Det är S:et i ordet som gör det

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.

Inte kan man färdas till hästs?

Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.

– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.

En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?

Språkfrågor om S betydelse

Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?

En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?

Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.

Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?

Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?

Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?

Mer om S i svenskan

Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen

Susanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vi...

15 Jun 30min

När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket ...

8 Jun 30min

Så undviker du att låta otrevlig

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tyck...

1 Jun 30min

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det...

25 Mai 30min

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”plo...

18 Mai 30min

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar...

11 Mai 30min

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl...

4 Mai 30min

Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lys...

27 Apr 30min