Vad kan rädda EU?

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet.

Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap – det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det.

- Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun.

I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot:

- Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat.

I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel.

Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson.

Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen.

Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU.

De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se

Producent: Per Eurenius
per.eurenius@sverigesradio.se