Vem är Charlie?

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari ‒ att alla är ”Charlie” ‒ där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie.

Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa.

Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den ‒ kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid ‒ förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där.

Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.

Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö. Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell ‒ för att inte säga akut ‒ efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare. Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris.

Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling.

Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige?

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se
Producent: Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sverigesradio.se