Dödens ceremonier

Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.20, repris 1 november 19.35 samt 5 november 01.15

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=449399# Hur vi har begravts och var vi har funnit vår sista viloplats är något som ständigt förändrats genom historien. Vetenskapsradion Historia besöker Hedvig Eleonoras kyrkogård i Stockholm för att kartlägger trenderna inom våra svenska begravningsceremonier från 1600-talet fram till vår egen tid.

- I slutet av 1700-talet började man betrakta städernas kyrkogårdar som sanitära olägenheter, och därför flyttade man många begravningsplatser utanför städerna, berättar konstvetaren Hedvig Schönbäck. Man ansåg att gravar i räta linjer och rader av träd skulle skapa vackrare begravningsplatser, berättar hon.

Forskaren Emelie Karlsmo berättar om det faktum att många svenskar, ända in på 1930-talet, begravdes utomhus. 1900-talets nya begravningskapell blev därför ett nytt sätt hålla begravningsceremonier för såväl rika som fattiga, och en viktig åtgärd för att skapa ett mer ekonomiskt jämlikt Sverige.

- I dagens multietniska Sverige har begravningskapellen fått en ännu viktigare betydelse som ett neutralt rum för personliga begravningsceremonier, säger hon.

På 1600-talet var det däremot många i samhällets absoluta toppskick som inte tvekade att ståta med pråliga begravningsceremonier. Konstvetaren Cecilia Candréus studerar 1600-talets begravningsfanor, en sorts broderade flaggor som den svenska högadeln använde för att visa sin makt och rikedom ända in i döden.

Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående utställningen i New York om de amerikanska residentvalskampanjernas historia. Ända sedan 1828 har kampanjandet vuxit explosionsartat och föremålen som nu visas på New York Historical Society ger en bild av hur kampanjerna förändrats genom decennierna.

Programledare: Tobias Svanelid.