Det får du kalla din ingifta moster
Språket22 Des 2025

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.

En före detta partners nya partner – en ”svonk”?

Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.

– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.

– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.

Språkfrågor om familje- och släktord

Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?

Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?

På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?

Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?

Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?

Läs mer om familje- och släktord

Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.

Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, al...

17 Aug 30min

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år...

10 Aug 15min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
romkapsel
liberal-halvtime
jss
tingenes-tilstand
forskningno
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rekommandert
sinnsyn
villmarksliv
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
rss-nysgjerrige-norge
rss-kunstig-intelligens-med-elisabeth-maren-og-morten
rss-rekommandert
tidlose-historier
nordnorsk-historie
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
psykopoden
grunnstoffene