Svagt underlag bakom SVT-granskning, dubbla stolar bakom SvD-reportage, infekterat tidningskrig och läxförhör med Lars Beckman

På farligt uppdragI över ett år hade Johan Persson och Martin Schibbye planerat reportageresan till Ogaden i östra Etiopien. De reste dit som frilansjournalister, utan någon redaktion i ryggen. Att vi kan få reportage från oroliga och slutna områden hör ofta samman med att det finns just frilansare som är beredda att ta stora risker, som redaktionerna inte alltid vill ta. Veckans händelser sätter ljus på en principiell och svår fråga om risktagande och vilket ansvar redaktioner har när dom inte själva vill ta riskerna men ändå gärna ha det angelägna frilansmaterialet. Seg väg mot rättelseOm du inte är nöjd med ett inslag i radio- eller tv eller om ditt namn dragits i smutsen i etern så kan du som bekant anmäla det till granskningsnämnden. Och kanske fälls också inslaget. Men räkna med att få vänta länge på ett sådant besked. Enligt den senaste statistiken som vi på Medierna tagit fram har det nämligen tagit i snitt 151 dagar för nämnden att handlägga de 64 ärenden som lätt till fällning sedan augusti förra året. Vi undrar varför det tar så lång tid och hur myndigheten ser på sina egna handläggningstider. Hisnande lögner i New YorkMediernas sommarserie går vidare med historien om hur en av världens mest ansedda tidningar, New York Times, 2003 drabbades av en skandal som skakade tidningen i grunden. Skandalen slutade med att New York Times för fösta gången under tidningens 150-åriga historia sparkade den sittande chefredaktören. I centrum för historien står journalisten Jayson Blair, som nu ger sin version av den stora skandalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Jul 201134min

Upptrappat propagandakrigSett ur ett mediedramaturgiskt perspektiv är aktionen Ship to Gaza perfekt utformad för att få medieutrymme. Både konvojen och Israel jobbar för att få ut sina budskap i medierna och redan innan avseglingen har informationskriget varit ett faktum. När frågan om hur Ship to Gaza ska bevakas diskuterats på redaktionerna har olika redaktioner kommit fram till helt olika slutsatser. Många väljer att ha reportrar med ombord på båtarna medan andra, däribland Sveriges radio och Sveriges television, tycker det är olämpligt att vara inbäddade för att bevaka Ship to Gaza. Israelisk PR-offensivI Israel har tidningar och internetsajter i veckan varit fulla med uttalanden från politiker, militärer och PR-lobbyister, om varför konvojen måste stoppas från att nå Gaza. Det har handlat om fejkade Youtube-videos och fula utspel. Medierna har träffat den israeliska journalisten Barak Ravid i Tel Aviv som berättar om hur Israel satsat oproportionerligt mycket PR-tid inför årets Ship to Gaza. Granskarnas förtroendekrisDet är premiär för Mediernas sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner. Det blir allt från totalhaverier till mer vardagliga men upprepade problem i faktakollen som till slut fått bägaren att rinna över. Och just det senare blev ett faktum för Uppdrag granskning efter en granskning av SVT:s Mediemagasinet 2004 som slog ner som en bomb i Mediesverige och i TV-sofforna. Överblivna OS-miljonerNyligen blev det klart att MTG knep sändningsrättigheterna till de två kommande Olympiska spelen efter London 2012. SVT och TV4 lade ett bud som enligt branschtidningen Resumés källor ska röra sig om mellan 150 - 180 miljoner kronor. Men det räckte alltså inte och nu har SVT med andra ord en ganska anständig summa pengar att göra tv för. Vad tycker du att SVT borde lägga pengarna på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Jul 201134min

