Festen är över: Staffan Sonning, Stockholm.

Utrikeskrönikan 20 november 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm tisdag, och jag undrar om inte festen är över för den här gången.

Aktiekurserna har sjunkit över hela världen. På många håll har hela det senaste årets värdeökningar raderats ut. I vissa länder har fallet varit mycket värre än så.

Det har förstås alltid bara varit en tidsfråga, innan det skulle hända. Men den period vi har sett de senaste tio åren med stadigt stigande börskurser är bland de längsta högkonjunkturer världen har upplevt. Och det har varit lätt att vaggas in i tron att allt bara kommer att fortsätta att gå uppåt. Ungefär som i början på 90-talet, då alla ekonomiska grundlagar avfärdades med att det är nya tider nu, vi lever i den nya ekonomin.

Paradoxalt nog, beror den ihärdiga börsuppgången på den senaste kraschen kring 2008. Den som blev den värsta sedan den stora depressionen på 1930-talet. Det blev världens centralbanker som fick ta på sig uppgiften att försöka hålla världens ekonomi under armarna.

Det är ovanligt att de icke-politiska centralbankerna får ta en så stor del av ansvaret för krisbekämpning. Det berodde bland annat på att en rad länder hade ansträngda statsfinanser och inte ansåg sig kunna använda skattefinansierade stimulanser, som investeringar i infrastruktur och annat.

Istället har centralbank efter centralbank har sänkt räntorna ner mot noll, och i flera fall förbi noll, som till exempel i Sverige. Dessutom har de öst ut stora mängder nytryckta pengar. De här stimulanspaketen är tänkta att ge tillgång till billiga pengar så att medborgarna ska konsumera och företagen investera och de ekonomiska hjulen ska börja snurra snabbare igen.

Det här har lett till en situation i många länder där räntorna är nära noll eller negativa och tillgången till pengar är mycket god. De ekonomierna är dopade med billiga pengar. Problemet är att en lång rad av världens länder befinner sig i en högkonjunktur med god tillväxt och nära det som brukar beskrivas som full sysselsättning. Och att stimulera ekonomier som redan går på högvarv är normalt en riskfylld sysselsättning. Det kan bli överhettning och en inflationsbrasa som är svår att släcka.

Men det gamla sambandet mellan överhettning och inflation har visat sig inte längre stämma. Ekonomerna diskuterar vad det kan bero på. Och ingen har något bra svar.

Hur som helst har det bara varit en tidsfråga, innan centralbankerna måste upphöra med sin doping av världsekonomin, Tillgången till extremt billiga pengar måste bromsas. Och marknaderna börja fungera på sina egna villkor igen.

Förmodligen är det där vi är just nu. Festen är över.
För den här gången.

Staffan Sonning, ekonomikorrespondent, för P1-morgon.
staffan.sonning@sverigesradio.se