Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen. Tidningskonkurrensens svanesångI Umeå går en epok av tidningskonkurrens mot sin ände. De två lokaltidningarna, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad, ska börja samarbeta om sitt nyhetsmaterial. Ett tecken i tiden på en tidningsmarknad som förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Verklig konkurrens mellan olika tidningsägare finns idag bara kvar på fyra orter utanför storstäderna. Och på de orter där ett och samma företag driver båda tidningarna blir det allt vanligare med olika slags redaktionella sammanslagningar. I Umeå vill tidningsledningen gå ett steg längre och samordna själva nyhetsarbetet. Är det dags att vinka adjö till tidningskonkurrensen på landsorten, och är det i så fall något att fälla tårar över?Ipadhysterin löser inte betalproblemSå släpptes den till slut, Apples surfplatta, iPad. Surfplattan, en slags dator utan tangentbord, har redan utnämnts till årets julklapp. Den har också fått mediehusen skrika av glädje och att tävla om att hinna först med sina egna applikationer. Expressen toppade hela sin webbplats med nyheten om den egna appen och petade därmed ned nyheten om Nordkoreas granatattack mot Sydkorea.Aftonbladets Jan Helin tog i från tårna och skrev ett mastodontinlägg på den egna bloggen, där han storslaget jämförde iPadens intåg med Aftonbladets födelse på 1800-talet. Frågan är om iPaden kan göra det möjligt att ta betalt för journalistik igen? Det saknas inte skeptiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Joulu 201034min

Håller löften om frivilligt meddelarskydd?Det bristfälliga meddelarskyddet i privat men skattefinansierad verksamhet har vi tagit upp tidigare i Medierna. När en verksamhet flyttas från offentlig till privat utförare försvinner meddelarskyddet och man får bristande insyn och granskning i verksamheten. Regeringen vill inte se en utvidgning av meddelarskyddet till att gälla även kommersiella bolag. Men nu ser det ändå ut att börja röra på sig i frågan. De ideella organisationer som bedriver vård i privat regi men utan vinstintresse jobbar på att ta fram regler som ska ge deras anställda samma meddelarskydd som de offentligt anställda. Och de kommersiella vårdbolagen talar sig gärna varma för meddelarfriheten. Vi har granskat vad som är på gång och vad dessa försäkringar är värda. Statistiken om tandläkarnas anmälningar håller inteI veckan spreds en nyhet som fick stort utrymme och som handlade om en undersökning från BO. Den påstods visa att de flesta av landets tandläkare låter bli att anmäla missförhållanden till socialtjänsten när de ser barn fara illa. Men när man pratade om att 9 av 10 tandläkare sett problem och bara 2 av 10 anmält så glömmer man att säga att 8 av 10 överhuvudtaget inte svarat på frågan - vilket ju gör alla de andra sifferuppgifterna meningslösa. Hur kommer det sig att journalisterna gång på gång missar att granska statistiska nyheter som rymmer felaktigheter? Gåvor ger stabil grund för journalistikOch så ska det handla om gåvofinansiering som ett sätt att finansiera journalistik när annonsmarknaden krisar. På internet är det populärt och i veckan fick svenska Flattr.com pris för sin tjänst som gör det möjligt att enkelt ge pengar till exempelvis bloggar man gillar. Men det finns några som har använt den här affärsmodellen i snart 40 år - att först ge bort gratis och sedan be om pengar. Och det är amerikansk public radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Marras 201034min

