Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Marras

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Jaksot(975)

Patriotiska medier och Olaintervju

Patriotiska medier och Olaintervju

Terrorattackerna gjorde journalister till stenograferFlygplanen den 11 september 2001 torpederade inte bara tvillingtornen i New York utan också de amerikanska mediernas självständighet. Vi granskar hur kriget mot terrorismen såldes till amerikanska folket genom en rad osanningar. Och hur medierna villigt spelade med. Vi talar med en av dem som konsekvent höll huvudet kallt och rapporterade sakligt - han jobbade inte åt någon av de stora profilerade medierna.Kommunerna vill putsa mediebildenKampen om hur den egna kommunen framställs i medierna har blivit allt viktigare för Sveriges kommunpolitiker. De kallas sådant som "proaktiva mediepolicys" men tolkas ofta som försök att stävja öppenheten och styra medierna mot en "trevligare" bild av den egna kommunen. Stockholm, Huddinge, Borlänge och Landskrona har tidigare varit i blåsväder för sina kommunikationsstrategier. Nu är det Sollentuna kommun som har fått en ny mediepolicy. Ola Lindholm om medier, barn och sin egen tystnadI fyra månader har frågorna haglat. Men ända sen polisen grep honom efter en fotbollsmatch i Solna i våras har han varit tyst. Men när rättegången hölls i veckan bestämde sig barnprogramledaren och Kamratpostens f d chefredaktör Ola Lindholm för att ge två intervjuer. En för Karin Hübinette i SvT. Den andra för oss på här på Medierna. I tisdags klev han in i vår studio på Holländargatan i Stockholm för ett samtal om medier, barn - och om hans egen tystnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Syys 201134min

Lärarskvaller och Bosnienvrede

Lärarskvaller och Bosnienvrede

Lärare våldsanklagad på anonyma andrahandsuppgifter Att en klass skolstrejkar för att få behålla en lärare händer ju ibland. Men att en klass vägrar börja skolterminen för att få bort en lärare är ovanligt. Så det var inte konstigt att skolstrejken i Uddevalla kommun blev en riksnyhet för två veckor sedan. Medierna återgav frikostigt föräldrars påståenden om att de hört att läraren kränkt och använt våld mot elever. Men få gick på djupet för att belägga de allvarliga anklagelserna och från riksmedier talade bara en journalist med läraren. SVT:s bosniendokumentär fördömsFör en vecka sedan visade Sveriges Television en norsk dokumentär om Srebrenicamassakern under Bosnienkriget 1995, då 7 000 personer dödades. Filmen vill ge en "delvis ny bild", mindre svartvit, av massakern - men den bilden avviker rejält från vad exempelvis krigsförbrytardomstolen i Haag kommit fram till och filmen har upprört många. Vi bad Tonchi Percan, som under krigen på Balkan jobbade för Sveriges Television på plats i krigsområdet, att se filmen och tala med kritiker och ansvariga.OBS: Detta inslag har fällts av Granskningsnämnden för radio och TV för bristande opartiskhet. Läs Granskningsnämndens .Bergsbestigningsbluff i morgonradionEn vit lögn för att få önska en låt ledde till en rejäl bluff om en bergsbestigning - och några reflektioner om hur internetdebattörer ser på gammelmediers makt. Tvärnit i kommentarfältenI förra veckans Medierna berättade vi om Ann-Margret Lindgren Johansson och andra som ställde upp på intervjuer i tidningar - och drabbades av hån och kränkningar i kommentarfälten. Bara timmar efter sändningen började det plötsligt hända saker i den här så länge diskuterade frågan. Den förste att dra i handbromsen var Expressens Thomas Mattsson. Sedan följde andra tidningarna slag i slag. Vi har tittat på de åtgärder tidningarna vidtagit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Syys 201134min

