Att rädda jorden med bananskal: Ekots Lubna el-Shanti, Rio de Janeiro

Utrikeskrönikan 25 januari. Rio de Janeiro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rio de Janeiro, fredag.

Nästan högst upp i favelan Babelonia, i huset med den gröna dörren bor Regina Thcelly. En entreprenör och matentusiast som vill förändra världens syn på kost och miljö. Det många av oss betraktar som sopor - gör hon mat av.

Bananskal går att använda i gryta och stjälkar funkar alldeles utmärkt i soppa, berättar Regina medan hon skopar glass, gjord på jackfrukt, med skal givetvis. Hon vill lära alla att äta mer hållbart, inte konsumera mer än nödvändigt och framför allt inte slänga det som går att äta.

Och jag äter av jackfruktsglassen på Reginas terrass, följer hennes stora handrörelser, hängiven och entusiastisk. Men bortom Reginas lilla organiska verksamhet, på det nationella planet låter det annorlunda.

Miljön ska skyddas men det ska ske parallellt med den nödvändiga ekonomiska utvecklingen i landet, sa president Bolsonaro för ett par dagar sen vid världsekonomiskt forum i Davos.

Tidigare har han öppnat upp för att hugga ner delar av världens största sammanhållna regnskog för att ge plats åt jordbruket. Forskare befarar kommer leda till katastrofala konsekvenser miljön och klimatet.

Men att sätta fart på jordbruket kan gynna Brasiliens ekonomi och ta landet ur den svåra ekonomiska situationen - i alla fall på kort sikt.

Men det spelar ingen roll, säger Regina. För vem vill vara miljonär på en död planet?

Glassen har hunnit smälta medan vi pratat i den stekande solen.
Från hennes terass syns Rio de Janeiro i panoramaperspektiv.
Havet, bergstoppar, sandstranden i Copacabana och de tusen husen och kvarteren i området. Regina pekar på några av dem.

"Där bor också en familj som har slutat att slänga mat. Det sprider sig"

Lubna El-Shanti, Rio de Janeiro
Lubna.el-shanti@sverigesradio.se