Tjockan lättar vid fetmahorisonten: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent

Utrikeskrönika den 17 juni 2019. Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm måndag.

Det finns tre stora hälsohot mot mänskligheten just nu. Två välkända - klimatförändring och antibiotikaresistens, men många missar det tredje. Den globala fetmaepidemin. Det finns över två miljarder överviktiga på jorden, tre gånger fler än som svälter. Många kommer att dö i förtid av typ två diabetes, hjärtinfarkt eller cancer. En stor majoritet bor i låg- och medelinkomstländer och de kroniska sjukdomar som fetman på sikt leder till är extremt dyra att behandla. Skattefinansierade vårdsystem hotas av kollaps liksom familjer. Pappor och mammor som inte längre orkar jobba när njurarna slagits ut av diabetes och barnen måste sluta skolan i förtid.

Jag träffade den nyazeeländska professorn Boyd Swinburn häromdan. Han liknar Clint Eastwood, fast skallig och med svarta glasögon, och är en av världens främsta fetmaepidemiforskare. Han började som diabetesläkare hemma i Nya Zeeland och såg hur det bara blev fler och fler patienter som ramlade i diabetesfloden som han beskriver det. Så han bestämde sig att gå uppströms för att se om han kunde hitta vad det var som knuffade i dem och bygga ett staket där.

Jag nämner ett känt läskföretag och en hamburgerkedja, men han skakar på huvudet. Eller jo så klart bidrar dem, men egentligen så är det samhällets fel, företagen agerar lagligt och med krav på maximal vinst, konstaterar Boyd Swinburn. De betalar bolagsskatt, men däremot inte priset för all ohälsa som deras produkter orsakar.

Varje år hålls nya toppmöten där världens ledare lovar att ta tag i problemet, men inget händer anser Boyd Swinburn. Politikerna motarbetas av skräpmatsindustrin när de försöker införa läskskatter, stopp för barnreklam, tydlig varningsmärkning och ger upp. Bara två procent av Nya Zeelands vårdbudget läggs på att förebygga kroniska sjukdomar, det är ju löjligt säger Swinburn och grimaserar, och siffrorna i Sverige är inte mycket bättre.

Inte heller hjälporganisationer har fattat faran än, enligt Boyd Swinburn. En procent av världens hälsobistånd går till vällevnadssjukdomar, fast de idag står för 80 procent av de förtida dödsfallen på jorden.

Så är det kört frågar jag?

Nej professor Boyd Swinburn anar ändå en ljusning. Tjockan lättar något vid fetmahorisonten. Övervikten går nu ned bland förskolebarnen i en del rika länder, i Norden, Australien, delar av Storbritannien och USA, efter många års varningar i media om barnfetma. Men det kommer inte märkas tydligt förrän om 50-60 år. Då kanske diabeteskurvorna vänder nedåt i befolkningen. Har vi råd att vänta så länge, undrar Boyd Swinburn

Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent
johan.bergendorff@sverigesradio.se