Kommentarshets och TV-krig

Kommentarshets och TV-krig

Intervjuade hetsas i kommentarsfältenDen som ställer upp på att bli intervjuad i en tidning eller kanske här i radion gör det ofta med viss bävan. Särskilt om man är ovan. Så har det alltid varit. Men de senaste åren har det kommit ett nytt obehag att ta med i beräkningen. Den som övervinner sin tvekan och låter sig intervjuas möts ofta av en flod av anonyma tillmälen. Vi har talat med en Ann-Margret Lindgren Johansson som drabbats av detta - och med chefredaktörerna som nu vill göra något åt anonymiteten i deras kommentarsfält.Konsten att kapa ett debattforumDe senaste åren har sociala medier utanför medieföretagens kontroll vuxit enormt. Störst är Facebook och Twitter - och där har debatten oftast varit sansad, trots att det saknas någon som modererar eller rensar. Men så, för några veckor sedan, svämmades det vanligaste stället för politisk svensk debatt på Twitter över av främlingsfientliga. Det hände definitivt inte av en slump.TV-branschen har sålt skinnet innan björnen är skjutenDet är nervösa tider i den kommersiella tv- branschen, trots fortsatt högtryck i annonsförsäljningen. I branschpressen talas om "tv-krig" och det rapporteras tittarsiffror dag för dag för höstens satsningar i de kommersiella kanalerna. Problemet för kanalerna är att de vi våras sålde mer reklam än de kunde leverera när tittarna svikit. Nu måste hösttablåerna bli succéer - kanalerna satsar hårt på egna, svenska, direktsända produktioner. Veckans mest uppmärksammade premiär var Filip och Fredriks Breaking News på Kanal5. Vi var med när stjärnorna harklade sig innan premiärsändningen - och har talat med experterna om hur TV-branschen funkar just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Elo 201134min

Drottningjournalistik och Murdochskandalen

Drottningjournalistik och Murdochskandalen

"GP lägger sig platt för drottningen"Förra året avslöjade TV4:s Kalla fakta att drottning Silvias far tagit över en fabrik från en judisk man. Det ökade ytterligare uppmärksamheten på att Walther Sommerlath varit medlem i tyska nazistpartiet på 1930-talet. Då lovade drottningen att göra en egen utredning. Resultatet kom för en dryg vecka sedan - först i två stort uppslagna artiklar i Göteborgsposten, skrivna av tidningens förstereporter Britt-Marie Mattsson. Artiklarna har väckt blandade känslor. Hovet uppskattade dem uppenbarligen mycket, eftersom man lagt ut dem på den egna webbplatsen. Men en rad kritiker har reagerat på att de okritiskt återger drottningens version.//Korrigerat att TV4 ej avslöjade Walther Sommerlaths medlemskap i NSDAP - det visades redan 2002 av tidningen Arbetaren. Rupert Murdochs uppgång och fallSom sista inslag i vår sommarserie om scoop som skakat redaktioner tar vi det mest storslagna och aktuella av alla exempel: Murdoch-imperiets avlyssningsskandal i Storbritannien. Vi ger hela historien om Murdochs uppgång och fall i ett rejält reportage. Vi flög till London i veckan för att ta reda på hur Murdoch kunde skrämma presidenter och premiärministrar - och vad fick fruktan att släppa? När vår reporter Robert Barkman satte sig på flyget i tisdags morse hade det varit lugnt ett par veckor i stormen mot Murdoch - men innan han landat var det full fart igen med nya avslöjanden om vem som vetat vad om avlyssningarna på tidningen News of the World. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Elo 201134min

