Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa. Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen. I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.

6 Nov 201854min

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.

30 Okt 201854min

Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas? Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker. Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser? Mejla oss på kropp@sverigesradio.se så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.

23 Okt 201854min

Khadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig. Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas.  I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel. I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare. I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg.

16 Okt 201854min

För en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss. Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi? I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet.

9 Okt 201854min

Efter en tid då allt ska optimeras - oavsett om det handlar om träning, jobb eller relationer - börjar nu en motrörelse ta form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Vad händer när man inte längre kan se skillnad på vad man vill göra och vad man kan göra? Och hur ser livet ut bortom optimeringshetsen som får dig att träna för triathlon, gå i förebyggande parterapi och sova exakt så lite som krävs för att du ändå ska fungera? Programmet är inspelat på Bokmässan i Göteborg 2018.  Gäster är Jonna Bornemark, docent i filosofi, Bella Linde, författare och journalist, Kristoffer Pettersson, psykolog, Alfred Ruth, författare, Heidi Hakala, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämns i programmet är: Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark, Fermis Filter av Alfred Ruth, Odla ditt lagomliv av Bella Linde, Bara lite till av Heidi Hakula, I befintligt skick: Att ta sig själv på allvar av Katja Lindert Bergsten och Kristoffer Pettersson, Och bilen går bra? av Niklas Källner, Gå vidare är silver - älta är guld av Tina Mannegren och Amanda Kallin.

2 Okt 201854min

Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar. - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

25 Sep 201855min

Medvetenheten om att en hjärnskakning kan få stora konsekvenser har ökat bland forskare och läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Det är inte alltid symptomen märks direkt och nu efterfrågas tydligare riktlinjer, både för hur man ställer diagnos och för hur man följer upp de här patienterna.  Hjärnskakning är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker akutvård.  När Rocky var 9 år föll hon i en trappa och fick en hjärnskakning. I början var det svårt för omgivningen att förstå hur pass illa skadad hon blivit. Rockys arbetsminne var påverkat och det var svårt att koncentrera sig i ett stimmigt klassrum.  - Jag hade sommarlov så jag märkte inte av det först. Men när terminen började hamnade läxböckerna på hög.  Inom hockey är hjärnskakningar ett stort problem. Det är viktigt att en spelare inte återgår i spel innan hjärnskakningen läkt ut för skulle den drabbas igen kan det få stora konsekvenser. Hockeyspelaren Jakob Lilja har haft två hjärnskakningar inom loppet av fyra år.  - Man får lite tacklingar ibland som träffar huvudet, det är sånt som händer. När man spelar hinner man inte tänka på skaderisken. Forskare vid Sahlgrenska akademien undersöker om man genom ett blodprov skulle kunna se när en hjärnskakning läkt ut och en spelare är redo att återgå i spel.   Gäster i programmet: Catharina Nygren Deboussard, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus, Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin, Catherine Aaro Jonsson, neuropsykolog.   Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

18 Sep 201854min