Specialprogram om yttrandefrihetens gränser I midsommarveckan, när lördagssändningen utgår på grund av gudstjänst, ger Medierna er chansen att höra vårt specialprogram om yttrandefrihetens gränser igen. Det ägnas helt en av mediernas svåraste avvägningar, den pressetiskt sannolikt mest grundläggande frågan av alla. Nämligen: hur illa får man göra en människa i syfte att granska och skildra samhället - eller som i vissa fall - hur illa får man göra en person för att underhålla vår mänskliga nyfikenhet? I de pressetiska reglerna pratar man om att väga allmänintresset av en nyhet mot publicitetsskadan för den som drabbas. Oavsett om nyheten är sann eller inte. Det är i den balansen, i det vägandet som pressetiken börjar. I juridiska sammanhang pratar man istället om en avvägning mellan yttrandefriheten och den enskildas rätt till personlig integritet. I programmet samtalar Martin Wicklin om just dessa frågor med tre personer:Mårten Schultz, professor i juridik i Uppsala, och en av dem som på senare tid skarpast väckt frågan om ifall yttrandefriheten ibland måste få stå tillbaka för enskildas integritet. I programmet konstaterar han att det verkar som att vissa publicister tycker att man måste få knäcka ett liv för att göra en omelett. Han är mycket kritisk till hur enskilda i dag har möjlighet att få upprättelse om de hängts ut i medier på felaktigt eller överdrivet sätt.Kerstin Brunnberg har lång erfarenhet som publicist på Sveriges radio, både som chef för Ekot och VD för hela företaget. Hon tycker att dagens skydd för yttrandefriheten är väl avvägt och argumenterar för att det inte behövs några ändringar - även små steg riskerar att föra långt. Nils Funcke är journalist och har i decennier har debatterat yttrandefrihetsfrågor. Just nu är han tjänstledig från posten som chefredaktör för Riksdag och departement för att vara sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, en utredning som undersöker ifall det finns behov av att ändra i grundlagarna för tryck- och yttrandefrihet. Samtalet ger en levande bild av några av de svåra avgöranden som i dag finns både i politiken och journalistiken. Var går yttrandefrihetens gränser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jun 201134min

Kulturministern förlorade stridenI veckan har ju en av årets stora mediepolitiska händelser briserat och tittar på vad publicserviceutredningen som kom i torsdags, egentligen betyder. För utredningen är kulmen på en kampanj som pågått under det senaste halvåret: på debattsidor, i förhandlingar i regeringskanslitet och genom lobby-arbete från både de kommersiella mediehusen och public service bolagen. Under vintern och våren har striden stått hårdare än på många år om hur public service-medierna ska se ut i framtiden. Lokal konkurrens eller samarbete Vi fortsätter på samma tema - om konflikten mellan public service och de kommersiella mediehusen. För i Gävleborg har det lett till väldigt konkreta debatter när Radio Gävleborgs chef föreslagit nya samarbeten på nya plattformar med de lokala tidningarna. Jakten på bloggbluffenHistorien om den lesbiska bloggaren Amina Arraf i Damaskus som visade sig vara en medelålders amerikan i Skottland har rört upp känslor i veckan och skapat debatt om gränserna mellan fakta och fiktion. Bloggen A Gay Girl in Damascus handlade om Aminas erfarenheter som lesbisk muslim i Syrien och på bara några månader hade den upproriska bloggen hundratusentals läsare. Amina Arraf intervjuades i The Guardian som osannolik hjälte och uppmärksammandes av CNN. Vår reporter Mattias Pleijel berättar om det kollektiva detektivarbete som till slut ledde till att bluffen avslöjades och han försökte även få kontakt med bluffmakaren själv: Tom Macmaster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jun 201134min