Ekonomietik och kunganästen

Ekonomietik och kunganästen

Ekonomijournalisters etikregler varierarVärldsekonomin svajar. Ekonomisajterna slår besöksrekord och börskurvor fyller tv-skärmarna. Otroliga värden står på spel mitt i turbulensen. Och mitt i det här står ekonomijournalisterna som ska få oss att förstå vad som händer och vad vi ska göra. Vi har i veckan gått igenom de största ekonomiredaktionernas etiska regler, dom som ska garantera att journalisterna inte utnyttjar sitt jobb för att tjäna pengar på aktiemarknaden. En stor grupp redaktioner har gemensamma detaljerade regler - men några står utanför. Bland dem finns Sveriges Radio. Extrem mediebild av MalmöMalmö har världen över börjat användas som exempel på en stad där muslimer tagit över. Det har gått så långt att amerikanska filmbolag ställer in inspelningar av risk för trakasserier mot judar och norsk TV med självklarhet nämner stadsdelen Rosengård som "Nordens tuffaste ghetto". I veckan kom ytterligare ett exempel i den kritiserade amerikanska studien om religiösa konflikter. I studien, gjord av Pew-stiftelsen, fick inte minst Rosengårdskravallerna 2008 Sverige att bli ett av de länder där religiöst grundade konflikter ökat mest. På utländska bloggar och nyhetsredaktioner pekas Malmö allt oftare ut som huvudstad i det nya Eurabia - en stad där judar trakasseras och kriminaliteten är skyhög. Men hur väl stämmer bilden - och hur har den kunnat bli så extrem? Avslöjande av "kungens sexnästen" generade BonniersI vår sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner har turen kommit till en på sin tid mycket kritiserad publicering om kungens och hans kärleksliv. Det senaste året har ju mycket i medierna kretsat kring kungens festande och eventuella porrklubbsbesök. Men det här är faktiskt inte första gången som kungens sexliv hamnar i mediernas fokus. Det hände även 1974 när den Bonnierägda tidningen Fib Aktuellt gick ut med en kartläggning av vad man kallade kungens sexnästen. Men den gången var det tidningen - snarare än kungen - som fick stå till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Elo 201134min

Hatkommentarer och Geijeraffär

Hatkommentarer och Geijeraffär

Anonyma kommentarer på tillbakagångNär något så fruktansvärt som terrordåden i Norge inträffar, då ställs principer på sin spets. Vi tittar på en aspekt: de kommentarsfält på webben där medierna låter anonyma debattörer skriva om både högt - och lågt. Även bland många medieföretag som inte valt att stänga kommentarerna nu går utvecklingen mot att åtminstone kräva stopp för anonymiteten. Det har pågått ett tag, men snabbats upp av terrordåden. Nya nyhetskanaler ska slåss om utrymmetMånga har hävdat att de fruktansvärda nyheterna från Norge visat att det behövdes en svensk dygnetrunt-kanal för nyheter. Och i oktober får vi två - en i TV och en i radio. Nils Eriksson har tagit reda på vad dessa kanaler ska vara till för - och frågat de ansvariga vad de ska kallas. Geijeraffären - scoopet som var rätt men blev felGeijeraffären är en av svensk journalistiks närmast mytiska "affärer". Historien har allt: sex, politik, hemliga poliser och sekretessbelagda papper. Men frågan är: vad var mest fel - att DN publicerade sitt avslöjande - eller att man bad om ursäkt för det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Elo 201134min

