Aron Emilsson (SD): Har beredskap att axla uppdraget som utrikesminister

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.

”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.

Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:

”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.

Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?

”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ”

”Folkrätten inte komplett”

USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?

”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson.

USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten?

”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.”

Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken?

”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson.

Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten?

”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim”

Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni?

”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson.

Öppnar för samtal med talibanerna

Sverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern.

Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen?

”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson.

Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Pontus Mattsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Erland von Heijne

Intervjun spelades in torsdag 30 april 2026.