Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(974)

Finsk vrede mot Expressens skolskjutningsvideo

Finsk vrede mot Expressens skolskjutningsvideo

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. Reporter: Martina PierrouI veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?Reporter: Erik PeterssonNästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. Reporter: Freddi Ramel

31 Touko 29min

Schibbye om Medin-rapporteringen och anklagelserna om påverkansoperation: ”Då får han gripa mig också”

Schibbye om Medin-rapporteringen och anklagelserna om påverkansoperation: ”Då får han gripa mig också”

I helgen frigavs journalisten Joakim Medin från det turkiska fängelse där han tillbringat 51 dagar i fångenskap, något som präglat medierapporteringen sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit idel personporträtt och glädjeskildringar, men utöver det har flera medier försökt skildra spelet bakom frisläppandet. En sak som väckt nyfikenhet är tidssambandet mellan frisläppandet av Joakim Medin och SÄPO:s gripande av en diplomat på UD och en kurdisk politiker i Sverige som misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De är nu försatta på fri fot, men fortsatt misstänkta. I veckan publicerade sajten Blankspot uppgifter från en hemlig källa som sa att gripandet av de här personerna i själva verket var del av en informell bytesaffär mot Joakim Medin. Vi försöker reda ut om det orsakssamband som Blankspot påstår finns - verkligen finns. Reporter: Lasse TruedsonSVT Västernorrland + Timrå kommun = sant?SVT Nyheter Västernorrland har fått ny redaktionschef och ansvarig utgivare. Hon heter Kristin Hånell och har jobbat där i olika roller i snart 30 år. Så långt, inget konstigt. Men - det finns en pikant detalj här: Hon är gift med Stefan Dalin, kommunstyrelsens ordförande i Timrå och chef för kommunala Torsbodabolaget. Så frågan är - hur står det egentligen till med oberoendet på norrländsk public service?Reporter: Freddi RamelSkandalhistorien om EU-kommissionens gömda SMSVåren 2021. Europa ligger lamslaget och nedstängt av Coronapandemin. Världen väntar på de första vaccindoserna, och trycket på läkemedelsbolagen är skyhögt. Just då lyckas EU-kommissionen sluta ett osannolikt avtal med läkemedelsjätten Pfizer värt 380 miljarder kronor. Ett avtal som sluts på sms. Sms, som när journalister vill få titta på dem, tycks vara... Spårlöst försvunna! Det här har under åren utvecklats till en stor skandal i EU som närskådats av flera instanser och journalister. Den går under namnet Pfizergate. I förra veckan nådde den här historien sin kulmen, när EU-domstolen satte ner foten kring huruvida det var rätt eller fel att inte lämna ut smsen. Reporter: Martina Pierrou

24 Touko 29min

Överdrivna siffror i rapporteringen om indragna körkort

Överdrivna siffror i rapporteringen om indragna körkort

I dagar, veckor, månader nu så har det puttrat i svenska medier. Frågan om transportstyrelsens återkallande av körkort efter att folk fått ta så kallade PEth-tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att man aldrig kört rattfull kan ens alkoholkonsumtion ändå leda till att man förlorar körkortet efter att läkare, som man aldrig ens har träffat, har ställt en missbruksdiagnos, baserat bara på två PEth-tester. Såna historier har det kryllat av i svenska medier.Drabbad efter drabbad har intervjuats och en stark cocktail av överförmynderi, alkoholvanor och rapporterad vetenskaplig brist i testerna har lett till en intensiv bevakning på såväl nyhetsplats som i ledarspalterna.Men det har funnits en fråga som vilat över hela den här debatten: Hur vanligt är det - egentligen?En formulering som florerat i flera medier är att det uppskattningsvis handlar om flera tusen..Men i veckan kom Transportstyrelsen med en riktigt ljummen siffra - under 2024 handlar det om totalt 40 fall. Hur förändrar det här bilden? Och vilka frågor ställer det till bevakningen?Reporter: Erik PeterssonHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi Ramel

17 Touko 29min

Hemliga PR-maskineriet bakom Måns Zelmerlöws bekännelseintervju

Hemliga PR-maskineriet bakom Måns Zelmerlöws bekännelseintervju

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en lång, exklusiv intervju med artisten Måns Zelmerlöw från hans hem i skånska Staffanstorp. Artisten befinner sig mitt i en sårig skillsmässa som utspelar sig inför öppna ridåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.Reporter: Freddi RamelI förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna. Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. Reporter: Martina PierrouVilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. Reporter: Erik Petersson

10 Touko 29min

SPECIAL: Fallet Joakim Medin och Turkiets krig mot pressfriheten

SPECIAL: Fallet Joakim Medin och Turkiets krig mot pressfriheten

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

3 Touko 46min

Är rättsdatabasernas era över nu?

