Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”
Språket2 Mar

Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

1800-talssvensken kallade sin kompis för bror

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om språket i relationer

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Mer om språket i relationer

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”F...

22 Jun 15min

Därför är språket inte logiskt

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vi...

15 Jun 30min

När språket används för att leka

När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket ...

8 Jun 30min

Så undviker du att låta otrevlig

Så undviker du att låta otrevlig

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tyck...

1 Jun 30min

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det...

25 Mai 30min

Så uppkommer nya ord i språket

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”plo...

18 Mai 30min

Språket vi stör oss på i medierna

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar...

11 Mai 30min

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl...

4 Mai 30min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
liberal-halvtime
rekommandert
forskningno
sinnsyn
villmarksliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
smart-forklart
dekodet-2
rss-overskuddsliv
rss-nysgjerrige-norge
fjellsportpodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
noen-har-snakket-sammen
rss-paradigmepodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-skogkurs-podden
kvinnehelsepodden