Kungens vän gör programmet om kungafamiljens årProgrammet Året med kungafamiljen är ett populärt inslag i Sveriges Televisions nyårstablå - och det lär inte vara mindre populärt i år, när kungahuset varit i mediefokus månad efter månad. Men nu kan vi berätta att man just detta år valt att sätta in en ny projektledare för programmet - den rutinerade Meta Bergqvist. Men det är inte ett okontroversiellt val - Meta Bergqvist nämns redan i förordet till den omdiskuterade kungaboken som en ungdomsvän till kungen och hon gör ingen hemlighet av att hon än idag är god vän till kungafamiljen.Medierna ställer frågan om det går att göra bra TV om en av sina vänner - och tittar på skillnaderna mellan nyhetsprogrammen, där minsta misstanke om jäv leder till åtgärd och resten av TV-programmen, där helt andra regler tycks råda.Satirikern och hans presidentTvå decennier efter apartheids fall sätts pressfriheten återigen på undantag av Sydafrikas politiker. Den senaste tiden har regeringens ingrepp mot medierna avlöst varandra. En ny sekretesslag, med stora möjligheter till mörkläggning, och en politiskt styrd mediedomstol är exempel på förslag som stött på häftig opposition. En som fått känna på maktens nya medieintolerans personligen är satirtecknaren Jonathan Shapiro, alias Zapiro. President Jacob Zuma kräver honom på flera miljoner i skadestånd för förtal. Kanske är Jonathan Shapiro den som bäst skildrat ANC-partiets uppgång och fall, från nationalhjältar till korrumperade makthavare. Medierna träffade honom i ett samtal om lättretade makthavare och pressfrihet.Folkets röst - inbjuden med armbågenFör tio år sedan sändes det första Ring P1, programmet som släppte in folkets röst i journalistikens finrum. Då uppfattades det som radikalt att låta vanligt folk yttra sig direkt i radion, men idag är det snarare regel än undantag för medierna att bjuda in läsare, lyssnare och tittare att kommentera. Med stora ord om läsarmedverkan och yttrandefrihet öppnar man kommentarsfält och manar till interaktivitet. Men mediernas förhållande till folkets röst är komplicerat - för den är ju inte alltid så bekväm att höra. Hur fri debatt ska främjas utan att spåra ur är ett dilemma som olika redaktioner brottas med på olika sätt. Therese Jacobson har pratat med försiktiga webchefer, frispråkiga programledare och en envis Ring p1- inringare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Marras 201034min

Uppdrag granskning sände reportage mot flickans viljaEn grundprincip i journalistetiken är ju att visa särskild hänsyn när det gäller barn. Det ställer höga krav på försiktighet och omdöme. Men när Uppdrag granskning i förra veckans program berättade den uppmärksammade historien om hur en adoptivflicka från Gambia övergavs av vuxenvärlden - struntade man i att flickan inte ville att reportaget skulle sändas. Uppdrag granskning berättade det heller inte för tv tittarna.Vad fick Uppdrag Granskning att fatta det beslut som enligt reportern var det svåraste hon någonsin fattat? Och innebär det att Uppdrag granskning svek barnet - ännu en gång?Sveriges mest mediebevakade skilsmässaSpekulationerna kring skådespelarparet Ola och Noomi Rapace har de senaste veckorna blivit något av en riksangelägenhet. Inte minst på kvällstidningarnas nöjessidor. Och det här väcker frågan hur långt man kan gå i bevakningen av en skådespelares privatliv.För det är just det privata som hängs ut på förstasidor och i ingående granskningar om varför paret nu går skilda vägar och det spekuleras hej vilt om otrohet, svek, missbruk, avundsjuka och stormiga bråk i denna Sveriges mest mediebevakade skilsmässa. Spekulationerna är svepande och bygger ofta på anonyma källor i parets umgänge. Men hur mycket har vi att göra med två skådespelares skilsmässa? De är inte ju inte kungen och drottningen det handlar om. Och inte heller några mediekåta dokusåpakändisar.Vi träffade Ola Rapace i lägenheten på Södermalm i Stockholm för att prata mediekritik, reportrar i trappuppgången och vad man svarar när mamma läst tidningen och ringer och frågar om man ska ha barn med en annan kvinna. Burmas journalistik präglad av decennier av censur Valet i Burma blev den väntade parodin på fria och rättvisa val. Och även om Aung San Su Kyi nu ser ut att kanske släppas behåller militärjuntan sitt grepp om landet. Nu när valkampanjen är avslutad och det internationella intresset därmed avtagit så fortsätter den mindre uppmärksammade och mer vardagliga kampen mot förtrycket, där inhemska journalister har att hantera censur och övervakning.Frilansjournalisten Martin Schibbye tog sig in i det slutna landet för att ta reda på vad decennier av censur gör med journalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Marras 201034min