Fackförbundschefredaktören med miljonpensionenHan fördömer gärna när andra gör det. Men nu gör Dagens arbetes chefredaktör samma sak - skär ned i verksamheten och skaffar sig själv miljonpension. Dagens arbete är en tidning som ägnat mycket kraft och spaltutrymme åt att avslöja hyckleriet inom näringsliv och på arbetsmarknadsområdet. Men nu kan vi på Medierna berätta att tidningens chefredaktör Hans Larsson inte riktigt lever som han lär. Han har fått en extra pension som kostat tidningen två miljoner kronor.//Rättelse: I påannonsen till reportaget om Hans Larssons pension sades felaktigt att han "varit med och beslutat om" sin förtida pension. Det stämmer inte - beslutet fattades direkt av ägarna, inte i styrelsen.Ifrågasatt rättelsekulturFör den som hängts ut i medierna handlar det inte bara om att få en formell rättelse, utan kanske framförallt en upprättelse i allmänhetens ögon. Gör en liten undanskymd rättelse eller en pliktsändning verkligen någon skillnad för den person som lidit skada av en publicering? Reklamstjärnan Anders Dalenius, uthängd när han var felaktigt misstänkt för mordförsök 2009, menar att det i praktiken är så gott som omöjligt att bli helt rentvådd och kvitt en felaktig mediebild i dag.Oberoende moderata ledare?Sedan 1970-talet har banden mellan tidningar och politiska partier luckrats upp. Idag har nästan alla tidningar lagt till ordet "oberoende" framför sin politiska beteckning. Men det parti som jobbar allra mest strategiskt just nu med sin opinionsbildning - de nya moderaterna - går motsatt väg. Per Schlingman tog som partisekreterare initiativ och knöt banden tätare mellan partiet och de moderata ledarredaktionerna. I centrum för samverkan med ledarredaktionerna står moderata bolaget Medialen - med partisekreterare Sofia Arkelsten som styrelseordförande.Extremklättring i TV-soffanVi betraktar en speciell TV-genre - nämligen Armchair Adventures - fåtöljäventyr - som firar stora triumfer i tv-tablån. Det handlar om dramatiska äventyr på liv och död och människans kamp mot naturen. Och det finns en programtyp inom den här genren som slår alla andra. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet, vilken dag eller årstid. Det visas så gott som alltid minst ett program om Mount Everest på TV. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jun 201134min

Ett specialprogram om yttrandefrihetens gränser I veckan gör Medierna ett specialprogram som helt ägnas ut en av mediernas svåraste avvägningar, den pressetiskt sannolikt mest grundläggande frågan av alla. Nämligen: hur illa får man göra en människa i syfte att granska och skildra samhället - eller som i vissa fall - hur illa får man göra en person för att underhålla vår mänskliga nyfikenhet?I de pressetiska reglerna pratar man om att väga allmänintresset av en nyhet mot publicitetsskadan för den som drabbas. Oavsett om nyheten är sann eller inte. Det är i den balansen, i det vägandet som pressetiken börjar. I juridiska sammanhang pratar man istället om en avvägning mellan yttrandefriheten och den enskildas rätt till personlig integritet. I programmet samtalar Martin Wicklin om just dessa frågor med tre personer:Mårten Schultz, professor i juridik i Uppsala, och en av dem som på senare tid skarpast väckt frågan om ifall yttrandefriheten ibland måste få stå tillbaka för enskildas integritet. I programmet konstaterar han att det verkar som att vissa publicister tycker att man måste få knäcka ett liv för att göra en omelett. Han är mycket kritisk till hur enskilda i dag har möjlighet att få upprättelse om de hängts ut i medier på felaktigt eller överdrivet sätt.Kerstin Brunnberg har lång erfarenhet som publicist på Sveriges radio, både som chef för Ekot och VD för hela företaget. Hon tycker att dagens skydd för yttrandefriheten är väl avvägt och argumenterar för att det inte behövs några ändringar - även små steg riskerar att föra långt. Nils Funcke är journalist och har i decennier har debatterat yttrandefrihetsfrågor. Just nu är han tjänstledig från posten som chefredaktör för Riksdag och departement för att vara sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, en utredning som undersöker ifall det finns behov av att ändra i grundlagarna för tryck- och yttrandefrihet. Samtalet tar sin utgångspunkt i flera kontroversiella publiceringar som skett den senaste tiden med allvarliga intrång i kända och okända människors privatliv. Det handlar om barnprogramledaren Ola Lindholm, om partiledaren Håkan Juholts särbo om kung Carl Gustaf och om flera andra. Samtalet ger en levande bild av några av de svåra avgöranden som i dag finns både i politiken och journalistiken. Var går yttrandefrihetens gränser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jun 201134min

