Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen

Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade.

– Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina.

Ryska vapen

Det är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans.

– Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin.

Det har hänt många gånger förr

Krigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning.

– Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Arbetet är redan igång

Det pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina.

– Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket.

Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen.

– En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin.

Claes Aronsson
claes.aronsson@sverigesradio.se

Medverkande:

• Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan

• Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin

• Jesper Liedholm, analytiker Tullverket

• Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

• Claes Aronsson, programledare

• Sylvia Dahlén, programledare

• Kalle Glas, producent

Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes