Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, som 2018 tog sitt liv. Vi pratar pressetik, journalistikens brister och varför hon uppmanar branschen att göra upp med metoo-journalistikens övertramp. Reporter: Freddi Ramel Är journalistkåren mer vänster än genomsnittet? Det är en fråga som ständigt återkommer i debatten. Nu senast i Svenska Dagbladet i slutet av juli, när en norsk opinionsundersökning från 2019 fick uppmärksamhet. I undersökningen hade man tillfrågat både norska och svenska journalister om deras partisympatier. Resultatet var slående - runt 70 procent stöd för rödgröna partier, både i Norge och Sverige. Den här undersökningen har fått kritik för att vara undermålig, men vad vet vi då egentligen om journalistkårens politiska preferenser? Reportrar: Freddi Ramel och Alexandra Sannemalm Sommarserien: Om Mexiko och mordet på Javier ValdezI den femte och sista delen av vår serie om journalister som mördats ska vi till Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller fösrvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. I de allra flesta fall har ingen ställts till svars för morden. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dom hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Viktor Löfgren

8 Elo 202034min

Nya medier som vuxit under coronakrisen, Om norsk offentlighetslag och Breiviks brev, Sommarserien: Daphne Galizia och Panamaläckan

Nya medier som vuxit under coronakrisen, Om norsk offentlighetslag och Breiviks brev, Sommarserien: Daphne Galizia och Panamaläckan

En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bloggen och youtube-kanalen som blev maktfaktor under pandeminUnder pandemin har de etablerade medierna haft en historiskt hög arbetsbelastning - informationsflödet har aldrig varit så massivt. Samtidigt dras branschen med nedskärningar och kritik har riktats mot en ensidig, okritisk rapportering, nu senast av professor Björn Olsen i Sommar i P1. Hur det än är med den saken har vissa mindre oetablerade medier blomstrat under coronavåren, för att de täckt de mediala luckor som vissa konsumenter upplever. Vi har pratat med Emanuel Karlsten som via sin blogg gjort flera avslöjanden under året och Freddie Sayers, programledare för LockdownTV, som sänder långa, djuplodande intervjuer på Youtube. Reporter: Freddi Ramel Norska journalister avundas svensk offentlighetsprincipFörra veckan berättade vi att terroristen Anders Behring Breivik skickat brev till ett tjugotal journalister och mediehus med ett erbjudande om "rättigheterna" till hans livsberättelse. Prislappen: 86 miljoner norska kronor. Att han överhuvudtaget får för sig att göra det beror på den väsentligt snävare offentlighetsprincipen i Norge, där saker som polisförhör inte är offentliga. Journalister är i stor grad beroende av läckor. Vi har pratat med flera norska journalister om kampen för en offentlighetsprincip mer lik den svenska. Reporter: Alexandra Sannemalm Sommarserien: Panamaläckan och mordet på Daphne Caruana GaliziaDen maltesiske journalisten Daphne Caruana Galizia var en av flera journalister som granskade makthavares fiffel och undanhållande av skattepengar i samband med Panamaläckan för fyra år sedan. Hon var en stridbar journalist som på grund av sina granskningar länge var hotad. På sin blogg, Running commentary, skrev hon strax efter halv tre på eftermiddagen, den ödesdigra måndagen den 16 oktober 2017 om korruptionsmisstankar mot politiker. Inlägget avslutades med “Det finns skurkar åt vilket håll du än tittar nu. Situationen är desperat”. Reporter: Evalisa Wallin

1 Elo 202034min

Om Aftonbladets anonyma katt- och hundsidor på Facebook, Medier hanterar Aron Flam-bild olika, Sommarserien: Mordkomplotten mot Jan Kuciak

Om Aftonbladets anonyma katt- och hundsidor på Facebook, Medier hanterar Aron Flam-bild olika, Sommarserien: Mordkomplotten mot Jan Kuciak

Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olika publicistiska beslut om Aron Flams åtalade bokomslagFör en dryg vecka sen kom nyheten att komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott för den heilande och hakkors-beprydda En Svensk Tiger-tigern på omslaget till hans bok "Det här är en svensk tiger". Medier har rapporterat mycket om det här, men gör olika bedömningar i frågan om att visa bilden. Vad innebär en fällande dom för yttrandefriheten? Och hur tänker mediehusen kring att publicera en bild som om några månader kan vara olaglig? Reporter: Freddi Ramel Aftonbladets kvarleva från Lajkat - Anonyma facebooksidor om djur som lockar klick Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm. Är eskimå och indian rasistiska ord enligt SR? Den frågan väcktes på Ekots facebook-sida i veckan, när Ekot gick in och markerade i ett kommentarsfält under en nyhet om att glassen Sitting Bull kritiserats för att vara kulturellt okänslig. Ekots kommentar löd: “God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats! Rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okej!” Lite senare redigerade Ekot sin kommentar och menade att SR:s hållning inte är att orden är rasistiska, men att de av många människor kan uppfattas som det och därför ska användas med försiktighet. Hör Ekots tf ansvarige utgivare Katarina Schultz, Lotta Ederth, språkvårdare på public service och Andrew Joliwette, professor i American Indian Studies. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordkomplotten mot grävande journalisten Jan Kuciak“Smutsiga prostituerade” och “ormar” var ord som Slovakiens tidigare premiärminister Robert Fico använde för att beskriva landets journalister. Men hans tid som premiärminister skulle få ett abrupt slut i början av 2018 efter att den 28-årige journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová mördades i sitt hem. Mordet på det unga paret skälvde genom det slovakiska samhället och ledde till några av de största folkliga protesterna sen Sammetsrevolutionen och kommunismens fall. En mäktiga affärsman har åtalats för att ha beställt mordet och motivet tros vara ett av Kuciaks grävjobb. Reporter: Viktor Löfgren

25 Heinä 202034min

Sommarserien: Mordet på Nils Horner, Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva, Drog VLT nyhet om uppspända fiskelinor för långt?

Sommarserien: Mordet på Nils Horner, Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva, Drog VLT nyhet om uppspända fiskelinor för långt?

Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P3 Nyheter Dokumentär publicerade obalanserat program om knarkhärva Det senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra Sannemalm Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås? Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien: Mordet på Nils Horner Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg

18 Heinä 202034min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
sita
olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
lahko
rss-murhan-anatomia
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
loukussa
rss-palmujen-varjoissa