Om episode
"Antingen går det bra, eller så går det över" Världspremiär för Alkispodden International! Johan & Roger träffar Marianne från Sandefjord, nykter i över fem år, gestaltterapeut och lärare. Vi pratar om hur man påverkas av att bli nykter när det är mörkt ute, vad en gestaltterapeut är och gör, om att vara vanlig istället för unik, bäst eller sämst, om att se sig själv från den introverta sidan, om kärleksrelationen till alkoholen, om ätstörningar och hur det hänger ihop med alkoholism, om de mörka sidorna av 40-talet, om att försöka tillfriskna med vänster hand och dricka med höger hand, om det kollektiva medberoendet, om att vara duktig flicka och skämmas för att behöva dricka, om att Mariannes drickande var en perfekt mix av Johan och Rogers, om svårigheten i att både acceptera och vilja utveckla sig själv, om att leva i flow med sitt eget liv, om att det är ett paradigmskifte att sig själv på allvar, om att komma hem till en galen flock med vargar som står och ylar, om "sober sisters", om skammen att vara kvinna och mamma och alkoholist, om att se sig själv som ett offer, om olycklig kärlek, om att trivas i offerhörnet och inte veta hur man tar sig ur det, om mod att göra saker, om att hålla sig undan bråk, om att kunna ta plats även om man är nykter (och ödmjuk), om att släppa taget, om att använda tolvstegsprogrammet som lärare, och om att kärleken går före allt. Vi avrundar med att påminna om att det är inte mängden man dricker som är avgörande för om man är alkoholist eller inte – att alkoholismen är aktiv även nar man inte har promille i blodet. Viktigt att komma ihåg! Tack Marianne för att du är så öppen och ärlig – och visar att både våra problem och vår lösning är samma även på norska!