Det dolda biståndet

Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar ”Dollarsedlar inslagna i kärlek”.

Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank.

Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är ”livlina”. Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade ”hawala-agenter”. För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls.

Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer.

Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler.

Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar.

Programledare: Kajsa Boglind
kajsa.boglind@sverigesradio.se

Producent: Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sverigesradio.se