Lasermansrapportering på skakig grundDet är klart att parallellen är extremt lockande. Det är inte förvånande att medierna genast börjar tala om 1990-tal och Lasermannen sedan polisen avslöjat sin teori om att Malmö under ett års tid drabbats av skottlossningar mot människor som bara tycks ha ett mörkhyat utseende gemensamt. Redan dagen efter polisens presskonferens om att man kan ha hittat ett möjligt samband mellan ett tiotal oförklarliga mordförsök var rubrikerna tydliga: Sverige hade fått en ny laserman. Men problemet är ju att ingen utomstående än så länge vet vem eller vilka som ligger bakom skotten, än mindre vilket motiv som driver. Och frågan är om det då är rimligt att dra så långtgående slutsatser? Medierna har tittat närmare på mediebevakningen av den påstådda "nya lasermannen". Eva Hamilton försvarar valunderhållningSvT gav sig ut på tittarjakt med nya grepp inför valet i höstas. En hel del inspirerat av dansk publicservice-TV som finslipat konsten att få valbevakningen att bli underhållande. Men kritiken har varit hård mot vad som uppfattats som trams o brist på respekt för både deltagarna och för demokratin. Men Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, är nöjd - för greppen har enligt henne lyckats locka nya tittare. Men ett inslag i valbevakningen tycker även hon blev fel. Övernaturlig trend i medierna Det är halloweentider och intresset för det övernaturliga lockar inte bara förväntansfulla små spöken med godiskorgar i trappuppgångarna. Faktum är att det gått en våg av spöken och andar genom våra medier de senaste åren. Det övernaturliga skildras som aldrig förr i böcker, filmer, tv program och livsstilsmagasin. I en ny avhandling beskriver den lundabaserade medieforskaren Annette Hill hur det paranormala rört sig från ytterkanten in i själva centrum av populärkulturen och blivit mainstream. Men vad händer med journalistiken när det paranormala blir det nya normala? Vad händer med den kritiska blicken?Ett av de senaste tillskotten är tidningen Nära. Ett glansigt livstilsmagasin med rubriker som "Mediets ord hjälpte mig överleva cancern" och "andlig kirurugi botade min ryggsmärtor." Vi ger oss in i en bransch som befinner sig mellan myt och verklighet. Eller möjligen bortom allt förnuft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Loka 201034min

Kritik mot mediernas AfghanistanbildMedier och journalister har i veckan kritiserat försvarsmakten för att mörka sanningen om Afghanistan. Men hur sköter medierna sitt eget uppdrag att bevaka Sveriges enda nu pågående krig? Majoriteten av de bilder som visas från kriget kommer från försvarets fotografer och är noga utvalda av försvarets informationsstab. Det är bekvämt att skylla på en försvarsmakt som styr informationen och som väljer ut bilder på soldater i motljus. Men vad gör våra medier för att ta reda på sanningen om detta vårt enda nu pågående krig?Redaktören som vill ha bögar hängda Under de senaste åren har hatet mot homosexuella i Uganda vuxit. Tabloiden Rolling Stone tog hatet till en ny nivå när man nyligen publicerade en artikel med bilder på ett hundratal påstått homosexuella män med adresser - och åsikten att de borde avrättas. Hang them, hette det i rubriken. Vi på Medierna har pratat med ansvarige redaktören: Giles Muhame i Uganda.Skattepengarna flyttar in i skugganKommuner och landsting lägger allt mer skattepengar på att köpa in offentlig verksamheter som vård, skola och omsorg från privata företag. Bara sen millennieskiftet har den summan fördubblats, till nästan 54 miljarder kronor. Och det här har fått konsekvenser för insynen.Till skillnad från vanliga offentliganställda en lärare i en friskola inte berätta för journalister hur skattemedel används utan att riskera att få sparken för illojalitet. Allt fler skattekronor läggs på att köpa in verksamhet, samtidigt som det blir allt svårare att granska hur de används. Lennart granskar granskarnaVem granskar egentligen granskarna - jo, det gör Lennart Gustafsson. Han är en gammal volvoarbetare som lyssnade på Medierna i somras. Han anser att vi hade ett fel. Han vill ha det rättat. Det handlar om den legendariska radiomakaren Frank Gunnarsson. Och frågan gäller: är det verkligen är sant att det löpande bandet på Volvo i Göteborg stannade när vinjetten tills hans program gick ut i etern?Det var något som vi påstod och Lennart Gustafsson har gjort ett omsorgsfullt arbete för att ta reda på om detta verkligen är sant. Det här kände vi att vi naturligtvis måste gå till botten med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Loka 201034min

Självmordet som bröt ett medietabuNär 21-årige Marcus begick självmord i direktsändning på nätet väcktes frågan om hur medierna egentligen förhåller sig till rapportering om självmord. Trots att det i snitt sker tre självmord om dagen i vårt land, är rapporteringen kring detta samhällsproblem omgärdad med starka restriktioner. Självmordet har till och med en särskild paragraf i de pressetiska reglerna. Länge höll medierna helt tyst om självmord, men på senare år har den inställningen börjat luckras upp. I veckan visade det sig hur osäkra medierna är när det gäller självmordspubliceringar. Utgivarna var splittrade och kom fram till helt olika beslut - vissa skrev inte en rad, andra flera uppslag med namn, bild och intervjuer med anhöriga. Medierna har pratat med dem som fattade besluten - och med Marcus familj, om försiktighet, tabun och önskan att slippa vara anonym. Medierna tar slarvet på allvarDet pratas ofta om att det är mycket sakfel i tidningar och andra medier: journalister slarvar och kollar inte sina källor. Men det här är något som sällan har undersökts. Vad händer om man väljer ut ett antal telegram, jämför innehållet med källorna och rad för rad granskar varje påstående? När den mediekritiska sajten Second Opinion på just det sättet källgranskade 50 telegram från TT som refererar undersökningar, studier och enkäter fann de att tolv av dem innehöll sakfel. Har TT problem med kvaliteten på sina telegram? Vi bad Mats Olin från Second Opinon och Mats Johansson, redaktionschef på TT, att diskutera saken. USA tar komiken på allvarJon Stewarts nyhetssatir The Daily Show gör succé bland unga i USA, och kanske är det numera komikerna som står för allvaret i amerikanska teverutor. I undersökningar visar det sig nämligen att de flesta unga ratar traditionella nyhetsprogram och istället hämtar sin information från The Daily Show och andra program som gör komik och satir av nyheter. Och nu tar Jon Stewart satiren ut ur teverutan. Han planerar en jättedemonstration i Washington den 30:e oktober som ska utmana den högljudda och kristet konservativa teaparty-rörelsen. Det har väckt stor uppmärksamhet och redan nu har demonstrationerna tusentals anmälda på Facebook. Katarina Andersson, Mediernas reporter på plats i USA, ställer frågan: Is funny the new serious? Är det TV komikerna som är värda att tas på allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Loka 201034min

Medierna tittar på barnporrNär seriesamlaren Simon Lundström i juni blev den förste att dömas för innehav av tecknad barnporr, gav det upphov till en het debatt om yttrande- och tryckfrihet på kultursidorna. Men debatten präglades av något mycket märkligt: ingen av alla de som debatterade hade med egna ögon sett bilderna de handlade om. Medierna har som första redaktion i domstol fått rätt att se bilderna och därmed kan nu för första gången en utomstående göra en bedömning av bilderna och bevisningen. Mediernas Petter Ljunggren tog med sig en av debattörerna från i somras - Expressens kulturchef Karin Olsson - till Uppsalapolisen.Besvärligt bevaka bemanningsbolag för SvTDet stormar på SVT sedan ledningen med kort varsel meddelat att en stor del av deras reportrar som är anställda via bemanningsföretag inte längre behövs och nu måste gå. Att mediebranschens största maktfaktor - SVT - hyr in personal från bemanningsföretag i stor omfattning har länge varit en känslig fråga. I tevehuset är det många som menar att SVT får problem med att kritiskt granska en av de stora samhällsförändringarna det senaste decenniet, den nya arbetsmarknaden - där bemanningsföretag och otrygga anställningar blivit allt vanligare - när man själv sitter i samma situation.Avhopp och släckt sajt plågar WikileaksI somras stod Wikileaks starkt mitt i strålkastarljuset. Det talades om en ny typ av journalistik och Wikileaks var på alla journalisters läppar. Men på senare tid har nyheterna kring nätverket mest handlat om sunkiga sexanklagelser och interna strider. Nu kommer ytterligare uppgifter om allvarliga bakslag mot sajten, då flera nyckelpersoner lämnat samarbetet efter upprörda strider med grundaren Julian Assange. I veckan har Wikileaks helt legat nere. Håller Wikileaks på att rasa ihop?Franske presidenten i strid med mediernaDen senaste tiden har det kommit allvarliga anklagelser att Frankrikes president Nicolas Sarkozy ägnar sig åt att spionera på journalister, skrämma uppgiftslämnare och gynna mäktiga medievänner. I Le Monde jämförs han med Silvio Berlusconi. Vad är det egentligen som händer? Reportern Magnus Falkehed har intervjuat flera av de ledande aktörerna i den franska mediebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Loka 201034min