Är rättsdatabasernas era över nu?

Journalisters arbete har de senaste åren revolutionerats av sökbara databaser med rättsdokument som domar, förundersökningar och mängder av andra typer av myndighetsbeslut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan är om inte den här eran nu håller på att ta slut? Vi berättade för en månad sedan om att Högsta domstolen godkänt att domstolar lämnar ut handlingar, men förbjuder databaserna att sälja dem vidare. Och det har nu fått effekt - databaserna ser dag för dag allt glesare ut. Vad betyder det för journalistiken?Reporter: Lasse Truedson Alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind har precis fått klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter: Martina Pierrou Den amerikanska huvudstadens stolthet, anrika tidningen Washington Post, har gjort sig känd för avslöjandet om Watergate – som fällde en amerikansk president, och har fler Pulitzerpriser än man kan räkna. Nu skakar den ikoniska nyhetsinstitutionen i sina grundvalar.Det är öppet krig mellan tidningens veteraner och ägaren, miljardären Jeff Bezos. Och konflikten? Den handlar om Donald Trump. Reporter Katarina Andersson har träffat David Maraniss – legendarisk redaktör på tidningen, som nu efter 48 år på tidningen - lämnar i protest.Reporter: Katarina Andersson

26 Huhti 29min

REPRIS: Medieskandalen som skakar Islands offentlighet

REPRIS: Medieskandalen som skakar Islands offentlighet

Det här är historien om Islands största medieskandal. Polisutredning om förgiftning och stöld. Misstänkta förföljelser och hotfulla inlägg i press och sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här är en repris från 4/1 2015Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen. Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder.Reporter: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

19 Huhti 29min

Fake news blev real news om pausade tullar

Fake news blev real news om pausade tullar

I veckan har medierna svämmat över av röda siffror, börsrallyn och tullnyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En lösryckt kommentar i en intervju, ett par tweets och en banner som smög sig in under en stor nyhetssändning på TV och vips, så var en felaktig nyhet ute i ekosystemet - att tullarna ska pausas i 90 dagar. Innan nyheten hunnit dementeras så hade den fått vingar över hela världen och fått amerikanska börsen att svänga till ett värde av flera tusen miljarder dollar. Men i mitten av veckan ändrades allt. Det som började som en falsk nyhet på måndagen blev på onsdagen närmast ordagrant helt plötsligt sant. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i mitten av april månad, vilket är synonymt med uteserveringsdebut i lynnigt väder, körsbärsblom och koltrastkvitter - och såklart - Allsvenskan.Lagom till Allsvenskan-premiären för en vecka sen så kom MAX, som har rättigheterna till matcherna, med en nyhet: en AI-programmerad avatar-programledare som ska kommentera och analysera de faktamässiga bitarna av spelet efter matcherna. Hon, den eller det heter Aida och är förkroppsligad som en glasögonprydd, mellanblond tjej i 35-års åldern. Med onaturliga handrörelser och osynkad mimik ska hon ge tittarna fördjupande fakta. Men efter att hon lanserades av MAX i söndags så har kritiken stått som spön i backen.Reporter: Martina Pierrou Fotbollsallsvenskan är populärare än någonsin och allt fler medier trängs på pressläktarna. Men, om man inte betalar för sig, hur fritt är det egentligen då att göra den journalistik man vill när det väl är match?Vi dyker runt i en komplicerad röra av tv-avtal och intervju-zoner och frågar oss om begreppet ”skrivande reporter” verkligen betyder något i en digitaliserad värld.Reporter: Freddi Ramel

12 Huhti 29min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja