Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför.  Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra.  En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås.  Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.)  Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

11 Mai 20221h 2min

I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi.  Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler.  En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler.  Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle.  Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till

20 Apr 202252min

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”! I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag?  Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät.  Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller.  Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

30 Mar 20221h 6min

I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens.  Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.)  Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

16 Feb 20221h 15min

När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål.  Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik. Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

26 Jan 202256min

Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.) Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering. Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden.  På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

31 Des 20211h 10min

När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden.  Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar.  I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren.  Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.

15 Des 20211h 1min