Medierna och norska terrordådet

Medierna och norska terrordådet

Norska medier mellan sorg och kritikDe norska medierna har fått mycket beröm i veckan för sitt sätt att sköta jobbet mitt i det värsta traumat i landet sedan andra världskriget. Men på redaktionerna i Norge har diskussionen varit hård och svår om balansen mellan journalistisk granskning och nationell samling kring sorgen. När är det dags för att ställa kritiska frågor och ifrågasätta polisuppgifter?I ständigt pågående sändningar med osäker information tvingades man hantera frågan hur man ska rapportera snabbt och korrekt och utan att spä på rädsla och fördomar.Och detta samtidigt som man själva påverkats rent fysiskt av attentatet. Terje Carlsson har träffat journalisterna som jobbade från hotellrum och kaféer sedan deras redaktion sprängts av tryckvågen från bomben i Oslo. Kvällstidningarna rapporterade bästMånga som imponerats av de norska mediernas insatser omedelbart efter terrordåden men i Sverige har kritiken varit hård mot de flesta medier för insatserna det första dygnet.Men det fanns ett undantag: kvällstidningarnas webbplatser. Där fann man den snabbaste och den mest omfattande informationen. Vi har träffat Aftonbladets Mattias Carlson, som var först av alla reportrar på plats ute vid Utöya i båt och kunde berätta för världen om terrorattackens enorma omfattning. Experternas terrorgissningarNästan alla medier lockades under fredagskvällen att spekulera om vilka som kunde ligga bakom dådet - och väldigt många hade fel. Vi har tittat på analyserna och kommentarerna under de förstatimmarna. Väldigt många pratar förstås om Al-Qaida. Varför måste man söka svar när man inget vet? Och vilket är kyrkans ansvar?När muslimer gör terrorattentat dröjer det inte länge förrän vi får se representanter för muslimska organisationer svara på frågor om de tar avstånd från våldet som utförts i deras religions namn. Den norska terroristen Anders Behring Breivik har fyllt sitt så kallade manifest med korstågsromantik och betecknades av norska polisen för en kristen fundamentalist. Så man skulle ju kunna tänka sig att medierna i veckan bombarderat kyrkorna med frågan om de tar avstånd från terrorn som utförts i kristendomens namn?Vi ställer frågan till Svenska kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Heinä 201134min

Semesterslarv och nazistscoop som föll

Semesterslarv och nazistscoop som föll

Medierna sänds inte direkt, utan görs klart på fredagseftermiddagen. Det var redan klart när dåden i Norge inträffade. Därför kommer programmet inte alls att ta upp mediernas rapportering om det denna vecka. Vi kommer självklart att följa mediebilden och ta upp frågan senare. Ligg kvar i hängmattanOavsett var du hämtade in dina nyheter i veckan så lär du inte ha missat nyheten om att fler och kortare semestrar utspridda under året är bättre för din hälsa och ditt välmående än en lång. Nyheten fanns i nästan alla medier i måndags och tisdags och alla hänvisade till en ny holländsk forskningsstudie. Men hur många av redaktionerna som rapporterade om den holländska studien hade själva läst den? Och vad stod det egentligen i den? En närmre titt på studien visar att den inte alls handlar om det som veckans stora nyhet handlade om och det finns därmed ingen täckning för veckans skarpa rubriker och vinklar. I veckan har såväl Ekot som Vetenskapsradion infört rättelser i sina sändningar efter vår granskning. Jag har läst och godkänner villkoren Mitt i Musiken här i Sveriges Radio handlade I förra veckan om att musiktjänster som kan se information om vad vi har för privata ljudfiler, om vi väljer att synkronisera våra egna filer med deras tjänst. Något som t.ex. skulle kunna vara mycket känsligt när det gäller en journalists ljudfiler. Och förra veckan skickade de nordiska datainspektionerna frågor till Facebook om hur våra persondata hanteras. Det här handlar om en större trend där vi lägger allt mer information på platser som vi inte själva förfogar över. Hur skyddad är informationen som vi lägger där ute i molnet via sociala medier, mejlkonton och fillagringstjänster? Och vad kan vårt bekväma onlinebeteende få för konsekvenser? Nazistaffären 1965Vi fortsätter vår serie om avslöjanden som skakat redaktioner med att gå 46 år tillbaka i tiden. Våren 1965 såg det ut som om Expressen publicerat tidernas scoop. Uppslag efter uppslag handlade om en nazistliga med moderna vapenförråd och planer på sabotage mot statsmakten. Avslöjandet fick stort utrymme både i Sverige och utomlands och konsekvenser på högsta politiska nivå. Men trovärdigheten i avslöjandet krackelerade successivt och facit blev en pinsam miss och ett journalistiskt haveri för Expressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Heinä 201134min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
sita
olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
lahko
rss-murhan-anatomia
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
loukussa
rss-palmujen-varjoissa