Svårt uppväga uthängning Nyligen fälldes TV4:s Nyheterna av Granskningsnämnden för ett inslag som handlade om vad den kände cancerforskaren och chefen för Radiumhemmet Roger Henriksson köpt för universitets forskningspengar. Resor, pizza, glasfigurer och teknikprylar radades upp som exempel på Henrikssons enligt TV4 "vidlyftiga" inköp. Men en intern revision på universitetet friar honom helt från anklagelser om att inköpen skulle vara omotiverade utifrån forskningen om bedrivs. Trots att programmet fällts i Granskningsnämnden för bristande saklighet, fortsätter TV4:s Nyheterna att försvara det som sägs i inslaget. Och vad betyder en kortfattad rättelse har för betydelse i förhållande till ett slagkraftigt - men felaktigt - inslag på bästa sändningstid. Medieklimatet efter revolutionernaUnder vinterns folkliga uppror i Nordafrika spelade de sociala medierna en viktig roll, de rapporterade om vad som pågick på gator och torg i Tunis och Kairo långt innan de etablerade medierna hann få upp ögonen. Men vad hände med mediesituationen i Tunisien och Egypten efter revolutionerna? I veckan, ställde vi frågan till två av de bloggare som gjorde revolutionerna möjliga, Lina Ben Mhenni från Tunisien och Wael Abbas från Egypten. De känsliga polisläckornaPolisläckor och kvällspressen är mytisk mark. Vi har alla sett fiktionens journalister och poliser i samspel på film och i kriminalromaner. Men hur är det i verkligheten? Det kryllar av nyheter som rent logiskt måste bygga på läckor inifrån polisen. Men vi känner inte till något bevisat fall där någon fått pengar för att ha läckt information. Frågan aktualiserades nyligen när kokainmisstänkte Ola Lindholm hamnade på löpsedlarna och på sin blogg anklagade polisen för att ha sålt ut honom. Maktskifte i Bob Dylan-journalistikenI veckan fyllde Bob Dylan 70 år och det har förstås utlöst en lavin av artiklar och inslag i medierna, precis som det gjorde när han fyllde 50 och 60. Men i år var det två artiklar som stack ut i mängden och de fanns båda i Stockholms morgontidningar. Där höll skribenterna distansen rejält till den store och skildrade istället hans fans på ett ömsint men samtidigt kritiskt sätt. Kanske är ett maktskifte i Bob Dylan-journalistiken - ja, inom hela rockjournalistiken - på väg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Mai 201134min

Talande tystnad om friade bönderI november 2009 berättade Ekot i samarbete med organisationen Djurrättsalliansen att grisar plågas på svenska gårdar.Bilder som aktivisterna tagit i smyg under nattliga besök på ett hundratal gårdar visade smutsiga djur med avbitna svansar, döda djur i stallarna bland de levande och spår av kannibalism och beteendestörningar. Många medier hakade på och i en intervju ifrågasatte statsministern om han skulle äta julskinka på julafton. Men efter flera dagars intensiv rapportering blev det tyst. Vi har återvänt till frågan och det visar sig att alla grisbönder som då polisanmäldes och hängdes ut som djurplågare har friats. Men nyheten att polisanmälningarna lagts ned och bönderna friats har fått betydligt mindre uppmärksamhet än anklagelserna 2009. Tronskifte bland tidningarI veckan kom Kent Asps klassiska undersökning där han analyserar hur medierna skötte valbevakningen och i hans undersökning framträder två tronskiften. Ett som är på gång och ett som redan ägt rum. Det handlar om journalisternas ökade plats i valrörelserna och om den eftertraktade positionen som landets ledande kvalitetstidning.Subliminala penisarI säsongsavslutningen av Pluras kök i veckan flimrade det förbi en obscen bild. Det var inte lätt att upptäcka bilden, men den som backade tillbaka ruta för ruta fick se en stor penis. Om bilden var ett bus av redigeraren, eller till och med en kupp för att bättra på statistiken för TV3 play, är det ingen utanför TV3 som vet. Men tilltaget kan också sorteras till en tradition där revolterande redigerare och animerare ända sedan 1940-talet smugit in sexuella budskap och hälsningar i barn- och familjefilmer.Bamse i blåsväderEn rasande debatt tog fart i veckan när nyheten kom att världens snällaste och kanske mest politiskt korrekta björn blivit bästa kompis med Migrationsverket. Istället för att hjälpa flyktingbarn att stanna i skogen vid höga berget försöker han få dem att inse att det bästa kan vara att fara hem igen. Under Rune Andréassons tid användes Bamse ytterst sparsmakat i sammanhang utanför själva serien. I dag finns mer än 30 olika bamseprylar och du kan hitta honom på allt från tandkräm till barnpassning i charterparadis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Mai 201134min