Hjälp oss, de flyttar: Alice Petrén, Stockholm

Utrikeskrönika den 31 maj 2019. Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, fredag.

På mitt flyg från Paris i går var det fullt med franska turister, som satt med guideböcker och planerade sin långhelg nu här i Nordens Venedig.
Chantale bredvid mig med fyra barn i de övriga stolarna på vår rad undrade om man måste åka färja mellan öarna i Stockholm.

Lätt och ledigt rör vi oss européer över vår kontinent. Vi semestrar, studerar och jobbar i varandras länder inom EU och stoppas inte av gränskontroller.

Också det är migration.

I EU-valet rankades migrationspolitik som mycket viktig, men debatten stannade vid standardfrågorna – ”Ska vi eller ska vi inte ta emot flyktingar och migranter?” och ”Ska vi inom EU dela på ansvaret för de som kommer eller inte?”.

Med tanke på hur komplex denna utmanande framtidsfråga är och hur EU rullar den framför sig som ett hett klot, så skulle jag gärna hört mer fördjupande resonemang.

Över 800 forskare runt om i Europa, USA och Kanada är på gång med att etablera en global expertpanel för migration, lik den som finns för klimatfrågan IPCC. Två av initiativtagarna, som jag mött i Paris, anser att politikerna inte baserar sina program tillräckligt på forskningsresultat utan säger vad de tror att väljarna vill höra.

Nyligen sa Rumäniens utrikesminister Teodor Melescanu att utvandringen från hans land dränerar ekonomin och han efterlyste att EU skulle hjälpa till att stoppa flyttlassen. Problemet är detsamma för många i forna Östeuropa – inte invandringen utan utvandringen är den stora huvudvärken – att de unga och välutbildade flyttar utomlands till EU-länder väster- och norrut och får flerfaldigt högre löner. Många av dessa östeuropeiska länder vägrar att vara med och dela ansvaret för asylsökande som kommer till EU. Det har en koppling till utvandringen, menar vissa och pekar på ojämlikheter inom EU. Varför ska vi betala för asylsökande, när ni drar nytta av våra akademiker, som vi dessutom har betalat utbildningen för? blir östeuropéernas fråga.

Inför EU-valet upprepades också förslaget att hjälpa migranter på plats. Ja, EU har redan avsatt stora belopp i en fond för utveckling av ett antal afrikanska länder. Nu vill jag i stället veta hur det går. Går det bra?

En rejäl del av pengarna till Afrika går till stärkta gränser – till militär, vapen och stängsel. Det sker i länder som är korrupta och med egenmäktiga ledare, så finns det risk att det i värsta fall förvärrar och skapar fler konflikter och flyktingar?

Hur mycket ekonomisk utveckling för de civila har pengarna hittills hunnit bidra till?

Forskarna är något på spåret, mer fakta: ja tack.

Alice Petrén, Migrationskorrespondent
alice.petren@sverigesradio.se